DEBATT Ekonomisk ojämställdhet är en av de viktigaste faktorerna bakom så vitt skilda utmaningar som genusbaserat våld och att kvinnor generellt är underrepresenterade i parlament och regeringar världen över. En kvinna utan egna medel att försörja sig och eventuella barn, har en högre tröskel för att lämna en våldsam partner. En kvinna utan ekonomiska medel har små möjligheter att delta i politiska församlingar.
Den ekonomiska ojämställdheten går ibland under radarn i biståndsdebatten, och vi tenderar att fokusera på dess effekter snarare än på grundorsaken till problemet. På Världsbankens och andra internationella finansiella institutioners program och lån har inte jämställdhetsstrategier hittills gett tydliga resultat när det gäller att öka kvinnors ekonomiska makt.
Lönegapet mellan kvinnor och män globalt, är enligt Världsbanken (2021), 68,6 procent. Av de kvinnor som lönearbetar – ungefär hälften av världens kvinnor – arbetar 92 procent i globala syd inom den informella sektorn, bedömer ILO, med allt vad det innebär av osäkra och ofta usla arbetsvillkor. Under covid-19 räknar brittiska Oxfam med att det totala antalet människor som lever i fattigdom har ökat med mellan 200 och 500 miljoner människor – många av dem kvinnor.
I Kvinna till Kvinnas nya publikation, Challenging the Norms – Global stories of women’s economic empowerment, visar vi på hur kvinnorättsorganisationer i olika delar av världen arbetar för att öka kvinnors ekonomiska makt och rättigheter.
Så projekt ger stora resultat
Problemet är att projekten är alldeles för få och att finansieringen av organisationer som faktiskt kan driva arbetet mot större ekonomisk jämställdhet ironiskt nog också faller offer för den ekonomiska ojämställdheten – bara 0,5 procent av det bilaterala utvecklingssamarbetet (ODA) går till kvinnorättsorganisationer enligt OECD. Trots att det finns solid forskning, så som Laurel Weldons, som visa på hur viktig en stark feministisk rörelse är för att jämställdheten, inklusive den ekonomiska jämställdheten, ska gå framåt i ett land.
Pandemin har visat på den ekonomiska ojämställdheten, både i hur den har slagit extra hårt mot kvinnor och i hur åtgärdsprogrammen ofta ignorerat detta. Det vilar ett ansvar på oss som arbetar med utvecklingsfrågor, Sveriges regering såväl som civilsamhället, att sätta oss in i komplexa frågor kring ekonomiska maktstrukturer och driva på för förändring. Att det finns en tydlig koppling mellan ekonomisk jämställdhet och arbetet med att hejda klimatkrisen och minska dess åverkan är också tydligt, bland annat i Parisavtalets egen Gender Action Plan.
Viktiga lärdomar om behov av helhetsgrepp och nytänkande
Några lärdomar framträder tydligt genom de berättelser som vi tog del av under arbetet med publikationen Challenging the Norms:
- Kvinnorättsorganisationer spelar en viktig roll i att öka den ekonomiska jämställdheten i ett land eller ett samhälle. De visar oss att det finns alternativ till de gängse utvecklingsmodellerna, alternativ till Världsbankens neoliberala politik. De har utvecklat feministiska principer för anställningsprocesser, de erbjuder säkra och trygga rum för kvinnor att dela med sig av sina erfarenheter och lära om sina rättigheter, de bedriver feministisk forskning och för statistik över ekonomisk ojämställdhet, och de har utvecklat vägar för kvinnor att delta i budgetprocesser och försvara sina intressen.
- Berättelserna visar också att framsteg vad gäller ekonomisk jämställdhet sällan sker i isolering – det är nära sammanbundet med arbetet för att förebygga genusbaserat våld, öka kvinnors makt inom sitt samhälle och sin familj och att stärka kvinnors rätt till att ärva och äga land.
- Nätverkande och samarbete– inte bara mellan kvinnorättsorganisationer utan också med till exempel fackföreningar – är en framgångsfaktor.
- Sist men inte minst visar kvinnornas berättelser på betydelsen av ett strategiskt och långsiktigt påverkansarbete. I alla de intervjuer som publikationen bygger på lyfts vikten av kvinnoorganisationers arbete med politisk påverkan och sin roll som ”watchdog” fram som oumbärligt för att visa behovet av förändring. För att kunna bedriva detta oersättliga arbete behövs en långsiktig, större finansiering av kvinnorättsrörelsen i hela dess bredd.
Sverige kan driva på mer kraftfullt
Sverige har en feministisk utrikespolitik, och den ekonomiska jämställdheten är en av de viktigaste frågorna för vår utrikesminister. Detta har Ann Linde påpekat många gånger, bland annat inom ramen för Generation Equality, den process som skapades för att uppmärksamma 25-årsjubiléet av FN-konferensen för kvinnors rättigheter i Beijing.
Trots detta ser vi få konkreta resultat.
Sverige måste nu kraftfullt agera för att ekonomisk jämställdhet uppmärksammas i den internationella dialogen och att kvinnoorganisationer som arbetar för ekonomisk jämställdhet och rättigheter får ökade resurser för sitt arbete.
Petra Tötterman Andorff
Generalsekreterare, Kvinna till Kvinna.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Kommentera