Hela året är numera fyllt av datum där något ska minnas eller högtidlighållas. En sådan högst angelägen dag ordnades den 10 oktober av gruppen World Coalition Against the Death Penalty för att få alla att inse att dödsstraffet inte gör någon tryggare – utan att det slår orättvist, utmäts mot oskyldiga och utnyttjas i politiska syften.
Över 28000 människor (troligen fler) i världen har dömts till döden i det drygt 50-tal länder som tillämpar detta lagens hårdaste straff. 5 procent av de dödsdömda är kvinnor.
Statistik i korthet: 113 länder har avskaffat dödstraffet för alla typer av brott, 23 avstår från att verkställa det. 2024 blev något av ett rekordår med minst 1 500 avrättningar, med flest i Kina (exakta talet ovisst), Iran, Saudi-Arabien, Irak och Jemen.
USA har kvar dödsstraffet, men stödet avtog sakta under ett par årtionden. Det berodde på avslöjanden om att oskyldiga avrättats, att metoderna med plågsamma giftinjektioner ifrågasattes och att alternativet ”livstidsstraff utan möjlighet till tidig frigivning” framstod som ett mer humant alternativ.
I den amerikanska konstitutionen finns en ordalydelse om att cruel and unusual punishment, ”grymma och ovanliga straff”, inte ska utdömas. Men bortsett från en kort parentes 1972 – 1976 har så skett – främst i sydstaterna och i högre grad för afroamerikaner. Högsta domstolen intog en mindre restriktiv syn ett kvartssekel senare och fastställde att individer med förståndshandikapp ska undantas, liksom de som var minderåriga vid tidpunkten för brottet.
Efter decennier av restriktiv tillämpning beordrade Trump fler avrättningar
Donald Trump tillhör inte dem som vill avskaffa dödsstraffet. Tvärtom. Bland det sista han gjorde under första presidentperioden var att ge order om avrättningar på federala death row. Tretton fångar avrättades fram till januari 2021 och något liknande hade inte skett i modern tid. När Joe Biden tillträdde omvandlade han dödsstraffet till livstids fängelse för 37 av 40 de dödsdömda – och införde ett uppehåll (moratorium) för utmätande av dödsstraff för federala brott.
Bland det första Trump gjorde när han återvände till Vita huset i januari i år var att utfärda en presidentorder med titeln Återställande av dödsstraffet och skydd för allmänna säkerheten. Det skulle bli slut för mjäkiga domare och politiker att vägra följa vad lagen säger. Justitieministern fick i uppdrag att se till att dödsstraff utdömdes både på federal och delstatlig nivå, samt att alla delstater hade tillräckligt stora kvantiteter dödliga kemikalier.
Trump drar upp dödsstraffet ofta och anser att fler bör få det: knarksmugglare, mördare i Washington, personer som läckt information om honom (!), papperslösa invandrare som begår mord och den som dödat en polis. Vid ett tillfälle hävdade han att straffet för förre generalstabschefen Mark Milley borde ha ”varit DÖDEN” efter ett telefonsamtal med kinesiska generaler. Milley hade kontaktat Peking under slutet av Trumps första period – och 6 januari-stormningen – för att framföra att någon attack mot det landet inte planerades, något Trump uppfattade som landsförräderi.
Avrättningar är vanligast i Södern
Avrättningarna dokumenteras av bland andra Death Penalty Information Center. Förra året verkställdes 25 avrättningar i USA och det var fler än något år sedan 2018. Det talet har redan överträffats hittills i år, med 34 avrättningar i tio delstater, alla i Södern utom Indiana. Ytterligare nio väntas genomföras fram till årsskiftet.
Av de 50 delstaterna är det 27 som har det kvar, men i Oregon och Wyoming har ingen dömts till döden på många är. Virginia, som avrättat fler än någon annan delstat, avskaffade dödsstraffet 2021 och det väckte förhoppningar om att fler skulle följa efter.
I Texas möter de dömda människorna döden i the death chamber i det gamla fängelset i Huntsville. Hela listan över alla som väntar på avrättning publiceras av kriminalvårdsmyndigheten TDOJ, den aktuella listan här med Oscar Rosales som senaste tillskottet. Förslag om att förbjuda dödsstraffet har lagts fram i delstatsparlamentet men anses inte ha några större chanser att gå igenom.
HD i Washington som just inlett sitt arbetsår ska ta upp målet Hamm v. Smith som gäller huruvida Joseph Clifton Smith borde slippa dödsstraffet på grund av bristande förståndsgåvor. I hans hemstat Alabama har strecket satts vid 70 i IQ för att dödsstraff ska kunna verkställas i enlighet med två tidigare beslut i HD, 2002 och 2017. Men resultaten översteg 70 i andra IQ-tester som Smith genomgick och frågan är om detta högre genomsnitt ska bli avgörande. Fallet har valsat genom domstolarna flera gånger och anses kunna bli en test för HD med idag en konservativ supermajoritet, 6 – 3, tack vare att Donald Trumps kunnat välja ut tre domarkandidater och säkra en konservativ majoritet i landets sista instans.A
Karin Henriksson är journalist och författare baserad i Washington och återkommande skribent i Mänsklig Säkerhet. Hon har översatt den amerikanska författningen till svenska, Vi, folket…, och hennes senaste bok, tillsammans med Maria Bouroncle, är Washington DC. Makten. Historien. Kulturen.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham
Lämna ett svar