Mänsklig Säkerhet

Ett nätmagasin med syfte att bredda, fördjupa, informera och nyansera den säkerhetspolitiska debatten i Sverige

  • Förstasidan
  • Debatt
  • Analys
  • Ämneskategorier
    • Bistånd & utveckling
    • Diplomati & dialog
    • Folkrätt
    • Fredsbyggande
    • Inrikespolitik
    • Klimat & säkerhet
    • Kvinnor, fred & säkerhet
    • Press- och yttrandefrihet
    • Terrorism & radikalisering
    • Utrikespolitik
  • Geografiska områden
    • Afrika
    • Asien
    • Kina
    • Europa
    • Latinamerika
    • Mellanöstern
    • Ryssland
    • USA och Nordamerika
  • Fredens framtid
  • Om magasinet
    • Vår idé
    • Redaktionell policy
    • Skriv för oss
    • Skribenter
    • Redaktionen
  • Kontakt
  • English

 Utmana normerna! 

2021-11-11 By Petra Tötterman Andorff Lämna en kommentar

Foto: Grzegorz Żukowski / CC BY-NC 2.0.

DEBATT Ekonomisk ojämställdhet är en av de viktigaste faktorerna bakom så vitt skilda utmaningar som genusbaserat våld och att kvinnor generellt är underrepresenterade i parlament och regeringar världen över. En kvinna utan egna medel att försörja sig och eventuella barn, har en högre tröskel för att lämna en våldsam partner. En kvinna utan ekonomiska medel har små möjligheter att delta i politiska församlingar.

Den ekonomiska ojämställdheten går ibland under radarn i biståndsdebatten, och vi tenderar att fokusera på dess effekter snarare än på grundorsaken till problemet. På Världsbankens och andra internationella finansiella institutioners program och lån har inte jämställdhetsstrategier hittills gett tydliga resultat när det gäller att öka kvinnors ekonomiska makt. 

Lönegapet mellan kvinnor och män globalt, är enligt Världsbanken (2021), 68,6 procent. Av de kvinnor som lönearbetar – ungefär hälften av världens kvinnor – arbetar 92  procent i globala syd inom den informella sektorn, bedömer ILO, med allt vad det innebär av osäkra och ofta usla arbetsvillkor. Under covid-19 räknar brittiska Oxfam med att det totala antalet människor som lever i fattigdom har ökat med mellan 200 och 500 miljoner människor – många av dem kvinnor.

I Kvinna till Kvinnas nya publikation, Challenging the Norms – Global stories of women’s economic empowerment, visar vi på hur kvinnorättsorganisationer i olika delar av världen arbetar för att öka kvinnors ekonomiska makt och rättigheter. 

Så projekt ger stora resultat 

Problemet är att projekten är alldeles för få och att finansieringen av organisationer som faktiskt kan driva arbetet mot större ekonomisk jämställdhet ironiskt nog också faller offer för den ekonomiska ojämställdheten – bara 0,5 procent av det bilaterala utvecklingssamarbetet (ODA) går till kvinnorättsorganisationer enligt OECD. Trots att det finns solid forskning, så som Laurel Weldons, som visa på hur viktig en stark feministisk rörelse är för att jämställdheten, inklusive den ekonomiska jämställdheten, ska gå framåt i ett land.

Pandemin har visat på den ekonomiska ojämställdheten, både i hur den har slagit extra hårt mot kvinnor och i hur åtgärdsprogrammen ofta ignorerat detta. Det vilar ett ansvar på oss som arbetar med utvecklingsfrågor, Sveriges regering såväl som civilsamhället, att sätta oss in i komplexa frågor kring ekonomiska maktstrukturer och driva på för förändring. Att det finns en tydlig koppling mellan ekonomisk jämställdhet och arbetet med att hejda klimatkrisen och minska dess åverkan är också tydligt, bland annat i Parisavtalets egen Gender Action Plan.

