REFLEKTION Hållbar fred hotas av flera skäl i konflikter som rör naturresurser och klimat. Bristande samordning råder mellan lokala och globala aktörer och fokus på snabba lösningar är en del av ett större problem – bristen på ett helhetsperspektiv, skriver Emma Henriksson och Vendela Rupp, studenter vid försvarshögskolan och nya medlemmar i Mänsklig Säkerhets redaktion.
Den 25e oktober anordnade Mänsklig Säkerhet och Föreningen för Utvecklingsfrågor (FUF) ett gemensamt arrangemang om fredsbyggande i relation till hållbarhetsfrågor med ett fokus på Colombia; “The environment of lasting peace”. Seminariet inkluderade en panel bestående av Florian Krampe, Karina Barquet och Claudia Arenas med Mänsklig Säkerhets tidigare chefredaktör Robert Egnell som moderator.
Frågorna fokuserade på förhållandet mellan fredsbyggande och hållbarhet. Hur påverkar klimatrelaterade utmaningar det fredsbyggande arbetet? Kan ett hållbarhetsperspektiv på fredsbyggande bidra till bättre fredsavtal? Redan från första början gjordes en sak tydligt av SIPRI-forskaren Florian Krampe: frågan är mycket komplicerad.
Helhetsperspektivet, nödvändigt för hållbar säkerhet
Samtliga talare pekade på problemet med bristande samordning mellan lokala och internationella aktörer. Genom att sammanföra lokala, regionala och internationella perspektiv får man ut mer av både lokal och internationell expertis. Claudia Arenas från Forum Syd framhöll att rollen för internationella aktörer bör vara att bygga broar mellan de institutioner och organisationer som är involverade i fredsarbetet. Karina Barquet, forskare på Stockholm Environmental Institute (SEI), höll med och betonade potentialen hos FN:s Agenda 2030 eftersom agendan bl a erbjuder incitament för regeringen att ta in lokala perspektiv och kunskaper.
Samordning kan göra verklig skillnad, t ex mellan aktörer som kvinnor, ungdomsorganisationer och miljögrupper. Kvinnor tenderar att drabbas först av klimatförändringar och uppmärksammar ofta förändringar först. Claudia Arenas påpekade vikten av att stötta olika organisationer och nätverkandet dem emellan, eftersom det kan bidra till bättre samordning och lyfta frågor och perspektiv som annars glöms.
Kortsiktiga lösningar prioriteras och lokal expertis försummas
Den bristande samordningen som diskuterades är en del av ett större problem – bristen på helhetsperspektiv. Spänningarna mellan snabba, effektiva nödlösningar och långsiktiga, hållbara lösningar är påtagliga. När kortsiktiga lösningar prioriteras (vilket är lätt hänt i en krissituation) åsidosätts alltför ofta hållbara helhetsperspektiv som tar hänsyn till bl a miljön, kvinnor eller lokala realiteter.
Inom EU talas det mycket om den cirkulära ekonomin, där en vara produceras, förbrukas och sedan återanvänds. Men ett cirkulärt perspektiv behöver inte begränsas till ekonomi och klimathot. Som Karina Barquet framhöll är ett cirkulärt perspektiv också applicerbart på säkerhetsproblem. Vad är det egentligen som ska skyddas? Är det resurser i sig, eller allas lika tillgång till resurser? Att se människors trygghet ur ett cirkulärt perspektiv innebär att säkerhet inte bara ”produceras” och förbrukas som en kortsiktig lösning. Säkerheten bör istället bli mer hållbar.
Mänsklig säkerhet marginaliseras när kortsiktiga lösningar prioriteras och lokal expertis försummas. Florians Krampes exempel om minröjning förtydligar hur viktigt det är att klyftan mellan olika perspektiv åtgärdas. I en by där minor ska röjas efter en väpnad konflikt tar utomstående experter ofta fram en plan om vilka områden som skall prioriteras, men få tänker på att rådfråga lokala bybor vilken väg deras barn tar till skolan, eller vilka stigar som bybor använder för att hämta ved och vatten. Utomstående aktörer kan därför prioritera fel områden så att minröjningen inte leder till minskade skador bland lokalbefolkningen.
Strukturer och attityder
En annan anledning att se till ett helhetsperspektiv är för att synliggöra de bakomliggande orsakerna till varför bl a kvinnor har en svagare röst i fredsbyggande och politiska processer. I många länder är tidskrävande arbete i hemmet fortfarande kvinnans ansvarsområde. Tidseffektiva och hållbara lösningar på arbete i hemmen är, som Florian Krampe poängterade, steg i rätt riktning för att ge kvinnor tid över utanför hemmet att engagera sig i politiska processer.
Claudia Arenas framhöll att skillnaden för kvinnor i Colombia mellan att ha en röst eller inte kan bero på om de bidragit med något som är så bra att det inte kan ignoreras – t ex att upplysa om var minor behöver röjas. Internationella aktörer kan bidra till att aktivt involvera kvinnor i dialoger om lösningar på konfliktrelaterade frågor – och därmed också stärka kvinnors ställning lokalt.
Det är inte bara bristande helhetsperspektiv som försvårar långsiktiga och hållbara lösningar. Fredliga lösningar kräver också en fredlig attityd från politiska ledare och värnande av demokratiska processer. I ett land där strukturellt våld präglar kulturen och det är vanligt att lösa problem med vapenmakt finns sällan plats för alternativa lösningar. Claudia Arenas lyfte fram dessa problem i Colombia, där ledande krafter ofta fastnat i föreställningar om att lösa konflikterna med våld.
Framtidens säkerhet – från idé till handling
Perspektiv som rör såväl hållbarhet av resurser som bredare samhällslösningar väcker många tankar. Vilken eller vems säkerhet prioriteras där det finns motsatta intressen? I nuläget framställs ett helhetsperspektiv som krävande, men är det ändå inte nödvändigt att satsa långsiktigt? En fred som involverar kvinnor och hållbara perspektiv som gynnar många har större chanser att bli mer hållbar.
Vilken typ av säkerhet kommer vi se i framtiden? Är ett cirkulärt, långsiktigt perspektiv på säkerhet tänkbart, och hur påverkar det i så fall mänsklig säkerhet? Genom att stötta nätverk för kvinnor, använda lokal expertis och tänka hållbart och långsiktigt kan förhoppningsvis både lokala och internationella krafter bidra till att förhindra framtida väpnade konflikter.
Emma Henriksson och Vendela Rupp
Emma Henriksson studerar masterprogrammet i statsvetenskap på Försvarshögskolan och är en del av Mänsklig Säkerhets redaktion sen hösten 2018. Hennes intresseområden inkluderar gender och miljöfrågor.
Vendela Rupp studerar statsvetenskap och folkrätt vid Försvarshögskolan. Även hon är en del av Mänsklig Säkerhets redaktion sen hösten 2018 och hennes intresseområden inkluderar cybersäkerhet och folkrätt.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Gerd Johnsson-Latham, t.f. chefredaktör samt redaktör för kvinnors rättigheter, mänskliga rättigheter, våldsbejakande nationalism och klimatfrågor.
Kommentera