Den 23 juli 2025 slog Internationella domstolen i Haag, ICJ, fast att alla världens länder har skyldighet att ta hänsyn till Parisavtalet och internationell lag för att minska utsläppen av växthusgaser och vidta åtgärder som skyddar mot och förhindrar klimatrelaterade skador. Här ingår även konsekvenserna av olje- och gasbolagens produktion av fossila bränslen. Detta ökar möjligheterna att stämma stater för bristande klimatpolitik.
Det började 2019 med en kampanj av 27 juriststuderanden från University of the South Pacific i Fiji som sedan fick stöd av regeringen i Vanuatu, en av de Stillahavsöar som hotas att översvämmas av havsytehöjningen. Fyra år senare, den 29 mars 2023 antog FN:s generalförsamling resolutionen 77/276. Den anmodar Internationella domstolen att ge rådgivande yttranden om följande frågor:
- Staters förpliktelser under internationell lag att säkra skyddet av klimatsystemet och andra delar av miljön från antropogena utsläpp av växthusgaser som påverkar stater och för nuvarande och framtida generationer.
- De legala konsekvenserna för stater när de, med sitt agerande och sina utsläpp, har orsakat betydande skada på klimatsystemet och andra delar av miljön, för:
- Stater, i synnerhet, små ö-utvecklingsstater, som beroende på sitt geografiska läge skadas eller är speciellt sårbara för de negativa effekterna av klimatförändringen.
- Människor och individer, både nuvarande och framtida generationer som påverkas av de negativa effekterna av klimatförändringen
En gedigen process bakom framtagandet av domslutet
Den 23 juli 2025 antogs ICJ:s yttrande, som även om det är rådgivande anger alla länders skyldighet enligt internationell lag att skydda vårt klimat och vår miljö med tanke på nuvarande och kommande generationers liv och välbefinnande.
Det var ett enhetligt fattat ställningstagande av de 15 domarna i ICJ, vilket bara har skett fem gånger tidigare, och visar hur viktigt ICJ anser det vara att världens länder vidtar åtgärder för att minska utsläppen och att ansvar utkrävs av länder som orsakar klimatrelaterade skador i andra länder.
ICJ:s president Yuji Iwasawa förklarade att klimatförändringen är ett ”existentiellt problem av globala proportioner som hotar alla former av liv och livsbetingelserna på vår planet”.
I processen med att nå fram till ICJ:s slutliga ställningstagande har utfrågningar skett av 98 länder och tolv internationella organisationer, vilket enligt ICJ är det mest omfattande deltagandet i en förberedelseprocess någonsin.
Nordens svaga yttrande blev skarpt kritiserat
Sverige har deltagit via ett gemensamt yttrande tillsammans med Norge, Danmark, Finland och Island. Innehållet i de nordiska ländernas yttrande har fått skarp kritik från juristerna i Center for international Environmental Law, CIEL. Enligt CIEL fokuserar de nordiska länderna främst på Parisavtalet som hörnstenen i ländernas skyldigheter och tonar därmed ner sedan länge etablerade principer i internationell rätt, såsom att undvika skada över nationsgränserna.
ICJ:s uttalande anses få betydelse i internationella klimatförhandlingar, men även användas som underlag då regeringar stäms av till exempel nationella klimatorganisationer. Det blir sannolikt svårt för nationella domstolar att inte beakta ICJ:s uttalande.
Aurora-processen i Sverige kan stärkas av domslutet
I Sverige stämde 300 ungdomar bakom gruppen Aurora, den svenska staten för otillräckligt klimatarbete. Aurora hoppades vinna sitt rättsfall, men efter flera år uttalade Högsta domstolen (HD) i februari 2025 att en klimatprocess mot staten som drivs som en grupptalan inte kan prövas i svensk domstol.
HD lämnade dock dörren öppen för att en klimatprocess som drivs som en förening kan prövas.
Aurora begär därför att få driva processen vidare som förening. Ida Edling, talesperson för Aurora, anser att ICJ:s beslut kan få stora konsekvenser och kan användas i deras strävan att ställa svenska staten till svars för att inte tillräckligt görs för att bromsa klimatkrisen.
Domslutet viktigt inför höstens COP 30 i Brasilien
Årets klimatkonferens i FN:s regi, COP30, genomförs i Brasilien i november. ICJ:s ställningstagande anses komma att tas upp som argument för en kraftfullare klimatpolitik, speciellt för länder med låga utsläpp och de länder som drabbas hårt redan idag av klimatförändringens konsekvenser. Dessa länder har nu en rättslig grund för att kräva ansvar, stöd och konkreta åtgärder från länder med höga utsläpp. Det kommer att prägla förhandlingarna om klimatfinansiering, rättvisa och jämlikhet mellan länder och därmed påverka den ständigt lika heta frågan om förluster och skador (loss and damages).
Tidpunkten för ICJ:s ställningstagande är viktig med tanke på COP30. Världens länder skulle ha lämnat in besked om sina klimatåtaganden, Nationally determined contributions (NDCs), redan i februari, men enligt Climate Action Tracker hade bara cirka 19 procent av världens länder lämnat in sina NDC:er i mitten av juni. EU, och därmed Sverige, är bland dem som ännu inte har lämnat någon NDC. Senast i september ska kvarvarande länder ha lämnat in sina NDC:er. Det innebär att de nu har att ta hänsyn till det som anges i ICJ:s ställningstagande.
