Små och lätta vapen – stora och tunga konsekvenser för barn och unga

DEBATT Närmare 250 miljoner barn lever i konfliktmiljöer. I många länder utgör dessutom unga mellan 18-29 år majoriteten av befolkningen. Det är erkänt att barn och unga har kapacitet att bidra till hållbar utveckling och fredsbyggande. För det krävs att det långsiktiga konfliktförebyggandet tydligt inkluderar insatser mot väpnat våld och vapenspridning, skriver Karin Olofsson och Maria Andersson Willner från Parlamentarikerforum idag.

Vissa ögonblick dröjer sig kvar, etsar sig fast på näthinnan. Pojken är cirka 8 -10 år. Ögonen flackar, händerna darrar lätt och den späda överkroppen klarar knappt av att hålla geväret på plats. Minnet är från ett av Colombias konfliktdrabbade områden för ett par år sedan. Liknande situationer med barn beväpnade med små och lätta vapen finns runt om i världens konflikt – och post-konfliktområden.

Insatser mot väpnat våld och vapenspridning bidrar till barn och ungas trygghet

Barn och unga är viktiga aktörer i samhället – i dag och i framtiden. Dagens ungdomsgeneration är den största som världen skådat. Närmare 250 miljoner barn i världen lever i konfliktmiljöer. I många av de länder i världen som är drabbade av väpnad konflikt våld består majoriteten av befolkningen av unga mellan 18-29 år.

En stor andel barn och unga innebär en potential för samhällsutvecklingen. I FN:s säkerhetsresolution 2250 lyfts bland annat fram att unga har rättigheter och kapacitet att bidra till hållbar utveckling och fredsbyggande. För att det ska kunna ske till fullo krävs ett långsiktigt konfliktförebyggande som tydligt inkluderar insatser mot väpnat våld och vapenspridning.

Som Parlamentarikerforum skrivit om tidigare i Mänsklig Säkerhet så är väpnat våld ett hinder för utveckling och mänsklig säkerhet världen över. Utöver mänskligt lidande vållar små och lätta vapen omfattande sociala och ekonomiska kostnader. Små och lätta vapen är inte en konfliktgrundorsak i sig. Som FN:s generalsekreterare konstaterat i säkerhetsrådet är däremot tillgången till dessa vapen en grundförutsättning för och ”multiplicerar” våld och konflikt.

Små och lätta vapen främsta orsaken till dödsfall bland barn i konflikter

Sedan 1990 beräknas två miljoner barn ha blivit dödade i krig och konflikt, sex miljoner har blivit allvarligt skadade och mer än 22 miljoner fördrivits från sina hem. UNICEF tillskriver små och lätta vapen att vara den främsta orsaken för de flesta dödsfallen.

I strid med internationell rätt och FN:s barnkonvention har små och lätta vapen en stark negativ påverkan på barn och ungas säkerhet, rättigheter och fysiska samt psykiska välmående världen över. Barn drabbas särskilt hårt av förekomsten av små och lätta vapen, i såväl krig och konflikt som i post-konfliktsituationer.

Små och lätta vapen är den vapenkategori som används mest frekvent i dagens konflikter. Det finns en tydlig koppling mellan barnsoldater och små och lätta vapen. Pojkar och flickor under 18 år är direkt involverade i majoriteten av konflikterna. De är knutna till beväpnade regeringsstyrkor och icke-statliga väpnade aktörer och beräknas utgöra 10 till 50 % av en väpnad aktörs styrka och uppsättning. En konfliktdynamik med större andel interna stridigheter och ökat antal väpnade grupper i kombination med tillgång till relativt billiga, lätta och användarvänliga vapen har uppmuntrat väpnade grupper att använda sig av barn och unga som kombattanter. Exempelvis har det lättviktiga automatgeväret Kalashnikov (AK-47) blivit det mest använda vapnet i världen, också av hundratusentals barn i världen.

Användningen av små och lätta vapen destabiliserar samhällen

Även för barn i konfliktområden som inte är direkt involverade i stridigheter är konsekvenserna mycket allvarliga. Krig och konflikter rubbar vardagen och skakar om samhällen, familjer och tillvaron. Barns rättigheter kränks, inklusive rätten till frihet från våld och exploatering, rätt till överlevnad och utveckling, hälsovård, utbildning och att ha ett familjesammanhang. I 22 konfliktdrabbade länder lever närmare 24 miljoner barn utan skolgång, vilket gör att ett av fyra barn i skolåldern berövas rätten till utbildning. Den här destabiliseringen av samhällen drivs på av tillgången till och användning av små och lätta vapen. Vapenanvändning försvårar för humanitär hjälp att komma fram till behövande människor, där barn ofta är extra utsatta med brist på mat och vatten. Sammantaget leder det till en påfrestande situation för barn med både fysisk och psykisk press.

Små och lätta vapen bidrar till att höja våldsnivån både i konflikt- och post-konfliktsituationer samt i samhällen överlag. De är vanligt förekommande inom terrorism, organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism. Pojkar utövar väpnat våld i störst utsträckning. De utgör också största andelen av offren för dödsfall och skador. Flickor blir utsatta då vapen används i hemmet för att hota om eller utföra våld i nära relationer. Vapen används när flickor och pojkar utsätts för sexualiserat våld i konflikter. För barn och unga som lever i en otrygg miljö där en våldskultur sprider sig och där framtidsmöjligheter i form av studier och arbete saknas bidrar vapentillgången till att göda en ohållbar utveckling.

Sverige har möjlighet att mer kraftfullt bidra till globalt fredsbygge

För att barn och unga ska få växa upp i en hållbar och fredlig värld där de ges möjlighet att bidra som aktörer med kunskap, inflytande och engagemang krävs ett större fokus på konfliktförebyggande arbete. Att minska och förebygga okontrollerad spridning och användning av små och lätta vapen måste vara en prioriterad del av detta.

Världen behöver kraftsamla sig för att genomföra denna angelägna uppgift. Det krävs en bred uppslutning av en mångfald av aktörer. Parlamentarikerforum verkar för parlamentarikers viktiga roll över parti- och landsgränser i det våldsförebyggande arbetet. Det handlar exempelvis om att stifta effektiva och ansvarsfulla lagar för vapenhandel och reglering. Andra viktiga uppgifter är översyn av respektive regerings efterlevnad av internationella åtaganden om vapenkontroll, barns rättigheter samt opinionsbildning.

Sveriges regering har en uttalad prioritering av konfliktförebyggande inom utrikespolitiken och utvecklingssamarbetet. Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd är en reell möjlighet för regeringen att integrera arbetet med att minska och förebygga okontrollerad spridning av små och lätta vapen i det övergripande konfliktförebyggande arbetet. En gemensam nämnare i frågorna på säkerhetsrådets agenda är att tillgång, ägarskap och användning av små och lätta vapen har en markant påverkan på konflikters dynamik. Sverige är dessutom ordförande i säkerhetsrådets arbetsgrupp om barn och väpnad konflikt under 2017, vilket ger en grund för att göra kopplingen.

De många barn och unga i världen vars trygghet, utveckling och framtid grusas av väpnat våld och konflikt behöver politisk handling för framtidshopp. Sverige har möjlighet att mer kraftfullt bidra till ett globalt fredsbygge som både blir långsiktigt och hållbart – över generationsgränser.

Maria Andersson Willner och Karin Olofsson

Maria Andersson Willner, riksdagsledamot (S), vice-ordförande Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor

Karin Olofsson, generalsekreterare, Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Ansvarig redaktör: Zarah Abrahamsson, redaktör Folkrätt.