ANALYS Ledningens hårdföra och tekniskt avancerade övervakningen av befolkningen i Kina är välkänd. Mindre uppmärksammat är hur Kina under Xi Jinpings auktoritära ledning stärker sina ekonomiska och geopolitiska ambitioner i sitt närområde genom sofistikerad övervakningsteknik. Även på andra länders territorier.
Kina övervakar inte bara sina egna medborgare
Att Kina övervakar den egna befolkningen med sofistikerad datateknik, telefonavlyssning och ansiktsigenkänning är känt sedan länge. Det gäller i synnerhet bevakningen av politiska dissidenter och etniska minoriteter som uigurer och tibetaner. Enligt rapporter i media i augusti planerar den kinesiska säkerhetstjänsten att använda sig av nya högteknologiska metoder för att övervaka landets jurister och lokala polischefer. I februari i år infördes en ny lag enligt vilken individuella bloggare måste ha tillstånd och registrera sig — allt i linje med den alltmer auktoritära politik som förs av Xi Jinping, Kinas nuvarande president och chef för det styrande kommunistpartiet.
Övervakningen bottnar i ekonomi och strategisk geopolitik
Nu sprider sig Kinas övervakning i stor skala till länder i Sydostasien som Myanmar och Thailand där Kina har inte bara ekonomiska utan även geostrategiska intressen. Kina är ett jättelikt inlandsimperium med bara en kust — och den vetter mot öster där USA och Japan är den regionens främsta makter. USA har militärbaser i Japan, Sydkorea och på ön Guam, som är amerikansk. Japan kontrollerar en sträng av öar som sträcker sig från Hokkaido i norr till Okinawa i söder. Sydväst om Okinawa ligger Taiwan, som inte upprätthåller officiella, diplomatiska förbindelser med Japan och USA men är en viktig länk i den kedja som skall hålla Kina under strategisk uppsikt och i händelse av en militär konflikt se till att kineserna inte expanderar ut i Stilla havet.
Vägen kring detta — och pågående territoriella konflikter i Sydkinesiska sjön och det trånga Malackasundet varigenom en stor del av Kinas oljetillförsel kommer — är att sprida ekonomiskt, politiskt och militärt inflytande till länderna i Sydostasien.
Myanmar – en länk för Kina till Indiska oceanen
Myanmar intar en särställning eftersom det är det enda sydostasiatiska landet som kan förse Kina med en rak korridor ner till Indiska oceanen. Kina har därför redan byggt pipelines för olja och naturgas från Myanmars sydliga kust och genom landet till den kinesiska provinsen Yunnan. Avtal ligger på bordet för planer om snabbjärnvägar och motorvägar och för att muddra Myanmars floder, allt för att säkra dessa strategiskt viktiga handelsleder som i sin tur kräver militärt och politiskt beskydd i ett land som i årtionden skakats av politiska uppror och väpnade, etniska konflikter.
När militären grep makten i Myanmar den 1 februari hade nog varken de eller Kina räknat med att miljoner människor över hela landet skulle demonstrera mot den nya juntan — och riskera sina liv. Det totala antalet personer som skjutits till döds av polisen och militären är nu over trettio and hundratals har skadats, många svårt. Det mod som demonstranterna visat har förbluffat en hel värld. Det är inte första gången Myanmar skakats av demokratiuppror — det skedde också efter den första militärkuppen 1962, igen i mitten på 70-talet och följt av ett landsomfattande uppror 1988 som ledde till en massaker där tusentals sköts till döds när soldater sköt automateld in i folkhoparna. 2007 kom ett nytt uppror, nu lett av buddhistiska munkar. Också det slogs ner med brutala metoder.
Men var som skiljer årets proteströrelse är att den ofta leds av unga kvinnor, den använder sig av sociala medier för att hålla kontakten och sprida nyheter — och de är väl medvetna om den roll Kina, militärens främste bundsförvant, spelar bakom kulisserna.
Unga aktivister varnade på ett tidigt stadium varandra för att använda kinesiska nätverk och internetplattformar som WeChat, Alibaba, Tik Tok, Taobao och Zapya.
Myanmars militär har gjort nya inköp av utrustning — som New York Times nyss avslöjade från bland annat svenska MSAB (Micro Systemation AB, ett programvaruföretag i Stockholm).
