ANALYS: Utsläppen från den militära sektorns verksamhet uppgick 2022 till omkring 5,5 procent av de globala utsläppen. Om den militära verksamheten hade varit ett land skulle det ha inneburit att det varit landet med de fjärde största utsläppen i världen. Endast Kina, USA och Indien hade större utsläpp av växthusgaser.
Internationella överenskommelser saknas om att de militära utsläppen av växthusgaser ska finns med i ländernas klimatredovisningar. Under påtryckningar från USA undantogs den militära sektorn från krav på klimatredovisning då Kyotoprotokollet antogs 1997. Principen är densamma i Parisavtalet som anger att redovisning av den militära sektorns utsläpp är något varje enskilt land får besluta om.
Militärens globala närvaro
Militära baser ligger ofta i ekologiskt känsliga områden. Vegetationen tas bort, marken blir hårdgjord och föroreningar finns kvar i marken i decennier. Globalt är omkring 6 procent av landbaserad mark ägd eller brukad för militära installationer. På dessa områden saknas oftast regler för miljöpåverkande verksamhet liksom för experiment med kemikalier som är förbjudna på andra platser.
De militära försörjningskedjorna spänner över hela jorden. Trupper, ammunition, bränsle och mat flygs eller skeppas över kontinenterna. USA har omkring 750 militärbaser i minst 80 länder runt om i världen. NATO genomför över 200 gemensamma militärövningar per år, som ofta involverar storskaliga truppförflyttningar och som förstås orsakar stora koldioxidutsläpp.
Den militära sektorn är bland den mest energiintensiva verksamheten globalt. USA:s försvarsdepartement, som namnändras till krigsdepartementet, använde 2017 mer olja än många länder gjorde, vilket orsakade 59 miljoner ton CO2e. (CO2e, koldioxidekvivalenter, uttrycker alla växthusgasers utsläpp angett i hur mycket koldioxid som skulle ha behövt släppas ut för att ge samma effekt på klimatet). Som jämförelse uppgick Sveriges territoriella utsläpp 2017 till drygt 52 miljoner ton CO2e.
Militära aktiviteter har stor ekologisk påverkan
Modern krigsförings bomber och andra vapen orsakar även stora skador på djurliv och biologisk mångfald. Enligt en studie publicerad i Nature kan upp till 90 procent av stora djur dödas vid konflikter på områden där dessa vapen används. Även om en konflikt pågår endast ett år visar studien att den kan orsaka långsiktiga förluster för djurlivet.
En annan studie visade att Gorongosa National Park i Mozambique förlorade 95 procent av sin biologiska mångfald under landets långa inbördeskrig.
Föroreningar från krigshandlingar förgiftar vattenkällor, jordar och luft vilket gör områden osäkra för människor att bebo. Dessa föroreningar kan påverka förutsättningarna för liv under lång tid. Ett exempel är USA:s kemiska krigföring under Vietnamkriget med substanser som ”Agent Orange”. Förutom alla människor som dödades eller skadades, förstörde dessa substanser mer än två miljoner hektar skog och mer än 200 000 hektar jordbruksmark. Än idag gör de att människor drabbas av sjukdom.
Frånvaron av politisk kontroll öppnar för illegal verksamhet
I krigssituationer och under pågående konflikter uppstår ofta ett vakuum vad gäller politisk kontroll. Det öppnar för krafter som vill utnyttja tillfället att bedriva olika typer av illegala aktiviteter. Skogar huggs ned eller sätts i brand för att frilägga land och mineraler utvinns med metoder där mycket giftiga ämnen används, med stor påverkan på natur och mänskligt liv. I Colombia har rebellgrupper bedrivit illegal gruvbrytning med metoder som har lett till att vattenkällor förorenats med kvicksilver.
Rysslands krig i Ukraina
Rysslands invasion 2022 i Ukraina har förutom döda och skadade, förstörelsen av hus och infrastruktur också förorsakat stora miljöskador och utsläpp av växthusgaser.
Enligt en EU-rapport förorsakade de militära operationerna under de 18 första månaderna till utsläpp uppgående till 77 miljoner ton CO2e.
I stadsområden leder förstörelsen av byggnader, vägar och infrastruktur till mängder med skräp och rasmassor på gator och gårdar. Dessa medför att små hälsofarliga partiklar fyller luften, vilket orsakar andningssvårigheter och kan leda till sjukdom.
Skogarna drabbas hårt. Omkring 1,7 miljoner hektar av Ukrainas skog har påverkats av kriget, vilket motsvarar cirka 15 procent av landets totala skogsareal. Förutom en omfattande avskogning och förstörelse av landområden, har skogsbränder ökat starkt. Kombinationen av krig och klimatförändring blir förödande.
Satellitobservationer visade att Ukraina under 2024 drabbades av rekordstora bränder. En total area på 965 000 hektar skog brann, vilket är mer än två gånger den yta som brann inom hela EU under samma tidsperiod. De flesta större bränderna skedde längs frontlinjerna under torrt och varmt väder och påverkar starkt djurliv och ekosystem.
