ANALYS I skuggan av Rysslands invasion i Ukraina kom nu en ny rapport från FN:s klimatpanel, IPCC. Den sammanfattar forskningen om klimateffekter, klimatanpassning och sårbarhet sedan 2014. I rapporten 2014 beskrevs klimatförändringen som något som kommer i framtiden. I 2022 års rapport konstateras att vi redan nu drabbas och effekterna kommer att bli värre i takt med fortsatta utsläpp av växthusgaser.
”En beboelig och hållbar framtid för alla”. Det är de allra sista orden i rapporten och anger vad som står på spel. FN:s generalsekreterare, António Guterres kommentar till rapporten var att den är ”en kartbok om mänskligt lidande och en stark anklagelse om misslyckat klimatledarskap”.
Rapporten pekar på att åtgärder för att snabbt minska utsläppen måste kombineras med åtgärder för klimatanpassning. Omfattande insatser krävs för att skydda människor, ekosystem och vår livsmedelsproduktion.
Omkring 90 procent av naturkatastroferna är relaterade till vatten
Speciellt tillgången på färskt vatten minskar i takt med allt högre temperaturer och förändrade vädersystem, vilket i sin tur medför att jordbruket drabbas och därmed tillgången på mat. Klimatkrisen är i hög grad även vattenkris. Ett varmare klimat leder till fler extrema översvämningar, intensivare torka och ökad avsmältning på världens glaciärer.
Mellan 3,3 och 3,6 miljarder människor bor i områden som är mycket sårbara för klimatförändringen. Enligt rapporten riskerar vid sekelskiftet 50-75 procent av världens befolkning att vara exponerade för perioder av livshotande klimatförhållanden på grund av extrem hetta och hög luftfuktighet.
De som kommer att drabbas hårdast är de fattigaste och de som bor i länder som har orsakat minst utläpp av växthusgaser. Speciellt utsatta är kvinnor, barn och äldre. Enligt rapporten kommer möjligheterna att förebygga skadliga effekter att minska kraftigt redan när den globala temperaturökningen överskrider 1,5 grader. Fortsätter utsläppen av växthusgaser i nuvarande takt förutses detta ske om omkring 8 år.
Rysk aggression kan nu bromsa klimatarbetet ytterligare
Rysslands överfall på Ukraina har lett till att fokus nu läggs på riskscenarier för ett kärnvapenkrig och militär upprustning. Detta sker samtidigt som FN:s klimatpanels rapport visar på det akuta behovet av insatser för att minska utsläppen av växthusgaser och för klimatanpassning. Sverige avser att kraftigt öka den militära förmågan genom satsningar uppgående till flera 10-tals miljarder kronor. Även Tyskland aviserar nu sin satsning på omkring 100 miljarder euro för att åter bli en militärmakt. Dessutom syns det bli aktuellt att senarelägga såväl avvecklingen av kolkraftverk som kärnkraftverk.
Risk finns att de som drabbas värst är de som bäst behöver ekonomiskt stöd för att kunna klara klimatomställningen och behoven av klimatanpassning. Redan på klimatmötet i Köpenhamn 2009 lovade de ”rika” länderna att tillsammans, från år 2020 lägga 100 miljarder US dollar per år för att bistå världens fattiga länder att vidta åtgärder för minskade utsläpp. Detta har ännu inte uppfyllts. Dessutom består finansieringen hittills till merparten av lån och alltså inte av bidrag. Det finns inte heller beslut om hur bidrag för skador som till exempel extremväder orsakar, loss and damage ska hanteras.
I afrikanska länder beräknas kostnaderna för anpassningsåtgärder beroende på klimatrelaterade skador motsvara i genomsnitt 4 procent av ländernas BNP.
Kriget i Ukraina har fått olje- och gaspriserna att rusa
En konsekvens av det som sker i Ukraina är att olje- och gaspriserna rusar i höjden. Redan första veckan av krigshändelserna översteg oljepriset 100 dollar per fat. Det högsta priset på 7 år och det fortsätter att stiga. Förutom att det bidrar till finansieringen av Rysslands militärmakt, så har det också lett till att oljebolagen nu agerar för att ytterligare utvinning av olja ska ske. Detta sker inte minst i USA. Regeringen i USA har tankar på att ta bort sanktionerna mot Venezuela för att öka mängden olja på marknaden och därmed få ner priserna på till exempel drivmedel.
Saudiarabien bidrar aktivt till höga oljepriser genom den pakt de har med Ryssland att kooridinera beslut om oljeproduktionen. I september 2016 undertecknade Ryssland och Saudiarabien en överenskommelse om samarbete för den globala oljemarknaden, vilket innebar att Ryssland blev medlem i ett utökat ”OPEC Plus”. Det geopolitiska landskapet är fortsatt beroende av tillgången på olja och gas.
De statliga coronastöden – ett försummat tillfälle att pressa ner utsläppen
Allvaret i läget understryks av en analys i tidskriften Nature. G20-ländernas enorma stimulanspaket efter coronapandemin 2020 och 2021 har till mycket liten del utnyttjats för åtgärder med syfte att minska utsläppen av växthusgaser. Av de minst 14000 miljarder dollar som dessa länder har lagt på ekonomiska stimulanspaket, har endast 6 procent gått till insatser som skulle minska utsläppen. Dessutom är en stor del insatser som rör investeringar sådant som kräver andra åtgärder eller ändrade beteendemönster hos männsikor för att få klimatpositiva effekter. Ett exempel är laddinfrastruktur som leder till minskade utsläpp först när elbilar köps och laddstationerna används. Av investeringarna gick nästan 3 procent till områden som sannolikt kommer att öka utsläppen, till exempel till kolindustrin.
Anmärkningsvärt är att de ”gröna” satsningarna var klart större efter finanskrisen 2007-2009 än nu.
En av författarna till rapporten Jonas M. Nahm, biträdande professor vid Johns Hopkins-universitetet i Washington, uttalar i en kommentar i DN, ”Pandemin har inneburit en mycket speciell utmaning och jag är inte förvånad över att länder har behövt lägga stora summor på saker som stöd till dem som ekonomiskt drabbas och sjukvård. Men samtidigt: Pengar som läggs på sådant som inte förändrar status quo är ur det perspektivet inte neutrala. Eftersom status quo inte är tillräckligt för att vi ska kunna uppfylla de viktiga klimatmålen”. Enligt Nahm är det till och med möjligt att de totala effekterna av satsningarna kan komma att leda till högre utsläpp.
Mycket talar för att Rysslands invasion i Ukraina kommer att få stor påverkan på utvecklingen i EU och västvärlden över huvud taget. Om det blir ett långvarigt krig finns stor risk att klimatomställningen påverkas negativt. Bosnienkriget pågick mellan 1992 0ch 1995 och i Tjetjenien pågick stridigheterna i över 10 år.
Trots att Europa åter har blivit militärt osäkrare, måste åtgärder sättas in för klimatomställningen. Åtgärder som leder till att utsläppen måste minst halveras till 2030, samtidigt som stora insatser kommer att krävas för klimatanpassning, både i de rika och fattiga länderna.
Roger Bydler
Bakgrund inom transport- och IT-sektorerna nationellt och internationellt, Civilingenjör Väg- och vattenbyggnad. Har de senaste 10 åren varit aktiv inom miljö- och klimatområdet.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Fler texter om de ämnen som tas upp i denna text finner du om du klickar på taggarna nedan. Du kan även hitta fler artiklar av denna författare genom att klicka på namnet högst upp på sidan.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Lämna ett svar