Mänsklig Säkerhet

Ett nätmagasin med syfte att bredda, fördjupa, informera och nyansera den säkerhetspolitiska debatten i Sverige

  • Förstasidan
  • Debatt
  • Analys
  • Ämneskategorier
    • Bistånd & utveckling
    • Diplomati & dialog
    • Folkrätt
    • Fredsbyggande
    • Inrikespolitik
    • Klimat & säkerhet
    • Kvinnor, fred & säkerhet
    • Press- och yttrandefrihet
    • Terrorism & radikalisering
    • Utrikespolitik
  • Geografiska områden
    • Afrika
    • Asien
    • Kina
    • Europa
    • Latinamerika
    • Mellanöstern
    • Ryssland
    • USA och Nordamerika
  • Fredens framtid
  • Om magasinet
    • Vår idé
    • Utgivning, policy och syfte
    • Skriv för oss
    • Skribenter
    • Redaktionen
  • Kontakt
  • English

En beboelig och hållbar värld står på spel

2022-03-17 By Roger Bydler Lämna en kommentar

ANALYS I skuggan av Rysslands invasion i Ukraina kom nu en ny rapport från FN:s klimatpanel, IPCC. Den sammanfattar forskningen om klimateffekter, klimatanpassning och sårbarhet sedan 2014. I rapporten 2014 beskrevs klimatförändringen som något som kommer i framtiden. I 2022 års  rapport konstateras att vi redan nu drabbas och effekterna kommer att bli värre i takt med fortsatta utsläpp av växthusgaser.

”En beboelig och hållbar framtid för alla”. Det är de allra sista orden i rapporten och anger vad som står på spel. FN:s generalsekreterare, António Guterres kommentar till rapporten var att den är ”en kartbok om mänskligt lidande och en stark anklagelse om misslyckat klimatledarskap”.

Rapporten pekar på att åtgärder för att snabbt minska utsläppen måste kombineras med åtgärder för klimatanpassning. Omfattande insatser krävs för att skydda människor, ekosystem och vår livsmedelsproduktion. 

Omkring 90 procent av naturkatastroferna är relaterade till vatten 

Speciellt tillgången på färskt vatten minskar i takt med allt högre temperaturer och förändrade vädersystem, vilket i sin tur medför att jordbruket drabbas och därmed tillgången på mat. Klimatkrisen är i hög grad även vattenkris. Ett varmare klimat leder till fler extrema översvämningar, intensivare torka och ökad avsmältning på världens glaciärer. 

Mellan 3,3 och 3,6 miljarder människor bor i områden som är mycket sårbara för klimatförändringen.  Enligt rapporten riskerar vid sekelskiftet 50-75 procent av världens befolkning att vara exponerade för perioder av livshotande klimatförhållanden på grund av extrem hetta och hög luftfuktighet. 

De som kommer att drabbas hårdast är de fattigaste och de som bor i länder som har orsakat minst utläpp av växthusgaser. Speciellt utsatta är kvinnor, barn och äldre. Enligt rapporten kommer möjligheterna att förebygga skadliga effekter att minska kraftigt redan när den globala temperaturökningen överskrider 1,5 grader. Fortsätter utsläppen av växthusgaser i nuvarande takt förutses detta ske om omkring 8 år.

Rysk aggression kan nu bromsa klimatarbetet ytterligare 

Rysslands överfall på Ukraina har lett till att fokus nu läggs på riskscenarier för ett kärnvapenkrig och militär upprustning.  Detta sker samtidigt som FN:s klimatpanels rapport visar på det akuta behovet av insatser för att minska utsläppen av växthusgaser och för klimatanpassning. Sverige avser att kraftigt öka den militära förmågan genom satsningar uppgående till flera 10-tals miljarder kronor. Även Tyskland aviserar nu sin satsning på omkring 100 miljarder euro för att åter bli en militärmakt. Dessutom syns det bli aktuellt att senarelägga såväl avvecklingen av kolkraftverk som kärnkraftverk. 

Risk finns att de som drabbas värst är de som bäst behöver ekonomiskt stöd för att kunna klara klimatomställningen och behoven av klimatanpassning. Redan på klimatmötet i Köpenhamn 2009 lovade de ”rika” länderna att tillsammans, från år 2020 lägga 100 miljarder US dollar per år för att bistå världens fattiga länder att vidta åtgärder för minskade utsläpp. Detta har ännu inte uppfyllts. Dessutom består finansieringen hittills till merparten av lån och alltså inte av bidrag. Det finns inte heller beslut om hur bidrag för skador som till exempel extremväder orsakar, loss and damage ska hanteras. 

I afrikanska länder beräknas kostnaderna för anpassningsåtgärder beroende på klimatrelaterade skador motsvara  i genomsnitt 4 procent av ländernas BNP.

Kriget i Ukraina har fått olje- och gaspriserna att rusa

En konsekvens av det som sker i Ukraina är att olje- och gaspriserna rusar i höjden. Redan första veckan av krigshändelserna översteg oljepriset 100 dollar per fat. Det högsta priset på 7 år och det fortsätter att stiga. Förutom att det bidrar till finansieringen av Rysslands militärmakt, så har det också lett till att oljebolagen nu agerar för att ytterligare utvinning av olja ska ske. Detta sker inte minst i USA. Regeringen i USA har tankar på att ta bort sanktionerna mot Venezuela för att öka mängden olja på marknaden och därmed få ner priserna på till exempel drivmedel. 

