Ny rapport: Flera europiska rättsstater drabbade av ”demokratisk erosion”

ANALYS Europa har fortfarande den största andelen av demokratier i världen, men i flera stater i Östeuropa har det skett märkbara försämringar. Det konstaterar FN:s demokratiinstitut International IDEA i sin årliga rapport ”Global State of Democracy 2019”, som presenterades i Bryssel och Stockholm tidigt 2020.

Det internationella demokratiinstitutet International IDEA har huvudkontor i Stockholm och presenterar årligen rapporter om samhällssystemens utveckling över hela världen.

Av de sex europeiska stater som pekas ut som exempel på bakslag för den demokratin återfinns fem i Östeuropa: Ungern, Polen, Rumänien, Serbien och Ukraina. Den sjätte stat som nämns är Turkiet.

Minskat utrymme för civilsamhället

International IDEA anger två huvudproblem i de aktuella länderna:

• försämrade möjligheter till kontroll av regeringarna
• minskat utrymme för det civila samhället

I ett tal i Bryssel vid lanseringen av den senaste rapporten talade organisationens generalsekreterare Kevin Casas-Zamora mer ingående om den negativa utvecklingen i Östeuropa:

– Dessa demokratier har under det senaste decenniet visat tecken på erosion och tillbakagång, sade Casas-Zamora.

Han pekade särskilt på problem kring medborgerliga friheter, åsiktsfrihet och fria massmedier:

-I många europeiska stater utgör spridningen av falska nyheter och populistiska utsagor en enorm utmaning för demokratiernas stabilitet och till och med deras överlevnaden.

Framstegen har bromsats

IDEA:s generalsekreterare varnade för att själva idén om ett demokratiskt samhällsstyre är i kris. Efter järnridåns fall såg man demokratins triumf i Östeuropa som oundviklig, men framstegstakten har bromsats upp och i flera fall förbytts i en tillbakagång.

Många av demokratins grundsatser tillförde i slutet av 80-talet och under 1990-talet något nytt i de östeuropeiska stater som förtryckts i decennier. Bland dessa nya demokratiska värden nämnde Casas-Zamora idén om att människor har lika rätt att delta i gemensamma samhällsbeslut, att den politiska makten bör begränsas för att bli legitim och att det måste finnas likhet inför lagen. Mycket av detta är något som nu kommit att ifrågasättas av nya makthavare och politiska partier.

Tillbakagång i Ungern och Polen

Ungern är en av de stater som rapporten ser som ett tydligt exempel på en demokratisk tillbakagång. Efter valsegern 2010 utnyttjade regeringspartiet Fidesz sin makt till att undergräva domstolarnas oberoende ställning, statlig radio och TV dirigerades till att bli språkrör för regeringen medan kritiska medieröster attackerades. Fleras propagandakampanjer har genomförts där man målar ut fiender till Ungern och dess folk, bland dem den ungerskfödde finansmannen George Soros som bland annat startat ett universitet i Budapest. Dessutom har man fört en offentlig kampanj mot flyktingar och mot internationella enskilda organisationer.

Många andra institutioner har upprepade gånger dokumenterat och kritiserat utvecklingen i Ungern, bland dem Europarådet.

Polen är en annan stat som nämns som ett exempel på demokratisk erosion. Det sittande regeringspartiet ”Lag och ordning” har ändrat reglerna för utnämning av domare i domstolarna, vilket regimens kritiker betraktar som ett sätt att politisera rättssystemet. Partiet har även skaffat sig kontroll över finansieringen av enskilda organisationer och stiftat en lag som möjliggör ökad kontroll av internet.

För en mer övergripande beskrivning av kritiken mot Ungern och Polen se publikationer från Human Rights Watch [1] [2] och EU Observer.

Åtgärdsprogram i tio punkter

I sin rapport föreslår International IDEA ett åtgärdsprogram i tio punkter för att bryta den negativa utvecklingen:

1. Skydda det demokratiska systemet och rättsstatsprincipen. Motarbeta försök från styrande elitgrupper som riskerar att försvaga förutsättningarna att kontrollera regeringarna.
2. Motarbeta försöken att införa ett politiskt system där ”vinnaren-tar-allt”. Sådana system riskerar att fragmentera och polarisera samhällen.
3. Medborgarna måste åter sättas i centrum för den demokratiska processen. I många stater har medborgarna förlorat tron på demokratiska institutioners förmåga att lyssna på dem. För att återfå förtroende krävs att man skapar deltagande processer för medborgarna.
4. Man måste arbeta för att skydda och främja demokratiska värderingar och principer i allt beslutsfattande inom EU. I rapporten citeras en uppmaning från den förre dissidenten och senare president i Tjeckien, Vaclav Hável. Han uppmanade Europeiska unionen att sätta ett större fokus på europeisk moral och värderingar. I dag ser många i istället EU enbart som en teknokratisk instans som hanterar ekonomi och handel.
5. Samhällsinstitutionernas autonomi och integritet måste skyddas och stärkas. I detta ingår parlamentarisk tillsyn, utrymme för oppositionen samt för oberoende rapporteringsfunktioner och ombudsinstitutioner. Dessutom måste man säkerställande utrymme för granskning via massmedier och rättsliga institutioner. På så sätt kan man bättre säkerställa att civilsamhällets demokratiska övervakning är intakt och motståndskraftig.
6. När demokratiska kontrollmekanismer hotas är det viktigt att arbeta för att stärka yrkessolidariteten mellan domare, advokater, journalister och andra yrkesutövare som ofta utsätts för otillbörliga påtryckningar och ibland till och med förföljelse.
7. Se till så att det demokratiska systemet arbetar för att uppnå social och ekonomisk utveckling: Se förbättrande av människors säkerhet, deras ekonomiska och sociala utveckling som centralt syfte för de demokratiska institutionerna.
8. Arbeta för att skapa större närhet mellan EU:s institutioner och medborgarna. Detta kan åstadkommas genom så kallad aktiv subsidiaritet. Denna innebär att nationella, regionala och lokala myndigheter görs mer involverade och delaktiga i EU-politiken. EU-lagstiftningen kan på vissa områden ha blivit för ”reglerad” eller komplex. Och EU:s olika direktiv kan uppfattas så att det inte längre ges tillräckligt utrymme för beslutsfattande på andra nivåer eller tillräcklig flexibilitet att genomföra lagstiftningen med hänsyn till nationella särdrag.
9. Det bör satsas på en utökad ”medborgarutbildning”. Regeringarna, de politiska partierna, civilsamhället, olika utbildningsinstitutioner och massmedier måste regelbundet kommunicera med och utbilda medborgarna om demokratiska principer och värderingar. Inte minst behövs detta för att motverka desinformation och för att möjliggöra bekämpning av maktmissbruk och brottslighet.
10. EU bör öka stödet till organisationer som arbetar för demokrati och se till så att det blir möjligt för dem att främja demokrati inom EU: s medlemsländer.

Klicka här för att läsa hela International IDEA:s rapport Global State of Democracy 2019.

Jöran Hök

Jöran Hök är en del av Mänsklig Säkerhets redaktion. Han har tidigare arbetat som dagspressjournalist, bland annat som chefredaktör för Omvärlden, och undervisat i journalistik vid olika högskolor.

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.