Mänsklig Säkerhet

Ett nätmagasin med syfte att bredda, fördjupa, informera och nyansera den säkerhetspolitiska debatten i Sverige

  • Förstasidan
  • Debatt
  • Analys
  • Ämneskategorier
    • Bistånd & utveckling
    • Diplomati & dialog
    • Folkrätt
    • Fredsbyggande
    • Inrikespolitik
    • Klimat & säkerhet
    • Kvinnor, fred & säkerhet
    • Press- och yttrandefrihet
    • Terrorism & radikalisering
    • Utrikespolitik
  • Geografiska områden
    • Afrika
    • Asien
    • Kina
    • Europa
    • Latinamerika
    • Mellanöstern
    • Ryssland
    • USA och Nordamerika
  • Fredens framtid
  • Om magasinet
    • Vår idé
    • Redaktionell policy
    • Skriv för oss
    • Skribenter
    • Redaktionen
  • Kontakt
  • English

Inget moget ögonblick i Syrien

2015-11-09 By Isak Svensson 1 kommentar

dedc055f-b5fe-45bd-8e00-f2259c80042fTrevande fredsförhandlingar har inletts för att avsluta det långdragna kriget i Syrien. Men de länder och aktörer som stödjer det pågående kriget i Syrien skulle behöva förmås att känna av krigets kostnader för att få incitament att avsluta det, skriver medlingsforskaren Isak Svensson, professor vid institutionen för freds- och konfliktforskning.

En internationell förhandlingsomgång om kriget i Syrien har nyligen avslutats i Wien. Vid denna förhandling deltog inga representanter från Syrien, men däremot alla de regionala och globala stormakter som på ett eller annat sätt är inblandade i den komplexa syriska konflikten. Denna gång, till skillnad från tidigare, bjöds Iran in att vara med.

Kriget i Syrien har pågått i mer än fyra år. Det är den överlägset största humanitära katastrofen som världen idag står för. Enligt den senaste tillgängliga statistiken, förra årets mätning av Uppsala Conflict Data Program (UCDP), dog det fler människor i Syrien än i alla andra väpnade konflikter runt om i världen sammanräknat. Över 50 000 människor dog i krigets Syrien i de väpnade konflikter under 2014 (och då räknas inte indirekta offer). Konflikten i Syrien är det främsta skälet bakom den dystra statistiken att förra året var det blodigaste sedan kalla krigets slut.

Kan kriget i Syrien någonsin ta slut? Alla krig tar slut, men det tar olika lång tid att nå fram till ett krigsslut och de kan se mycket olika ut. En viktig faktor som tidigare studier visat är att konflikters längd påverkar chansen till fredsavtal: förhandlingslösningar är mer sannolika att uppnås ju längre tid en konflikt har pågått. Vi vet från medlingsforskningen vilka generella faktorer som behövs för att medlingsförsök ska vara meningsfulla. Det är faktorer som skapar underliggande öppningar för lösningar (forskningen talar om begreppet ”mogna ögonblick”), men som naturligtvis inte på något deterministiskt sätt garanterar att parterna verkligen lyckas nå fram till fredsavtal som avslutar konflikter. De tre faktorer som förklarar när en konflikt är mogen för ett förhandlingsförsök och som forskningen framförallt brukar fokusera på är:

  • att parterna måste nå en ömsesidig smärtsam låsning
  • att det behövs något slags förhandlingsutrymme – en möjlighet till en förhandlad utväg ur konflikten
  • att företrädarna som ska förhandla fred behöver vara representativa för sin grupp och tillräckligt erkända av motståndarsidan så att de i alla fall kan sitta vid samma förhandlingsbord

Låt mig här fokusera på den första, och helt avgörande, faktorn (ömsesidig smärtsam låsning). Det handlar alltså om att parterna i konflikten, utifrån tillgängliga medel, inte har några utsikter att nå framgång på stridsfältet men upplever att krigets kostnader är ohållbara. På engelska beskrivs detta begrepp som ”mutually hurting stalemate” och det är framförallt den välkände amerikanska medlingsforskaren William Zartman som har utvecklat detta begrepp.

