Mänsklig Säkerhet

Ett nätmagasin med syfte att bredda, fördjupa, informera och nyansera den säkerhetspolitiska debatten i Sverige

  • Förstasidan
  • Debatt
  • Analys
  • Ämneskategorier
    • Bistånd & utveckling
    • Diplomati & dialog
    • Folkrätt
    • Fredsbyggande
    • Inrikespolitik
    • Klimat & säkerhet
    • Kvinnor, fred & säkerhet
    • Press- och yttrandefrihet
    • Terrorism & radikalisering
    • Utrikespolitik
  • Geografiska områden
    • Afrika
    • Asien
    • Kina
    • Europa
    • Latinamerika
    • Mellanöstern
    • Ryssland
    • USA och Nordamerika
  • Fredens framtid
  • Om magasinet
    • Vår idé
    • Utgivning, policy och syfte
    • Skriv för oss
    • Skribenter
    • Redaktionen
  • Kontakt
  • English

En kommentar till Margot Wallströms anförande på UI

2015-06-09 By Anders Mellbourn 2 kommentarer

Foto: Melker Dahlstrand, Riksdagen

På måndagen höll utrikesminister Margot Wallström ett utrikespolitiskt linjetal vid Utrikespolitiska institutet. Talet finns i sin helhet här. Vår redaktör Anders Mellbourn rapporterar om ett anförande i moll – om det säkerhetspolitiska dilemma som uppstått av den ökade spänningen i närområdet samtidigt som bredare hot från klimatförändringar, cybersårbarhet och pandemier blir allt tydligare.

Den feministiska utrikespolitiken kom sent i utrikesministerns linjetal på Utrikespolitiska institutet på måndagseftermiddagen. Och ordet konfliktförebyggande nämndes aldrig som begrepp.

Ändå blev nog de som hoppats på alternativa säkerhetspolitiska perspektiv i utrikeministerns tal inte helt besvikna. Palmenostalgiker kunde till och med få höra den klassiska 1970-talsformuleringen om att utrikespolitiken är den första försvarslinjen i säkerhetspolitiken.

Argumentationen för den feministiska utrikespolitiken, när den till slut kom, var övertygande. Margot Wallström påpekade att kvinnors rättigheter och kvinnors deltagande i freds- och samhällsbyggnadsprocesser är en viktig förutsättning för en hållbar säkerhet. Hon visade skrämmande tydligt, också med nya exempel från ISIS framfart att sexuellt våld både är ett vapen, en strategi och en inkomstkälla i krig.

Konfliktförebyggande som verksamhet om än inte som begrepp var ett viktigt inslag i avsnittet om Ukraina och hotet från rysk aggression. Margot Wallström konstaterade att politiska och ekonomiska medel mer än militära är viktigast för att sätta stopp för ryska strävanden både i de baltiska staterna och Ukraina.

-Vi måste hjälpa Ukraina att lyckas, slog utrikesministern fast.

I grunden var Margot Wallströms första linjetal som utrikesminister ett anförande i moll. Stramt och kärvt i tonen talade hon först om EU, sedan om Sveriges och EU:s grannområde och sedan några globala perspektiv. Självkritiskt inledde den tidigare EU-kommissionären med att jämföra EU:s optimistiska slagord från hennes tid som kommissionär för bara tio år sedan med dagens ifrågasättande av både EU-samarbetet och dess medlemsländer och skapa välstånd och utveckling.

Samtidigt höll hon bestämt fast vid EU som en ny grundförutsättning för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Hon ville fastslå att det inte fanns någon motsättning, snarare tvärtom, mellan EU- förankring och FN-engagemang. I redovisningen av det påbörjade arbetet med en nationell säkerhetsstrategi underströk hon att EU:s strategi här ska utgöra den yttre ramen.

För utvecklingen i närområdet uttryckte Margot Wallström ”djup oro” och talade om en ”farlig situation”. Rysslands aggression mot Ukraina är det allvarligaste som hänt i säkerhetspolitiken sedan det kalla krigets slut:

-Grundreglerna för den europeiska säkerhetsordningen måste gälla även för Moskva. Geopolitikens gengångare hör inte hemma här.

I avslutningen av sitt framträdande var utrikesministern mycket uppriktig om det dilemma svensk säkerhetspolitik befinner sig i: Hoten och konflikterna i närområdet har ökat samtidigt som bredare hot från klimatförändringar, cybersårbarhet och pandemier blir allt tydligare.