Saudiarabien bidrar aktivt till höga oljepriser genom den pakt de har med Ryssland att kooridinera beslut om oljeproduktionen. I september 2016 undertecknade Ryssland och Saudiarabien en överenskommelse om samarbete för den globala oljemarknaden, vilket innebar att Ryssland blev medlem i ett utökat ”OPEC Plus”. Det geopolitiska landskapet är fortsatt beroende av tillgången på olja och gas.

De statliga coronastöden – ett försummat tillfälle att pressa ner utsläppen

Allvaret i läget understryks av en analys i tidskriften Nature. G20-ländernas enorma stimulanspaket efter coronapandemin 2020 och 2021 har till mycket liten del utnyttjats för åtgärder med syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Av de minst 14000 miljarder dollar som dessa länder har lagt på ekonomiska stimulanspaket, har endast 6 procent gått till insatser som skulle minska utsläppen. Dessutom är en stor del insatser som rör  investeringar sådant som kräver andra åtgärder eller ändrade beteendemönster hos männsikor för att få klimatpositiva effekter. Ett exempel är laddinfrastruktur som leder till minskade utsläpp först när elbilar köps och laddstationerna används. Av investeringarna gick nästan 3 procent till områden som sannolikt kommer att öka utsläppen, till exempel till kolindustrin. 

Anmärkningsvärt är att de ”gröna” satsningarna var klart större efter finanskrisen 2007-2009 än nu. 

En av författarna till rapporten Jonas M. Nahm, biträdande professor vid Johns Hopkins-universitetet i Washington, uttalar i en kommentar i DN, ”Pandemin har inneburit en mycket speciell utmaning och jag är inte förvånad över att länder har behövt lägga stora summor på saker som stöd till dem som ekonomiskt drabbas och sjukvård. Men samtidigt: Pengar som läggs på sådant som inte förändrar status quo är ur det perspektivet inte neutrala. Eftersom status quo inte är tillräckligt för att vi ska kunna uppfylla de viktiga klimatmålen”. Enligt Nahm är det till och med möjligt att de totala effekterna av satsningarna kan komma att leda till högre utsläpp.

Mycket talar för att Rysslands invasion i Ukraina kommer att få stor påverkan på utvecklingen i EU och västvärlden över huvud taget. Om det blir ett långvarigt krig finns stor risk att klimatomställningen påverkas negativt. Bosnienkriget pågick mellan 1992 0ch 1995 och i Tjetjenien pågick stridigheterna i över 10 år. 

Trots att Europa åter har blivit militärt osäkrare, måste åtgärder sättas in för klimatomställningen. Åtgärder som leder till att utsläppen måste minst halveras till 2030, samtidigt som stora insatser kommer att krävas för klimatanpassning, både i de rika och fattiga länderna.

Roger Bydler
Bakgrund inom transport- och IT-sektorerna nationellt och internationellt, Civilingenjör Väg- och vattenbyggnad. Har de senaste 10 åren varit aktiv inom miljö- och klimatområdet.

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Fler texter om de ämnen som tas upp i denna text finner du om du klickar på taggarna nedan. Du kan även hitta fler artiklar av denna författare genom att klicka på namnet högst upp på sidan. 

Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.

 

 

Print Friendly, PDF & Email

Arkiverad under: Analys, Klimat och säkerhet, Ryssland Taggad som: 2022, FN, IPCC, klimat, klimatpanel, rapport, Ryssland, Säkerhet, Ukraina

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Trött på traditionella säkerhetsperspektiv?

Vi tänker kritiskt men konstruktivt, nytt och brett, innovativt och jämställt om dagens säkerhetspolitiska problem och lösningar.
  • Facebook
  • LinkedIn
  • Twitter

Rekommenderade inlägg

Människorna i Gaza lever och dör utan att någonsin se Palestina

2019-10-23 By Muhammad Shehada

Att läka folkmordets sår

2019-09-12 By Joakim Molander

De osynliga flyktingarna

2019-01-29 By Johan Schaar

Nyhetsbrev

Skriv upp dig för de senaste artiklarna i våra nyhetsbrev! Nyhetsbreven skickas en gång i månaden.

Senaste Kommentarer

  • Robert Keller om Biståndet minskar, fokus på Östeuropa, handel och migration
  • Eldrid Röine om Biståndet minskar, fokus på Östeuropa, handel och migration
  • Jahanara Nuri om Julhälsning från redaktionen för www.manskligsakerhet.se
  • Göran Beskow om Ny typ av människohandel kopplade till cyberbedrägerier

Etiketter

Afghanistan Afrika bistånd Colombia demokrati EU feminism FN folkrätt fred fredsbyggande Försvarsmakten Försvarspolitik Irak Iran IS Islamiska Staten Israel Kina klimat konflikt konfliktförebyggande korruption krig kvinnor fred och säkerhet kärnvapen Libyen Mellanöstern migration mänskliga rättigheter mänsklig säkerhet NATO Palestina radikalisering Ryssland Saudiarabien Sverige Syrien Säkerhet säkerhetspolitik terrorism Trump Ukraina USA utrikespolitik
Deprecated: Åtgärds-hooken genesis_footer_creds_text är föråldrad sedan version 3.1.0! Använd genesis_pre_get_option_footer_text i stället. Det här filtret stöds inte längre. Du kan nu ändra sidfotens text med hjälp av temainställningarna. in /customers/0/1/a/manskligsakerhet.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 5758