Kriget i Syrien fortsätter år efter år därför att grupperna som strider tror sig kunna vinna, tjänar på att konflikten fortgår, eller inte kan acceptera ett utfall där den andra sidan (sidorna) vinner. Därför är det inte särskilt förvånande att de internationella överläggningarna i Wien inte ser ut att skapa någon öppning. Konflikten i Syrien är inte mogen för en förhandlingslösning. Det kan den bli först då de som deltar i kriget, eller gör dess fortsättning möjlig, upplever att kostnaderna överstiger förtjänsterna. En förhandlad fred med den mest extrema av grupperna i Syrien, Islamiska staten (IS), är i dagsläget inte aktuell, eftersom få kan föreställa sig en möjlig lösning som parterna skulle kunna acceptera ens om de blev pressade därtill. Men en effektiv front gentemot mot IS – och en sådan front behöver inte bara vara militär, utan kanske främst ekonomisk, kulturell och politisk – förutsätter att i alla fall huvuddelen av de övriga parterna i inbördeskrigets Syrien lyckas komma till någon slags förhandlad lösning av konflikten.

Hur kan krigets ekonomiska rötter upptäckas och ryckas upp? Under de västafrikanska konflikterna under av 2000-talets början blev en viktig fråga hur konflikterna kunde finansieras och fortgå. Begreppet ”bloddiamanter” signalerade det faktum att exploateringen av mineraler och naturresurser var en grundläggande inkomstkälla för de stridande. Internationella kampanjer drev fram hårdare kontroll över diamanthandeln och påverkade möjligheterna för de stridande att generera inkomster som kunde användas till att fortsätta strida. Någon likande diskussion på det internationella planet ser vi dock inte när det gäller Syrien i dagsläget. De individer och aktörer som tjänar på att kriget i Syrien fortgår behöver identifieras och de strukturer som håller det igång behöver lyftas fram i ljuset.

En annan faktor som påverkar konfliktens kostnad är flyktingströmmarna. I dagsläget tar Sverige, Tyskland, Österrike, Turkiet, Jordanien och Libanon emot en absolut majoritet av alla flyktingar från det krigsdrabbade Syrien. För vårt eget land är nu läget allvarligt och oroande, eftersom den pågående inströmningen av flyktingar (framförallt, men naturligtvis inte enbart från Syrien) utsätter vårt samhällssystem för en stress som vi inte upplevt på många år. Det gäller också för Tyskland och Österrike, men kanske främst för de resurssvagare länderna Jordanien och Libanon. Paradoxalt nog tar de länder som håller kriget igång – inte minst Saudiarabien och övriga Gulfstater, Iran, Ryssland och USA – nästan inget som helst ansvar i den pågående flyktingkatastrofen. En studie från Amnesty i september i år visade att Gulfstaterna inklusive Qatar, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Kuwait och Bahrain, men också Ryssland ”have offered zero resettlement places to Syrian refugees”. Krigets kostnader har med andra ord externaliserats bort från dem som håller kriget igång. Sverige driver nu på för ökad solidaritet på den europeiska nivån, men väldigt lite uppmärksamhet har ägnats åt vilket ansvar de länder som håller kriget i gång har i flyktingfrågan. De civila i Syrien (inte minst kvinnor och barn) bär i dagsläget krigets kostnader på sina skuldror, men det är tyvärr inte dessa som beslutar om kriget ska fortsätta eller inte. De länder och aktörer som stödjer det pågående kriget i Syrien skulle behöva förmås att känna av krigets kostnader för att få incitament att avsluta det. Det är framförallt Saudiarabien och Gulfstaterna, Iran, Ryssland och USA som kan tvinga de olika grupperna till förhandlingsbordet och förmå dem att göra de eftergifter som krävs för att en förhandlingsfred ska bli möjlig. Men det kommer de regionala och globala stormakterna inte göra förrän de av omständigheterna tvingas därtill. Om dessa krigets understödjare skulle tvingas bära ett större ansvar för dess konsekvenser, skulle chansen till ett moget ögonblick öka. En studie som gjordes för många år sedan av den kände amerikanske statsvetaren och fredsforskaren Steven Stedman visade att parterna i konflikterna i södra Afrika visserligen inte nådde fram till någon smärtsam låsning själva. Men när krigen blev för kostsamma för de globala och regionala makter som stödde parterna, öppnades ett fönster för förhandlingslösningar. När dessa stater nådde en smärtsam låsning kunde de sätta press på parterna att komma till förhandlingsbordet.

