REFLEKTION Vilka konsekvenser får coronapandemin på geopolitiken och Kinas, USA:s, Rysslands och EU:s agerande? Liksom för IMF? Geopolitiken har under coronapandemin kommit i skymundan i svensk debatt. På många håll tycks utrikespolitiken nu styras av inrikespolitiska överväganden och snäv nationalism. Det riskerar erodera grundläggande värden om fredlig samexistens, rättsstatsprinciper och mänskliga rättigheter – som Sverige mer aktivt måste så upp för.
SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, anordnade den 1 juni ett webbinarium om coronapandemin och dess geopolitiska konsekvenser. Diskussionerna rörde coronapandemins effekter på geopolitiken och förutsättningarna för samverkan över nationella gränser.
Hur pandemin slår på ekonomin
Torbjörn Becker, som arbetat i Internationella Valutafonden (IMF), angav att IMF uppskattar att världens samlade förlust på grund av pandemin 2020 (mätt i ekonomiska termer) uppgår till 3% av världens samlade BNP. Den största förlusten beräknas drabba de rikaste länderna – 6% – medan Asien förväntas få en begränsad förlust. De allra fattigaste drabbas som alltid hårdast i kriser eftersom de har små eller inga marginaler att ta av.
Länder som baserat sin ekonomi på olja och gas förlorar dubbelt upp nu av coronan när priserna på olja sjunkit från 60 dollar fatet till 30 på mycket kort tid, liksom länder beroende av remitteringar; pengar som skickas hem av medborgare som arbetar i andra länder.
Rysslands inkomster minskar kraftigt både när pandemin slår ut små och medelstora företag och oljepriserna sjunker. Risken finns att ledningen, liksom förr, kan frestas söka avleda inhemskt missnöje genom militära ingripanden i ryskt närområde.
IMF:s agerande
IMF har våren 2020 fått in cirka 100 ansökningar om stödpaket från olika länder världen över. Fonden processar nu lån till låg ränta till de fattigaste, och kommer också att fatta beslut om att skjuta upp återbetalning av lån och helt skriva av vissa lån.
IMF brukar presentera 5-åriga prognoser för global ekonomisk utveckling, men dagens osäkerhet med coronan gör att fonden nu bara gör en prognos för det närmaste året, 2021, för vilket tillväxten optimistiskt anges till 5 procent.
Becker betonade att den största faran för hållbar återhämtning nu är framväxande nationalism, med stängda gränser och att resurser inte når företag och människor som kan bidra till återhämtning.
Becker framhöll EU som nödvändig motvikt till nationalism och garant för att resurser fördelas mer rättvist och gagnar helheten.
Becker uttryckte stor oro beträffande USA:s försvagning av samverkan och multilateralism. Detta banar väg för ökat inflytande åt Kina vilket i sin tur underminerar de frihetliga värden och rättsstatsprinciper, mänskliga rättigheter och demokrati som väst givit uttryck för under decennier – och som nu kan ersättas av mer hårdför kinesisk politik.
Kortsiktigt svenskt budgettänkande får inte skadeskjuta vårt behov av samverkan och frihet
Becker konstaterade att Sverige bör kunna spela en mycket mer aktiv roll i EU, när rättsstatsprinciper utmanas inom unionen. Det är beklagligt om regeringen styrs av snäva, kortsiktiga budgetprinciper och sparsamhet när konsekvensen kan bli att vi undergräver vår förmåga att stå emot hot som genererar växande splittring inom Europa. Upprätthållandet av de grundläggande värden som byggt våra samhällen under decennier måste få kosta.
Sverige har en tradition av att stå upp för global solidaritet, och nu står vi vid ett vägskäl.
Sverige måste därför i någon form stötta Merkel och Macron, för att stå emot Orban som stöds av Putin och andra som vill försvaga EU och respekten för demokrati och allas lika rättigheter.
Ny terräng ”Post-covid” – när vår framtid skapas av auktoritära ledare världen över
Martin Kragh från Utrikespolitiska Institutet talade om en ny terräng ”post-covid”. Han uttryckte stor oro över dagens ledande länders auktoritära ledare; Trump, Xi, Putin – och hur de med sitt agerande nu skapar framtiden. Dessa män och deras stödgrupper försöker legitimera uppfattningen att endast auktoritära metoder kan lösa covid-krisen.
För dem står militärmakt i fokus – inte soft power och diplomati – när nu den världsordning som gällt sedan 1945 gradvis nedmonteras. För autokrater är det viktigt att visa styrka genom att markera mot samarbeten över gränserna. Även om det hotar ländernas egen ekonomi.
