DEBATT I tisdags röstade EU-parlamentet för en resolution som syftar till att klimatdiplomati ska bli en huvudprioritering i EU:s utrikespolitiska arbete. EU-parlamentarikern Jakob Dalunde menar att parlamentets beslut var ett stort steg i rätt riktning mot en utrikespolitik som ger Parisavtalet den betydelse avtalet förtjänar, och som även krävs för att uppnå de mål som avtalet satt upp.
Parisavtalet kom till efter mycket intensivt och framgångsrikt diplomatiskt arbete från EU och flera andra länder och aktörer. Det var en seger för det internationella klimatarbetet men det viktigaste arbetet återstår fortfarande. EU måste nu lägga omfattande diplomatiska resurser på att se till att världen uppfyller de åtaganden vi kom överens om i Paris. En sådan exceptionell utmaning som klimathotet, bör medföra exceptionella insatser inom den europeiska utrikespolitiken.
I tisdags togs ett steg i rätt riktning. EU-parlamentet röstade för en resolution som jag förhandlat för den gröna partigruppens räkning, som syftar till att klimatdiplomati ska bli en huvudprioritering i EU:s utrikespolitiska arbete. Det har varit uppenbart för många av oss att EU:s klimatdiplomati måste professionaliseras, stärkas och bli mer samordnad. Nu skickar parlamentet en tydlig signal om att diplomatiska strategier bör upprättas i EU för en seriös och koordinerad insats i syfte att påverka omvärlden till snabb handling i klimatfrågan. EU-kommissionen och utrikestjänsten (EEAS) måste identifiera relevanta aktörer och bygga allianser med länder som kan spela en huvudroll i att ta arbetet till en högre nivå.
Vad innebär det att göra klimatet till en huvudprioritering i utrikespolitiken? Det kan möjligen låta en aning diffust, men innebär en hel del i praktiken. Ett exempel är att EU:s utrikesdelegationer bör stärkas upp med klimatexperter som enbart arbetar med klimatdiplomati i värdnationerna. Att lyfta upp klimatdiplomatin på den utrikespolitiska agendan kan dessutom ha stor effekt på andra nationers inställning i klimatarbetet. Vi har i tidigare klimatförhandlingar sett att det gjort stor skillnad när klimatfrågan hamnar på utrikes- och statsministernivå. Genom att ge frågan den här typen av tyngd i EU:s utrikesdelegationer kan vi ge klimatet en betydligt mer framskjuten roll inom internationella relationer.
Ett närliggande exempel på klimatförändringarnas påverkan på EU:s utrikespolitik är konflikten i Syrien som föregicks av flera års torka, vilket tvingade människor på landsbygden att flytta till städerna. Flera faktorer bidrog till den negativa utvecklingen i Syrien, men koncentrationen i städerna av fattiga unga män från rivaliserande grupper skapade förutsättningar för att inbördeskriget skulle bryta ut. För oss har det därför varit avgörande att se till att klimatperspektivet influerar samtliga delar av EU:s konfliktförebyggande arbete, migrations- och biståndspolitik för att bättre kunna hantera och förebygga de risker som klimatförändringarna medför. Det räcker inte bara att formulera detta i ord; detta måste vara en naturlig utgångspunkt vid behandling av dessa frågor. Istället för att främst diskutera klimatfrågan i relation till FN:s klimatkonferenser, behöver EU nu integrera klimatdimensionen i en stor del av sitt externa arbete.
Ett annat konkret sätt att visa att EU menar allvar i klimatfrågan är att frågan inkluderas i handelspolitiken. Vi är mycket nöjda med att parlamentets ställningstagande om att ratificering av Parisavtalet ska krävas för att EU ska skriva under handelsavtal med nya parter. Förhoppningsvis kan detta sätta press på andra länder, inte minst sedan den amerikanska administrationen hotat med att lämna Parisavtalet. Trumpadministrationen har inte gjort sig känd för att värna internationell handel, men om USA väljer att lämna avtalet kan ett sådant ställningstagande åtminstone hindra andra länder från att följa i USA:s fotspår.
Flera av de reformer som parlamentet nu lyckats samla en stor majoritet bakom kan bli avgörande i att uppnå Parisavtalet. EU kan inte ensamt lösa klimatfrågan och EU behöver en utrikespolitik som har ett strategiskt och seriöst förhållningssätt till klimatdiplomatin. Parlamentets beslut i tisdags var ett stort steg i rätt riktning mot en utrikespolitik som ger Parisavtalet den betydelse avtalet förtjänar.
Jakop Dalunde, EU-parlamentariker (MP)
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Robert Egnell, chefredaktör.
Kommentera