Vi ska i dagsläget inte vänta oss att kriget i Syrien kan ta slut snabbt. Konflikten är inte mogen för en förhandlingslösning. Men erfarenheterna från andra konflikter i historien lär oss att konflikter kan utvecklas till att bli mogna för fredliga lösningar – under förutsättning att parterna i eller utanför landet upplever att fortsatt krig är för kostsamt för deras intressen. Lärdomarna från andra svåra och utdragna väpnade konflikter kan därför hjälpa till att finna vägar framåt i den svåra situation som Syrien-konflikten nu befinner sig i.

Isak Svensson

Professor i freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet

Print Friendly, PDF & Email

Arkiverad under: Analys, Diplomati och dialog, Fredsbyggande, Mellanöstern Taggad som: fredssamtal, Gulfstaterna, Iran, IS, Islamiska Staten, Ryssland, Saudiarabien, Syrien, Syrienkriget, USA

Kommentarer

  1. Thomas Åkerblom säger

    2015-12-09 kl. 15:28

    Hej Isak !

    Tack för din intressanta artikel

    Med anledning av de drastiskt försämrade förutsättningarna för flyktingar från Mellanöstern att ta sig till och få asyl i Europa liksom de alltmer begränsade förutsättningarna att finna en säker tillflykt i anslutning till aktuella krigsområden – vilket jag tidigare pläderat för – menar jag nu att större delen av tillgängliga resurser och till buds stående möjligheter måste utnyttjas för att så skyndsamt som möjligt stoppa / minimera aktuella förödande konflikter.

    Om förhandlinglösningar avseende Syrien inte är troliga inom en acceptabel framtid, menar jag därför, att i första hand NATO-länderna men även andra demokratiska länder, bör använda sig av kännbara – och i Rysslands fall förstärkta – sanktionsåtgärder för att förmå de länder som obstruerar en fredlig utveckling att upphöra med sitt stöd till al-Assad och i den mån det förekommer från Saudiarabiens sida till IS. I Syrien / Irak bör uteslutande IS betraktas som legitimt militärt mål.

    Bland annat vore det önskvärt att Tyskland minimerar sin beroendeframkallande import av rysk naturgas , som inte minst bidrar till att ekonomiskt möjliggöra Rysslands aggressionspolitik i olika delar av sin intressesfär.

    Vore tacksam för dina synpunkter !

    Vänliga hälsningar

    Thomas Åkerblom
    Jägmästare
    Nyköping

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Trött på traditionella säkerhetsperspektiv?

Vi tänker kritiskt men konstruktivt, nytt och brett, innovativt och jämställt om dagens säkerhetspolitiska problem och lösningar.
  • Facebook
  • LinkedIn
  • Twitter

Rekommenderade inlägg

Människorna i Gaza lever och dör utan att någonsin se Palestina

2019-10-23 By Muhammad Shehada

Att läka folkmordets sår

2019-09-12 By Joakim Molander

De osynliga flyktingarna

2019-01-29 By Johan Schaar

Nyhetsbrev

Skriv upp dig för de senaste artiklarna i våra nyhetsbrev! Nyhetsbreven skickas en gång i månaden.

Senaste Kommentarer

  • Jahanara Nuri om Julhälsning från redaktionen för www.manskligsakerhet.se
  • Göran Beskow om Ny typ av människohandel kopplade till cyberbedrägerier
  • Christian Sundgren om Från befrielseledare till diktator
  • Åsa Öhrman Engvall om Reflektion – Om hopp i skamlöshetens tid

Etiketter

Afghanistan Afrika bistånd Colombia demokrati EU feminism FN folkrätt fred fredsbyggande Försvarsmakten Försvarspolitik Irak Iran IS Islamiska Staten Israel Kina klimat konflikt konfliktförebyggande korruption krig kvinnor fred och säkerhet kärnvapen Libyen Mellanöstern migration mänskliga rättigheter mänsklig säkerhet NATO Palestina radikalisering Ryssland Saudiarabien Sverige Syrien Säkerhet säkerhetspolitik terrorism Trump Ukraina USA utrikespolitik
Deprecated: Åtgärds-hooken genesis_footer_creds_text är föråldrad sedan version 3.1.0! Använd genesis_pre_get_option_footer_text i stället. Det här filtret stöds inte längre. Du kan nu ändra sidfotens text med hjälp av temainställningarna. in /customers/0/1/a/manskligsakerhet.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 5758