Jordbruket är en av de viktigaste näringarna i Ukraina. Det står för 11 procent av BNP och 60 procent av exporten. Jorden har en hög halt av organiskt material och är rik på näringsämnen samtidigt som den är känslig för föroreningar. Kriget har lett till att giftiga ämnen har penetrerat jorden. Det är bly, kvicksilver och arsenik som har spridits och sedan kommit in i livsmedel vilket i sin tur påverkat människors hälsa.
Israels krig i Gaza
En studie gjord i början av 2025 uppskattar att utsläppen av växthusgaser på grund av Israels krigshandlingar i Gaza kommer att uppgå till minst 31 miljoner ton CO2e när byggnader och infrastruktur bombats och förstörts, alla rester och allt avfall som ska tas bort och den återuppbyggnad som behöver göras. Eftersom krigshandlingarna fortsätter kommer utsläppen förstås att öka.
Solen har varit en viktig energikälla i Gaza. Solceller har genererat så mycket som omkring en fjärdedel av Gazas elektricitet, vilket är en av världens högsta andelar solenergi. Nu är merparten av solcellerna skadade eller förstörda, liksom området enda kraftverk. Elproduktionen kommer därför numera huvudsakligen från dieseldrivna generatorer. Dessa orsakar betydande utsläpp, som uppgår till omkring sju procent av de totala utsläpp som kriget förorsakat.
I september 2024 hade över 10 000 hektar odlingsmark blivit förstörd i Palestina, vilket motsvarar omkring 67 procent – två tredjedelar – av den totala odlingsbara marken. Förutom konsekvenserna i sig av att marken förstörs innebär detta att självförsörjningen i området snudd på kollapsat och försatt befolkningen i mycket stort beroende av humanitär hjälp – dvs den hjälp som länge blockerats.
De intensiva bombningarna har också lett till giftigt avfall runnit ut i Medelhavet, vilket hotar den marina miljön och innebär att fisken försvinner. I den isolering som människorna på Gaza-remsan lever i, med fisk som viktig föda fördjupar det befolkningens utsatthet.
Gazadalen är en viktig led för flyttfåglarnas förflyttning mellan Afrika, Europa och Amerika. Dalen riskerar att förlora 150 till 200 fågelarter, endemiska eller flyttfåglar. Dessutom hotas 20 däggdjursarter och 25 reptilarter av att helt dö ut.
Ingen positiv vändning i sikte
Den militära sektorns klimat- och miljöpåverkan är av sådan storleksordning att den borde orsaka både oro och handling hos världens ledare. De två exemplen på vad krigshandlingar leder till visar hur förstörelsen påverkar såväl mänskliga livsvillkor som djurliv och ekologisk miljö. Tyvärr ser vi inga tecken på att alla dessa tydliga varningssignaler får världens ledare att besinna sig.
De uppgifter på utsläppen av växthusgaser som inledde denna artikel var från 2022. Idag ser vi en kraftig upprustning. Utsläppen från den militära sektorn är därför med all sannolikhet betydligt större idag än 2022 och kan förväntas öka ytterligare de kommande åren.
Förutsättningarna för att militär verksamhet ska präglas av minskade utsläpp är små för att inte säga obefintliga. Vi kan befara att produktionen och användningen av den utrustning och vapen som militären använder även fortsättningsvis kommer att kräva fossila bränslen. Att en stridsvagn eller ett stridsflygplan kommer att drivas med andra bränslen än fossila finns nog inte i sinnevärlden. Dessutom förväntas utvecklingen med en allt större användning av drönare att leda till att den militära sektorn använder mer sparsamt förekommande metaller – vilka också är en förutsättning för klimatomställningen.
I ett svenskt och europeiskt perspektiv ser vi nu hur upprustningen kommer att uppta en allt större andel av staters nationella budget. Anslutningen till NATO har lett till en inriktning att försvarsutgifterna i EU:s länder ska öka till fem procent av respektive lands BNP. Sverige BNP uppgick 2024 till 6 379 845 miljoner kronor. Inriktningen att försvarsutgifterna ska uppgå till fem procent av BNP innebär alltså att de skulle ha ökat till nästan 320 miljarder kronor. Eftersom BNP ökar kommer denna summa att bli ännu större.
När det planeras för ökade militära anslag görs noggranna och offentligt publicerade beräkningar. Det står i stark motsats till militärt relaterade klimatkostnader som varken kostnadsberäknas eller offentliggörs – vilket riskerar att osynliggöra problemen.
Roger Bydler är medlem av Mänsklig Säkerhets redaktion. Han har haft chefsroller inom IT och transport i Vägverket och i nordiska och internationella företag.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham
Tack till Kvinnor för fred, KFF, som beställde en text Roger Bydler i denna fråga och kommer att publiceras i deras tidning i december 2025. Den texten är här redigerad för nätmagasinet Mänsklig säkerhet.
Lämna ett svar