ANALYS Donald Trump dominerade de republikanska primärvalen under “super tuesday” då en lång rad amerikanska delstater röstade för att ta fram sitt partis kandidat inför höstens presidentval. En man som förespråkar tortyr i kampen mot terrorismen närmar sig därmed betydligt Vita huset. Men vad innebär Trumps tortyrpolitik och vilka konskekvenser kan den få? Johan Bergenäs vid Stimson Center i Washington DC ger oss en viktig inblick i frågan.
Efter tisdagens segrar i de amerikanska primärvalen är det högst troligt att Donald Trump blir Republikanernas kandidat till Vita huset i höst. Om Trump blir president vill han återinföra tortyr. Han säger till och med att han vill använda skendränkingar och ”fan mycket värre” tortyrmetoder som ett hämnredskap på USA:s fiender som ISIS eftersom de “förtjänar det.”
Genom att förespråka att USA återinför tortyr visar Trump återigen sin skarpsinniga förståelse av den amerikanska väljarkåren. 53 % av amerikanerna säger att tortyr av terrorister kan motiveras. När samma fråga bara ställs till republikaner, den del av väljarkåren som Trump fokusera på under primärvalsfasen, är antalet ännu större, över 70%.
Det må vara smart plakatpolitik att stödja tortyr, men Trumps “öga för öga, tand för tand”-strategi för att besegra olika terroristnätverk kommer att göra USA mindre, inte mer, säkert. Oavsett partitillhörighet håller nämligen de allra flesta Amerikanska statstjänstemän, experter och forskare med den republikanska senatorn John McCain när han säger att tortyr “compromised our values, stained our national honor, and did little practical good.”
Amerikansk användningen av tortyr har också pekats ut, bland annat av President Barack Obama, som ett rekryteringsmagnet för världens terroristnätverk. Han har sagt att tortyr “serve as a recruitment tool for terrorists and they increase the will of our enemies to fight us, while decreasing the will of others to work with America. … They did not advance our war and counterterrorism efforts — they undermined them.”
Kort sagt kommer Trumps tortyrpolicy fungera som tillväxtbränsle åt samma terroristorganisationer han vill förstöra.
2009 utfärdade president Barack Obama en så kallas ”executive order” som förbjöd skendränkningar och andra tortyrklassade förhörsmetoder. Istället förespråkade Obama metoder som bygger på att inhämta information genom att bygga ett förtroende mellan förhörsledaren och den som förhörs. Denna metod har visat sig vara mer framgångsrik att få fram användbar underrättelseinformation.
Trump är inte ensam om att vilja föra tillbaka tortyr till USA utrikespolitiska verktygslåda. De övriga republikanska kandidaterna är dock inte i närheten så säkra och högljudda då de överväger huruvida de ska förespråka en återgång till användningen av tortyr vid en valvinst. Marco Rubio försvarar dock Bush-administrationens godkännande av tortyr och Ted Cruz hävdar att skendränkningar inte kvalificerar sig som tortyr.
USA har en mörk samtidshistoria vad gäller tortyr och pratet om dess återinförande – särskilt av Trump som är partiets trolige företrädare i höstens presidentval – skadar ytterligare landets förmåga att reparera sitt internationella rykte och ledarskap. Än viktigare är dock att det finns direkta kopplingar mellan tortyr och ett mindre säkert USA. Både retorik och politiska förslag om återinförd tortyr bör därför stanna i den avgrund som President Obama försåg den till för över sju år sedan.
Johan Bergenäs
Biträdande chef för Managing Across Boundaries Initiativet på Stimson Center. Han är också redaktör för boken Kan Sveriges Försvaras – Mot Vad? som gavs ut av Ekerlids Förlag hösten 2015.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Robert Egnell, chefredaktör, ansvarig för Fredsbyggande, Inrikespolitik, Terrorism & radikalisering, Europa.
Kommentera