Kragh pekade på hur osäkerheten i världen också ökar genom pågående kärnvapenupprustning och avtal som bryts eller inte längre efterlevs. Kragh pekade också på behovet av att demokratiskt bevaka den snabba tekniska utvecklingen bland annat rörande övervakning som verktyg för smittspårning – och därtill utvecklingen av alltmer avancerade vapensystem.
Stöd åt motvikter till de auktoritära ledare
De auktoritära männens motvikter är enligt Kragh främst Merkel och Macron – ledare som nu behöver stöd inte minst av Sverige, för att dämpa motsättningarna mellan unionens norra och södra delar för att markera stöd för vårt gemensamma bygge för fred och säkerhet.
Sylvia Schwaag- Serger vid Lunds universitet talade främst om hur covid förstärker gamla konflikter som den mellan USA och Kina, en konflikt som bottnar i kampen om världsherravälde och där handeln inte är fokus utan ett verktyg i konflikten.
I denna kamp använder Trumps USA ofta sin multilaterala politik till att söka minska Kinas inflytande – men resultatet blir ofta motsatsen och generellt ser vi hur USA:s globala inflytande krympt medan Kinas ökat.
EU har i praktiken nu succesivt distanserat sig från både USA och Kina – vilket är nytt i europeisk politik. Enligt Schwaag-Serger har insikten om de europeiska ländernas nya förhållningssätt inte sjunkit in bland amerikanska beslutsfattare – som tycks alltför upptagna av att bedriva inrikes utrikespolitik.
En viktig faktor framöver kan bli Kinas ökade beroende av livsmedelsimport, mot bakgrund av att landets samlade andel av världens totala jordbruksareal är liten i förhållande till dess stora andel av jordens befolkning.
En aktivare svensk politik efterlyses!
Schwaag-Serger pekade liksom både Becker och Kragh på att Sverige kan och bör gå in mer aktivt för att stärka global samverkan och respekt för grundläggande demokratiska världen, och dämpa våldsverkande patriotism. Vi kan exempelvis stärka EU genom att bevilja stöd till utsatta grupper – kombinerat med krav på transparens och tydlig redovisning.
Tydligt demokratiskt ledarskap är också avgörande, där Sverige kan och bör engagera sig mer kraftfullt.
Ledarskapet krävs särskilt i fråga om hållbar utveckling där Sverige i ett halvt århundrade spelat en aktiv och globalt ledande roll, både genom bistånd och ambitiösa klimatmål. Vi kan liera oss med både EU där kommissionens ordförande Ursula von der Leyen driver på samt med länder som Canada och Nya Zeeland.
Vi måste också ge plats åt och lyssna till ungdomar som driver på för klimatomställning.
Avslutningsvis
Samtidigt som webbinariet kortfattat lyckades belysa en rad avgörande frågor kring coronakrisens effekter på geopolitiken så saknades också viktiga områden. Det gäller till exempel hur krisen påverkar förutsättningarna för mer genomgripande och systemförändrande åtgärder rörande ödesfrågan klimatet – både i global samverkan och arbete på nationell och regional nivå.
Det gäller också utvecklingen i ett USA som slits itu, där president Trumps politik som vanligt mest tycks styras av hans egenintressen snarare än omsorg om nationens bästa. Hans återkommande benägenhet att välja maktmedel istället för dialog har bidragit till att USA nu står mitt uppe i våldsamma, krigsliknande konflikter som bottnar i en djupt rotad rasism. Coronapandemin har förstärkt fattiga människors försörjningsproblem i ett samhälle med få skyddsnät, i en tid när en het sommar förestår och inför en valrörelse där Trump fällt dubiösa kommentarer om sin benägenhet att ge upp makten. Nu återstår att se vad protesterna mot polisiärt övervåld leder till och polisernas tendens att behandla icke-vita medborgare som fiender. I dessa djupt rotade motsättningar som nu tycks ha fått eldunderstöd av trollfabriker och provokatörer på plats.
Kanske kommer den största geopolitiska effekten av coronan att vara att USA kastas in i allt våldsammare inbördesstrider i den raskonflikt som sedan århundraden präglat en nation som sett så mycket vapen och våldsamhet.
Kanske är den konflikten, inte konflikten med Kina det som kommer att definiera USA:s och därmed världens närmaste framtid?
Gerd Johnsson-Latham
Gerd Johnsson-Latham är chefredaktör för Mänsklig Säkerhet. Hon har arbetat på UD i flera decennier med bl a kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter, och var tidigare ordförande i Kvinna till Kvinna. Hon är även medlem i styrelsen för Klimatriksdagen.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Lotta Schüllerqvist, chefredaktör, Press- och yttrandefrihet, Mellanöstern.
Lämna ett svar