Viktiga lärdomar om behov av helhetsgrepp och nytänkande

Några lärdomar framträder tydligt genom de berättelser som vi tog del av under arbetet med publikationen Challenging the Norms: 

  1. Kvinnorättsorganisationer spelar en viktig roll i att öka den ekonomiska jämställdheten i ett land eller ett samhälle. De visar oss att det finns alternativ till de gängse utvecklingsmodellerna, alternativ till Världsbankens neoliberala politik. De har utvecklat feministiska principer för anställningsprocesser, de erbjuder säkra och trygga rum för kvinnor att dela med sig av sina erfarenheter och lära om sina rättigheter, de bedriver feministisk forskning och för statistik över ekonomisk ojämställdhet, och de har utvecklat vägar för kvinnor att delta i budgetprocesser och försvara sina intressen.
  2. Berättelserna visar också att framsteg vad gäller ekonomisk jämställdhet sällan sker i isolering – det är nära sammanbundet med arbetet för att förebygga genusbaserat våld, öka kvinnors makt inom sitt samhälle och sin familj och att stärka kvinnors rätt till att ärva och äga land. 
  3. Nätverkande och samarbete– inte bara mellan kvinnorättsorganisationer utan också med till exempel fackföreningar – är en framgångsfaktor.
  4. Sist men inte minst visar kvinnornas berättelser på betydelsen av ett strategiskt och långsiktigt påverkansarbete. I alla de intervjuer som publikationen bygger på lyfts vikten av kvinnoorganisationers arbete med politisk påverkan och sin roll som ”watchdog” fram som oumbärligt för att visa behovet av förändring. För att kunna bedriva detta oersättliga arbete behövs en långsiktig, större finansiering av kvinnorättsrörelsen i hela dess bredd.

Sverige kan driva på mer kraftfullt

Sverige har en feministisk utrikespolitik, och den ekonomiska jämställdheten är en av de viktigaste frågorna för vår utrikesminister. Detta har Ann Linde påpekat många gånger, bland annat inom ramen för Generation Equality, den process som skapades för att uppmärksamma 25-årsjubiléet av FN-konferensen för kvinnors rättigheter i Beijing. 

Trots detta ser vi få konkreta resultat. 

Sverige måste nu kraftfullt agera för att ekonomisk jämställdhet uppmärksammas i den internationella dialogen och att kvinnoorganisationer som arbetar för ekonomisk jämställdhet och rättigheter får ökade resurser för sitt arbete. 

Foto: Viktor Gårdsäter

Petra Tötterman Andorff
Generalsekreterare, Kvinna till Kvinna.

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.

 

Print Friendly, PDF & Email

Arkiverad under: Debatt, Kvinnor, fred och säkerhet Taggad som: ekonomi, genusbaserat våld, jämställdhet, kvinnor fred och säkerhet, ojämställdhet, våld i nära relationer, våld mot kvinnor

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Trött på traditionella säkerhetsperspektiv?

Vi tänker kritiskt men konstruktivt, nytt och brett, innovativt och jämställt om dagens säkerhetspolitiska problem och lösningar.
  • Facebook
  • LinkedIn
  • Twitter

Rekommenderade inlägg

Människorna i Gaza lever och dör utan att någonsin se Palestina

2019-10-23 By Muhammad Shehada

Att läka folkmordets sår

2019-09-12 By Joakim Molander

De osynliga flyktingarna

2019-01-29 By Johan Schaar

Nyhetsbrev

Skriv upp dig för de senaste artiklarna i våra nyhetsbrev! Nyhetsbreven skickas en gång i månaden.

Senaste Kommentarer

  • Jahanara Nuri om Julhälsning från redaktionen för www.manskligsakerhet.se
  • Göran Beskow om Ny typ av människohandel kopplade till cyberbedrägerier
  • Christian Sundgren om Från befrielseledare till diktator
  • Åsa Öhrman Engvall om Reflektion – Om hopp i skamlöshetens tid

Etiketter

Afghanistan Afrika bistånd Colombia demokrati EU feminism FN folkrätt fred fredsbyggande Försvarsmakten Försvarspolitik Irak Iran IS Islamiska Staten Israel Kina klimat konflikt konfliktförebyggande korruption krig kvinnor fred och säkerhet kärnvapen Libyen Mellanöstern migration mänskliga rättigheter mänsklig säkerhet NATO Palestina radikalisering Ryssland Saudiarabien Sverige Syrien Säkerhet säkerhetspolitik terrorism Trump Ukraina USA utrikespolitik
Deprecated: Åtgärds-hooken genesis_footer_creds_text är föråldrad sedan version 3.1.0! Använd genesis_pre_get_option_footer_text i stället. Det här filtret stöds inte längre. Du kan nu ändra sidfotens text med hjälp av temainställningarna. in /customers/0/1/a/manskligsakerhet.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 5758