ANALYS Medborgare i USA som stödjer demokrater eller republikaner står ganska långt ifrån varandra vad gäller internationellt samarbete. Det visar en ny opinionsmätning som gjorts av Pew Institute i Washington. Flertalet vill se ökat internationellt samarbete, men få stödjer demokratiarbete i omvärlden och militära insatser utomlands. Den sakfråga där skillnaderna är störst mellan partierna och också beror på utbildningsnivå är klimatåtgärder.
Två riktningar i amerikansk utrikespolitik
USA:s nya president har hittills framhållit behovet av internationellt samarbete i motsats till den avgångna Trump-administrationen. De båda riktningarna kallas ibland ”internationalistisk” respektive ”isolationistisk” och har länge varit två motsatta poler som partierna pendlat mellan i inriktningen av nordamerikansk utrikespolitik.
De 2 500 tillfrågade i den refererade undersökningen fick ta ställning till frågan om internationellt samarbete kan lösa några av de viktiga problem som USA ställs inför. Deltagarna svarade olika beroende på vilket av de två stora partierna de stödjer. 71% av de väljare som föredrar det demokratiska partiet är generellt för ett sådant samarbete, men endast 33% av de som föredrar republikanerna.
Olika åsikter om omstridda institutioner
Undersökningen visar även tydliga skiljelinjer när det gäller stödet för ifrågasatta internationella institutioner. Så här fördelar sig åsikterna om tre viktiga internationella institutioner som utsattes för omfattande kritik under Trump-åren:
| Institution | Demokrater som är för | Republikaner som är för |
| WHO | 88% | 38% |
| FN | 86% | 46% |
| Nato | 85% | 55% |
Tabellen visar det procentuella antalet som anser att ”USA gynnas till viss del” eller ”till stor del” av att vara medlem i respektive institution
Skillnader i prioritering av utrikespolitiska åtgärder
Undersökningen visar även hur prioritering av globala politiska åtgärder skiljer sig åt mellan anhängare av respektive parti. När de tillfrågade fick ta ställning till vilka frågor som bör ges högsta prioritet (flera alternativ var möjliga) fördelade sig sifforna så här:
| Skillnader i prioritering av utrikespolitiska åtgärder | Demokrater som prioriterar frågan | Republikaner som prioriterar frågan |
| Skydda USA mot terroristattacker | 60% | 81% |
| Reducera spridningen av smittsamma sjukdomar | 80% | 60% |
| Hindra spridningen av massförstörelsevapen | 66% | 62% |
| Bibehålla USAs militära överlägsenhet gentemot alla andra stater | 30% | 68% |
| Ta itu med klimatförändringarna | 70% | 14% |
| Främja och försvara mänskliga rättigheter i världen | 42% | 23% |
| Stärka FN | 39% | 19% |
| Minska USAs militära åtaganden i andra länder | 29% | 29% |
| Ge stöd till flyktingar som flyr från våld runt om i världen | 40% | 14% |
| Främja demokrati i andra länder | 24% | 15% |
Samsyn om minskning av militära insatser utomlands
Det finns dock områden där de olika väljargrupperna har en samsyn. En sådan gäller USA:s militära aktiviteter i andra delar av världen. Där är en majoritet av de tillfrågade för en minskning av USA:s insatser. Sak samma gäller frågan om betydelsen av att stoppa spridningen av massförstörelsevapen i världen. Merparten av väljarna vill se större insatser för att motverka denna spridning.
Utbildning och bostadsort påverkar vad väljarna prioriterar
Om man tar hänsyn till de tillfrågades utbildning och bostadsort visar sig skillnader om vilka utrikespolitiska frågor som anses viktigast. Väljare med högre utbildning prioriterar i högre grad klimatarbetet än gruppen med lägre utbildningsnivå. De tillfrågade som bor i städer är mer internationalistiskt inriktade, medan de som bor utanför storstadsområdena prioriterade andra frågor, bland dem insatser för att minska den illegala immigrationen.
Skillnader efter utbildningsgrad:
| Skillnader i prioriteringen av utrikespolitiska åtgärder | Mindre utbildning än college | College och högre utbildning |
| Arbeta med globala klimatfrågor | 38 | 55 |
| Skydda amerikanska jobb | 77 | 71 |
| Minska USAs militära åtaganden i andra länder | 31 | 24 |
| Minska Kinas makt och inflytande | 50 | 43 |
| Dela kostnaderna för att upprätthålla världsordningen | 45 | 37 |
| Minska handelsunderskottet | 43 | 35 |
| Skydda USA från terroristattacker | 74 | 64 |
| Försvara mänskliga rättigheter i andra stater | 37 | 27 |
| Minska illegal immigration till USA | 25 | 15 |
| Bibehålla USAs militära övertag | 54 | 35 |
Tabellen visar det procentuella antal av de tillfrågade som anser att dessa frågor bör ges högsta prioritet som långsiktiga utrikespolitiska mål (flera alternativ var möjliga)
Skillnader mellan stad och land:
| Topprioriterade frågor | Bor i storstäder | Bor i mindre städer | Bor på landsbygden |
| Arbeta med globala klimatfrågor | 50 | 47 | 31 |
| Skydda flyktingar som flyr våld | 42 | 23 | 23 |
| Öka samarbetet med USAs allierade | 64 | 56 | 44 |
| Minska spridningen av infektionssjukdomar | 80 | 69 | 66 |
| Försvara mänskliga rättigheter i andra stater | 46 | 30 | 29 |
| Minska illegal immigration till USA | 31 | 37 | 47 |
| Bibehålla USAs militära övertag | 36 | 48 | 58 |
Tabellen visar det procentuella antal av de tillfrågade som anser att dessa frågor bör ges högsta prioritet som långsiktiga utrikespolitiska mål (flera alternativ var möjliga).
Pew Institute, som gjort den aktuella undersökningen, är mycket välrenommerat och ofta citerat i internationella massmedier. Institutets genomför ett stort antal undersökningar varje månad.
Jöran Hök
Jöran Hök, fil dr i freds och utvecklingsforskning. Mångårig verksamhet som journalist, i tio år chefredaktör för tidningen OmVärlden. Tidigare lektor i journalistik vid Göteborgs Universitet, Stockholms Universitet och Södertörns högskola.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Fler texter om de ämnen som tas upp i denna text finner du om du klickar på taggarna nedan. Du kan även hitta fler artiklar av denna författare genom att klicka på namnet högst upp på sidan.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Kommentera