ANALYS: Den intensiva trafiken med oljetankers i Östersjön, där en del fartyg är bristfälligt sjödugliga, utgör en risk för stora oljeutsläpp. Enbart från Ryssland passerar årligen 1 200 råoljetankers genom Finska viken. Flera av dessa är gamla och i dåligt skick. Trots att det finns en relativt god samordning av saneringsinsatser bland Östersjöländerna, krävs en effektivisering och bättre resurstilldelning för att skydda Östersjöns känsliga ekosystem mot risken för större oljeutsläpp. Den svårnavigerade och grunda Östersjön, särskilt Finska viken, är särskilt utsatt på grund av den geopolitiska situationen.
Ett oljeutsläpp på 30 000 till 40 000 m³ råolja, motsvarande en fjärdedel av lastkapaciteten för en s k Aframax-klass råoljetanker, skulle teoretiskt kunna täcka hela Finska viken med en tunn oljefilm. Detta visar den potentiellt omfattande miljöpåverkan även mindre utsläpp kan ha, som exempelvis oljeutsläppet från passagerarfartyget Marco Polo vid Blekinge kust.
Varje månad avgår över 200 råoljetankers från ryska hamnar i Finska viken, var och en med en kapacitet på mellan 100 000 och 150 000 m³, motsvarande storleken på Aframax-klassens tankers. De flesta av dessa oljetankrar seglar under bekvämlighetsflagg, stater som till exempel Liberia, Panama och Marshallöarna, under sin färd till eller ifrån de ryska oljehamnarna Primorsk och Ust-Luga.
Detta ökar signifikant risken för olyckor som kan leda till oljeutsläpp i detta känsliga område. Cirka 70 procent av den officiella ryska råoljeexporten passerar genom Östersjön, vilket lägger en betydande press på de befintliga resurserna för att hantera oljeutsläpp i regionen.
Risken förhöjs ytterligare av ibland tvivelaktiga tillstånd för de inblandade fartygen. En stor andel är så kallade “spökfartyg” som seglar oidentifierade genom att stänga av sin transponder (dvs. sitt automatiska identifieringssystem – AIS) eller genom att tillhandahålla falsk information. Dessa fartyg är ofta mycket äldre än 15 år med bristfälligt underhåll och säkerhetssystem. Dessutom för de också med sig betydande mängder barlast från exotiska hamnar till Östersjön, vilket med stor sannorlikhet även påverkar det marina ekosystemet.
Det försämrade skicket hos flottan och den intensiva trafiken kräver ett enat gränsöverskridande samarbete för att underhålla infrastrukturen, påskynda beslutsprocessen och säkerställa en effektiv hanteringen av möjliga oljeutsläpp i Östersjön.
Beredskap för hantering av oljeutsläpp
För att förbättra beredskapen och samordningen har olika samarbetsorgan inrättats, såsom Helsingforskommissionen (HELCOM), en central organisation för att koordinera skyddet av Östersjöns marina miljö och begränsa föroreningar från fartyg och oljeutsläpp. Medlemsländerna samarbetar för att utbyta information, tekniker och bästa praxis för att förbättra uppsamlingsoperationer och mildra inverkan av oljeutsläpp.
Östersjöländerna har tillsammans etablerat en teoretiskt imponerande uppsamlingskapacitet på 6 100 m³/h (dvs. 150 000 m³ under en 24-timmarsperiod) för att snabbt kunna sanera stora områden. Denna kapacitet omfattar alla länder runt Östersjön. Men i praktiken kan endast en bråkdel av uppsamlingskapaciteten användas, vilket påvisades vid haveriet av M/S Prestige med 76 000 m³ råolja ut i havet och endast 10% av kapaciteten kunde utnyttjas på grund av svåra väderförhållanden.
Utmaningarna vid katastroflägen inkluderar ogynnsamma vind- och isförhållanden samt begränsad tankkapacitet under uppsamlingsoperationerna, vilket ofta minskar effektiviteten vid insatserna. Erfarenheterna understryker behovet av snabba och effektiva åtgärder för att minimera miljöskador från oljeutsläpp. Internationellt samarbete, toppmodern teknik för oljeåtervinning och kontinuerlig förbättring av säkerhetsprotokoll är avgörande för att säkerställa en hög teknisk nivå på fartygen som navigerar i Östersjön.
Ytterligare iakttagelser
Trots framsteg finns det ett stort behov av förbättrat gränsöverskridande samarbete för att snabbt och effektivt hantera möjliga risker i Östersjön:
- Förbättra fartygsbestämmelser genom strikta säkerhetsprinciper och överväg inspektion av “spökfartyg” innan de oidentifierade kommer in i Östersjön.
- Öka kapaciteten för hantering av oljeutsläpp genom kraftfulla investeringar i infrastruktur och säkerställ därmed en flexibel beredskap.
- Befrämja bredare internationellt samarbete mellan staterna runt Östersjön, internationella organisationer och privata expertföretag för att effektivt kunna hantera olika scenario både på nationellt och internationellt vatten.
- Prioritera åtgärder för miljöskydd med fokus på avancerad övervakning och strängare reglering av fartygsgenererat avfall (t.ex. slagg- och ballastvatten).
Sammanfattning
För att skydda Östersjöns miljö krävs stärkt fartygskontroll, förbättrad beredskap för oljeutsläpp, bredare internationellt samarbete och riktade insatser för miljöskydd.
Johan Grön, Verkställande direktör, Lamor Corporation Plc.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta redaktionen på red.manskligsakerhet@gmail.com.
Ge ett frivilligt bidrag till vår redaktion och stötta fler nytänkande perspektiv på säkerhetsfrågor! Swish: 123 383 91 31, Banköverföring: SEB 5215 – 1116611
Lämna ett svar