Men trots det har man inte den kapacitet som behövs för att på ett effektivt sätt hacka sig in och övervaka användare på sådana sajter. Men kinesiska experter kan det och demokratiaktivisterna var övertygade om att de skulle vidarebefordra information till Myanmars militär och fruktade, hemliga polis som inte tvekar att använda tortyr för att straffa de som arresterats av de nya myndigheterna.
Laos nu närmast i Kinas händer
Kina har över tid skaffat sig stor kontroll över Laos, det relativt fattiga och glest befolkande landet mellan Kina och Thailand.
En av Kina byggd snabbjärnväg från Yunnan ner till Laos huvudstad vid Mekongfloden, gräns mot Thailand, kommer att tas i bruk i december. Kinesiska företag med statsanknytning bygger också vägar och kraftverk i Laos och sysslar med handel och gruvdrift. Kinesiskt bistånd kommer sällan som rena gåvor utan består av lån och krediter.
Laos statsskuld till Kina är nu så stor att regeringen i Vientiane 2020 i brist på pengar tvingades överlämna landets elverk till ett statsägt kinesiskt bolag. Det kinesiska inflytandet i Laos är så påtagligt att det inte längre kan agera helt självständigt. Nu senast var Laos ett av de 53 länder som i FN uttalade sitt stöd för de nya, drakoniska säkerhetslagarna i Hong Kong, som ytterligare förenar den forna brittiska kolonin med Kina. Laos har också uttryckt sitt stöd Beijings ”ett-Kina politik” enligt vilken Taiwan betraktas som en kinesisk utbrytarprovins, inte ett eget land viket det i praktiken är.
Thailand värnar liksom förr sin självständighet men står under press
Lika lätt som i Myanmar och Laos kommer det inte att bli för Kina att försäkra sig om vittgående inflytande i Thailand, en starkare nation som värnar om sin självständighet. Men även i Thailand kan man se följderna av Xis politik.
Internet och artifical intelligence har här kommit att spela en stor roll och Corona-krisen har använts som en förevändning i försök att öka övervakningen av både thailändarna och de många utlänningar som vistas i landet. Thailand med drygt 20 000 infektioner och omkring 80 dödsfall har hittills klarat sig bra undan pandemin och det beror på att man för över ett år sedan införde en sträng lockdown, karantänsbestämmelser och ett smittspårningssystem baserat på QR-koder på folks mobiler. Folk är tvungna att scanna dessa då de går på varuhus, snabbköp och innan de stiger på inrikesflyg (utrikesflygen har i det närmaste upphört.) Personlig information lagrades på två nätverk till vilka QR-koderna var länkade.
Det dröjde inte länge förrän kinesiska säkerhetsagenter kontaktade sina thailändska kollegor — och bad dem att dela med sig av information som samlats in om både thailändska medborgare och utländska residenter i Thailand. Anledningen, sade de kinesiska agenterna, var att de ville spåra eventuell smittspridning när de kinesiska turisterna återvänder till Thailand. Innan Corona-pandemin bröt ut kom drygt tio miljoner turister av de sammanlagt nästan 40 miljonerna från Kina och de var därmed den största enskilda gruppen. Nu släpps inga turister in, men diskussioner pågår om att lätta på restriktionerna med tanke på de ekonomiska konsekvenser den nu årslånga nedstängningen fört med sig.
Kina hade därför ett starkt kort de kunde spela i förhandlingarna med de thailändska myndigheterna. Men från thailändskt håll insåg man snart att kineserna gått för långt. Det diplomatiska svaret blev att informationen finns lagrad i många olika datacentraler och det skulle bli alltför svårt och tidskrävande att samla ihop de uppgifter kineserna ville ha. Det hela rann ut i sanden. Att Kina skulle kunna använda sig av samma övervakningsmetoder som de i Myanmar eller ett ekonomiskt beroende som i Laos verkar osannolikt i Thailand.
Men det höjt över alla tvivel att den kinesiska övervakningen av det viktiga Sydostasien kommer att öka. Och där spelar nya webbaserade teknologier en avgörande roll.
Bertil Lintner
Frilansjournalist baserad i Thailand, skriver bl a för Asia Times och har författat flera böcker om politik och utveckling i Asien.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Lämna ett svar