Då hade hon i frågestunden fått en svår, men nog helt central fråga om frusna konflikter av Thomas Hammarberg.

-Vi har inga riktiga mekanismer för att ta itu med dem, svarade Margot Wallström ärligt. Som det har blivit får också de frusna konflikterna stå tillbaka för de akuta som kräver omedelbar handling.

Men frågan är förstås om inte skapandet av nya frusna konflikter är vad de akuta hoten och aggressionen från Ryssland handlar om. Vladimir Putin har knappast vare sig lust eller förmåga att erövra Ukrainas territorium och behöva få ansvar för dess ekonomiska kris. Men med ”den sjätte generationens krigföring” kan Ryssland skapa och vidmakthålla ännu en olöst frusen konflikt i Europa som EU och dess medlemsstater får ta ansvar för och som är värre och allvarligare än de vi fortfarande har på Balkan och kring den tidigare Sovjetunionens södra gränser.

Det gör uppgiften att ”hjälpa Ukraina lyckas” både svårare och nödvändigare.

Anders Mellbourn

Journalist och docent i statsvetenskap.

Print Friendly, PDF & Email

Arkiverad under: Analys, Bistånd och utveckling, Kvinnor, fred och säkerhet, Ryssland, Uncategorised, Utrikespolitik Taggad som: feministisk utrikespolitik, Margot Wallström, Ryssland, säkerhetspolitik, Ukraina

Kommentarer

  1. Eva Zetterberg säger

    2015-06-09 kl. 15:42

    Går inte att göra något annat än instämma i utrikesministerns dystra beskrivning. Men desto viktigare att hålla fast vid kursen om att det är mer dialog och politiska insatser som
    Behövs – inte falla för tron på militär upprustning som lösning.

    Svara
    • Johan Kylander säger

      2015-06-12 kl. 10:12

      När Putin/Kreml/Ryssland aktivt använder militär upprustning och militär makt för att befästa och utveckla dels sin inrikespolitiska position och dels sina geopolitiska “intressen” – viz Georgien, Ukraina – är det ett ovedersägligt bevis för att militär makt ger resultat. På vilket sätt kan en “mänsklig säkerhet” vara en lösning på det?

      Fundera gärna över vilket försvarskoncept som fungerar bäst mot sådan naken aggression: helt oprövad och hypotetisk “mänsklig säkerhet” eller evidensbaserat effektivt kollektivt militärt försvar?

      Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Trött på traditionella säkerhetsperspektiv?

Vi tänker kritiskt men konstruktivt, nytt och brett, innovativt och jämställt om dagens säkerhetspolitiska problem och lösningar.
  • Facebook
  • LinkedIn
  • Twitter

Rekommenderade inlägg

Människorna i Gaza lever och dör utan att någonsin se Palestina

2019-10-23 By Muhammad Shehada

Att läka folkmordets sår

2019-09-12 By Joakim Molander

De osynliga flyktingarna

2019-01-29 By Johan Schaar

Nyhetsbrev

Skriv upp dig för de senaste artiklarna i våra nyhetsbrev! Nyhetsbreven skickas en gång i månaden.

Senaste Kommentarer

  • Robert Keller om Biståndet minskar, fokus på Östeuropa, handel och migration
  • Eldrid Röine om Biståndet minskar, fokus på Östeuropa, handel och migration
  • Jahanara Nuri om Julhälsning från redaktionen för www.manskligsakerhet.se
  • Göran Beskow om Ny typ av människohandel kopplade till cyberbedrägerier

Etiketter

Afghanistan Afrika bistånd Colombia demokrati EU feminism FN folkrätt fred fredsbyggande Försvarsmakten Försvarspolitik Irak Iran IS Islamiska Staten Israel Kina klimat konflikt konfliktförebyggande korruption krig kvinnor fred och säkerhet kärnvapen Libyen Mellanöstern migration mänskliga rättigheter mänsklig säkerhet NATO Palestina radikalisering Ryssland Saudiarabien Sverige Syrien Säkerhet säkerhetspolitik terrorism Trump Ukraina USA utrikespolitik
Deprecated: Åtgärds-hooken genesis_footer_creds_text är föråldrad sedan version 3.1.0! Använd genesis_pre_get_option_footer_text i stället. Det här filtret stöds inte längre. Du kan nu ändra sidfotens text med hjälp av temainställningarna. in /customers/0/1/a/manskligsakerhet.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 5758