ANALYS Den som bara lyssnat förstrött kan ha fått uppfattningen att president Joe Biden satte punkt i det så kallade kriget mot terrorismen när han gav order om uttåget ur Afghanistan. Men så är inte alls fallet. 5000 amerikanska elitsoldater finns utposterade i 62 länder över hela jordklotet.
Hösten 2010 kom allt tydligare signaler från underrättelsetjänsterna om att man, till sist, hade lokaliserat mannen bakom 11 september-attentaten 2001. Uppdraget att iscensätta ett tillslag mot Usama bin Ladin gick till amiral William McRaven, chef för elitkommandot Socom.
– Sir, planen är ganska enkel, sa McRaven till president Barack Obama, överbefälhavaren som hade sista ordet.
McRaven rekommenderade nämligen en taktik som de amerikanska elitsoldaterna hade utfört oräkneliga gånger i många länder – att i skydd av mörkret blixtsnabbt överrumpla fienden.
Två helikoptrar med Navy Seals gav sig i väg från Jalalabad i Afghanistan sent på kvällen den 1 maj. En av helikoptrarna kraschade för att man inte hade kunnat förutse luftförhållandena runt bin Ladins bostadskomplex i Abbottabad i Pakistan. Soldaterna tog sig ut ändå och kunde tillsammans med de övriga inta byggnaderna inne på området.
Snart nådde budskapet såväl McRavens stab, som de nervösa beslutsfattarna i Vita huset:
”Geronimo… EIKA” – eller det alias man använde för bin Ladin, följt av förkortningen för Fienden dödad i strid.
Ökad insikt om hur elitförbanden opererar
Det är inte alla räder som beskrivits så precist, men McRavens och Obamas vittnesmål i efterhand gav insyn i hur elitförbanden – med soldater som avgett tystnadslöften – förfinade sina metoder under det som fick etiketten ”forever wars”.
Efter det att det sista militära transportplanet av typen C-17 lyfte från Kabul efter den kaotiska sortin i augusti i år fastslog Joe Biden:
– Jag tänkte inte fortsätta detta eviga krig.
Men det dröjde sedan bara veckor till uppgifter kom om att det finns elitsoldater kvar i Afghanistan – ”off the books” som den undanglidande termen lyder – och om att drönare ska fortsätta övervaka misstänkta terrorister med bombplan redo att lyfta på flygbaser och i fartygsflottor i regionen.
Totalt sett räknas runt 70 000 in i elitförbanden
Exakt storlek på de olika elitförbandens budgetar är inte känd, utom att de är generösa, inte heller hur många misstänkta som dödats.
Kostnaderna för det som George W Bush kallade för ”global war on terror” har enligt projektet ”Cost of War” vid Brown University uppgått till närmast ofattbara 8 000 miljarder dollar. Nästan en miljon dödsoffer har skördats och 38 miljoner människor har tvingats lämna sina hem i de krigshärjade länderna Afghanistan, Pakistan, Irak, Syrien, Jemen, Somalia och Filippinerna.
Antalet elitsoldater ute i fält har minskat, från 8 000 i 140 länder för ett tiotal år sedan till idag runt 5 000 som återfinns i 62 länder.
Privata säkerhetsfirmor ersätter ibland elitsoldaterna
Bland förklaringarna märks en neddragning av krigen, slutsatsen att förbanden utnyttjats för hårt, några oroande tecken på disciplinproblem och ett annat mer krasst faktum – att personal från privata firmor som skandaltyngda Blackwater kontrakterats i stället.
Ny tid kräver nya strategiska överväganden och cyberkunskap
Inne i Pentagon pågår dessutom överläggningar om den övergripande strategin i en framtid med mer traditionell dragkamp mellan stora makter, det vill säga USA, Ryssland och Kina – och med cyberkrigföring som ny ingrediens.
Diskussioner om hur elitförbanden passar in i denna framtid förs också, med tal om ökad vässning av IT- och AI-kapaciteten och fokus på andra språk än arabiska och pashto.
Under tiden fortsätter förbanden sin inte särskilt uppmärksammade kontraterrorism i länderna ovan och i Afrika, i det ryska närområdet och i flera sydamerikanska länder.
Det de själva trycker mest på är utbildning av l-o-k-a-l-a elitsoldater, egentligen att den amerikanska försvarsmakten på så vis lär ut egna specialkunskaper till i huvudsak försvarsmakter i länder som – förhoppningsvis – förblir framtida allierade.
Kriget mot terrorismen fortsätter, med nya avancerade vapensystem
Det som allmänheten inte vet så mycket om och som Joe Bidens och hans ut- och säkerhetspolitiska rådgivare inte talar så högt om är att kriget mot terrorismen pågår. Om nu farhågorna över att terroristgrupper som al-Qaida, IS, ISIS-K och Haqqaninätverket växer sig starkare i Afghanistan under talibanstyret besannas står elitförbanden redo med ännu mer förfinade vapen.
Ett exempel på det senare är en ny variant av Hellfiremissilen, R9X, som är försedd med vassa blad som kan borra sig igenom ett biltak. Det ska ha använts i en så kallad riktad operation mot en ledare för al-Qaidagrupperingen Hurras al-Din i Syrien.
I svallvågorna efter Afghanistanbeslutet påpekas att Joe Biden – lika lite som Obama eller Donald Trump – lär strypa de här operationerna på andra sidan jordklotet. Oavsett om de bidrar till minskat förtroende för USA så råder en övertygelse i de flesta lägren hemma om att insatserna på andra sidan jordklotet bidragit till att terroristhotet minskat och i stället riktas fokus i USA efter lång fördröjning mot inhemsk terrorism. Ett överraskande stort antal av de gripna i stormningen av Kapitolium hade ett förflutet i det militära och Pentagon tänker försöka spåra upp personal med kontakter i till exempel vit makt-grupperingar.
Analytiker pekar också på att det internationella underrättelsesamarbetet fungerat, liksom kortare mer målinriktade insatser där amerikansk militär bistått lokala styrkor mot IS. Å andra sidan kan terroristgrupperingar ha stärkts, i till exempel Burkina Faso.
Mindre uppmärksammat men helt säkert är att elitsoldaterna kommer att förbli mycket aktiva i dataspelsbranschen som speglar en så gott som global fascination över snabba, orädda och smarta soldater som slår till mot fienden. Kusligt realistiska scener utspelas i bästsäljande spel och faktum är att militären i många länder aktivt letar rekryter bland unga killar (och tjejer, men de är färre) som inte kan slita sig från sina konsoler.
Karin Henriksson
Journalist och författare, baserad i Washington, återkommande skribent i Mänsklig Säkerhet och en av rösterna i podden Amerikaanalys. Hennes nya bok – USA:s elitförband, från grodmän till Navy Seals och gröna baskrarna handlar om specialstyrkorna under de senaste 20 årens krig och hur debatten om dem går nu.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Kommentera