ANALYS Den tilltagande utbredningen och brutaliseringen av de militära stridigheterna i Afghanistan kan leda till att allt fler barn nekas rätten att gå i skola. Det gångna året ser ut att bli det andra i rad när utbildningsnivån sjunker efter en stark uppgång under två decennier.
En tredjedel av krigets offer är barn
Flera internationella organisationer, bland dem Human Rights Watch (HRW), har slagit larm om att allt fler barn drabbas de tilltagande stridigheterna i Afghanistan.
I en rapport beskriver HRW antalet dödade och skadade barn för ”krigets fruktansvärda tribut”. Sedan 2016 fram till sensommaren i år beräknas 30 procent vara barn av de 11 000 människor som årligen dödas till följd av kriget.
Civila drabbas avsiktligt i strid med humanitär lag
FN-organet UNAMA (the UN Assistance Mission in Afghanistan) rapporterar regelbundet om striderna. Många militära attacker riktar sig avsiktligt mot skolor och sjukhus och UNAMA noterar att barnen blir oproportionerligt drabbade av detta övervåld. I ett skarpt uttalande påminner FN-organet de stridande om att ”attacker som medvetet riktar sig till och/eller dödar civila är allvarliga kränkningar av internationell humanitär lag gränsande till krigsförbrytelser.”
Bara drygt hälften av barnen kan nu gå i skola
Antalet barn som fick gå i skolan var under en miljon under den tid de så kallade talibanerna styrde landet men har sedan 2001 genomgått en remarkabel ökning till närmare nio miljoner.
I fjol noterade dock UNICEF, FN:s barnfond, att 44 procent av alla barn i åldrarna 7-17 år, inte gick i skolan i Afghanistan. 3,7 miljoner barn gick därmed miste om sin utbildning, ”Situationen är värst för flickorna – i vissa områden saknar hela 85 procent en plats i en skolbänk” skrev UNICEF i fjol i en rapport om utbildningsläget i landet.
Oacceptabla krigshandlingar
Siffrorna väntas ytterligare peka nedåt 2019 på grund av kriget.
Sverige har ett omfattande civilt biståndsarbete i Afghanistan, framför allt inom skolsektorn och inom hälsovården. Detta arbete försvåras av att många skolor på landsbygden direkt dragits in i det inbördeskrig som härjat landet under decennier. Svenska Afghanistankommittén (SAK) som är ledande inom det svenska arbetet nämner fem typer av oacceptabla krigshandlingar:
– Hot mot flickors utbildning och mot skolpersonalen har blivit vanligare. Detta har tvingat skolor att hållas stängda.
– Väpnade oppositionsgrupper har kidnappat lärare eller utkrävt skatt på de anställda inom utbildningen
– Afghansk militär har ockuperat skolbyggnader och använt dem som skydd vilket orsakat skador på byggnaden och att skolor stängts.
– Afghansk militär har utan förklaring arresterat lärarutbildare och fältpersonal
– Skolor har tvingats hålla stängt på grund av strider mellan afghansk militär och beväpnade oppositionsgrupper i skolans närhet. Strider orsakar även att civilbefolkningen flyr och därmed uteblir barn från utbildningen.
SAK protesterar hos myndigheterna
Svenska Afghanistankommittén har offentligt protesterat mot att de stridande parterna förstör möjligheterna för många barn att få gå i skola.
– När vårt arbete för att hjälpa de mest utsatta i Afghanistan utsätts för attacker så protesterar vi hos afghanska myndigheter. Vår oro över att parterna i konflikten inte respekterar internationell humanitär rätt har vi också uttryckt till FN, till Natoinsatsen ”Resolute Support Mission” där Sverige deltar och även till svenska Utrikesdepartementet, säger kommitténs generalsekreterare Andreas Stefansson i ett pressmeddelande.
Till Mänsklig Säkerhet säger han att kommittén har en dialog med myndigheterna, att åtgärder har vidtagits men att mycket mer borde kunna göras.
Den svenska biståndsorganisationen har framfört krav som rör fortsatt internationell militär närvaro i landet. Bland dessa framhålls att hälsokliniker, hälsoarbetare och skolor måste bli fredade från den väpnade konflikten. Natos utbildningsinsats ”måste ha ett tydligt uppdrag att utbilda de afghanska säkerhetsstyrkorna i respekt för mänskliga rättigheter, Genévekonventionen och den internationella humanitära rätten”.
Sveriges deltagande debatterat
Sveriges fortsatta deltagande i Natos insats med 50 personer, var uppe till beslut i december 2019 i den svenska riksdagen.
Vänsterpartiet begärde i en motion att Sverige avslutar sitt deltagande i insatsen. ”Erfarenheterna från Afghanistan visar att väpnade insatser inte lett till ökad säkerhet för befolkningen. ” skrev riksdagsledamoten Håkan Svenneling (V) tillsammans med åtta andra V-ledamöter.
I debatten i riksdagen (Protokoll 2019/20:44) sade Svenneling: ”Afghanistans historia visar att det inte finns någon militär lösning på landets problem. Utländsk militär närvaro har gång på gång fördjupat och förstärkt landets konflikter.
Vänsterpartiet ser stora utmaningar som bara kan lösas genom en civil och politisk strategi. Stommen i en sådan strategi är ett ökat civilt bistånd och stöd till de politiska försöken att få igång en freds- och försoningsprocess.”
Flera andra talare berörde hur civilsamhället drabbas av konflikten. Den moderata riksdagsledamoten Hans Wallmark försvarade insatsen och sade att ” den svenska styrkans närvaro bidrar till att stärka de afghanska säkerhetsstyrkornas förmåga att i framtiden självständigt hantera säkerheten i landet.”
Kristdemokraten Mikael Oscarsson delade åsikten att Sveriges deltagande i insatsen bör förlängas. Oscarsson reste till Afghanistan 2011: ”Särskilt tänker jag på ett besök vi gjorde i en by med en skola som vi hade varit med och byggt upp och inte minst de flickor vi fick träffa som inte hade fått gå i skola tidigare men som nu hade fått den chansen. Även om vi måste tillstå att mycket går åt fel håll, att det fortfarande är en tuff säkerhetspolitisk situation och att väldigt många människoliv spills har svenska insatser haft och har även fortsättningsvis betydelse.”
Riksdagen beslöt tillstyrka fortsatt deltagande med stor majoritet sedan även ledamöter från C, S och MP talat för detta.
Jöran Hök
Jöran Hök är en del av Mänsklig Säkerhets redaktion. Han har tidigare arbetat som dagspressjournalist, bland annat som chefredaktör för Omvärlden, och undervisat i journalistik vid olika högskolor.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Fotnot: För den som vill läsa mer om Sveriges deltagande i föreslås nedanstående rapport från Försvarets forskningsinstitut FOI: Helene Lackenbauer, Isabel Green Jonegård, Emma Sjökvist: ”Rådgivning i försämrat säkerhetsläge”
Lämna ett svar