Vad anges då i ICJ:s 133 sidor långa dokument?
Här några huvudpunkter i ICJ:s yttrande.
Parisavtalets klimatmål är bindande för länders åtgärder och inriktning för respektive lands klimatpolitik. Det innebär att det även omfattar länder som inte är part till eller inte erkänner ICJ, t.ex. USA.
ICJ anger att begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5°C skall gälla som temperaturmål för världens länder i enlighet med vad som överenskoms i Parisavtalet. För att åstadkomma detta är de förpliktigade att vidta ”adekvata bidrag”.
Människan har orsakat klimatförändringen konstaterar ICJ.
Det konstateras att även om vissa växthusgaser uppstår genom naturliga processer, är det vetenskapligt fastlagt att ökningen av koncentrationen av växthusgaser i atmosfären primärt beror på mänskliga aktiviteter, antingen som resultat av växthusgasutläpp, bl a genom förbränning av fossila bränslen, eller som ett resultat av försvagningen eller förstörelsen av kolreservoarer och -sänkor, såsom skogar och hav, vilka lagrar eller tar bort växthusgaser från atmosfären.
Enskilda länder har ansvar för att vidta åtgärder som klimatomställningen kräver
Vissa länder, t.ex. USA, hävdade i processen då ICJ tog fram riktlinjerna att klimatförändringen är global varför ansvar inte kan läggas på enskilda länder. ICJ säger att alla länder har bindande förpliktelser att säkra skyddet av klimatsystemet under FN:s klimatfördrag.
Principen gäller att länder som har orsakat större utsläpp historiskt också har ett större ansvar för att vidta åtgärder och bidra ekonomiskt.
I enlighet med vad klimatkonventionen stipulerar har länder förpliktelser under internationell lag enligt ICJ att agera i överensstämmelse med principen om gemensamt men olika ansvar -”Common but differentiated responsibilities, CBDR”- som slagits fast i Klimatkonventionen som är en global konvention om åtgärder för att begränsa klimatförändringen, som har arbetats fram inom FN-systemet. Den undertecknades vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio 1993 och trädde i kraft 1994.
Industriländerna har enligt klimatkonventionen ett större ansvar för att minska utsläppen av växthusgaser då de både släpper ut mer än andra länder och har orsakat de största utsläppen historiskt. För utvecklingsländerna är detta centralt. På FN:s klimatkonferenser, COP, har de industrialiserade ländernas ansvar för den globala uppvärmningen och deras ekonomiska stöd till utvecklingsländerna för omställning varit en central fråga i förhandlingarna som ännu inte är löst.
Produktion av fossila bränslen, liksom subventioner av fossila bränslen ingår i länders åtaganden att bidra till klimatmålen.
ICJ:s yttrande innebär även att stater har skyldighet att vidta nödvändiga åtgärder för skydda klimatsystemet från växthusgasutsläpp som orsakas av företags produktion av fossila bränslen. Här anges även att stater blir ansvariga för negativa konsekvenser för klimatsystemet om de beviljar prospekteringstillstånd och tilldelning av subventioner för fossila bränslen. Detta var inte med i de frågor som ställdes till ICJ utan det har ICJ själva tagit upp.
En nyligen publicerad studie i Nature visar att specifika klimatkatastrofer kan kopplas till enskilda företag. Det innebär att det nu blir möjligt att koppla en enskild värmebölja till ett företag, bl a att Saudi Aramco orsakade en viss värmebölja och ExxonMobil orsakade en annan ICJ:s yttrande ger underlag för att ställa företag och aktuella stater till svars för de skador som deras verksamhet har orsakat.
Hur har då den svenska regeringen ställt sig till ICJ:s yttrande?
I en kommentar till SVT skriver klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari att hon är nöjd att frågan tas upp av ICJ: ”Sverige välkomnar Internationella domstolens yttrande om staters skyldigheter avseende klimatförändringen. Ambitionsnivån i det globala klimatarbetet är i dagsläget inte tillräcklig”.
Eftersom ICJ anger att det är de enskilda länderna som är ansvariga att föra en klimatpolitik i enlighet med internationell rätt är detta ett intressant men inte oproblematiskt uttalande.
Enligt Naturvårdsverket kommer Sverige med nuvarande politik inte kunna uppfylla något av de klimatmål som gäller. Det nationella 2045-målet nås inte, inte heller de nationella etappmålen 2030 och 2040, eller transportmålet för 2030. Det samma gäller åtagandena enligt EU:s ansvarsfördelningsförordning som inte heller nås.
Kan vi hoppas på en valrörelse inför nästa års val där klimatkrisen får det utrymme läget förtjänar? Årets klimatkatastrofer runt om i världen visar hur akut läget är och hur stort behovet är av kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen.
Nu finns också en stark rättslig grund att stå på i det arbetet.
Roger Bydler är medlem av Mänsklig Säkerhets redaktion. Han har haft chefsroller inom IT och transport i Vägverket och i nordiska och internationella företag
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham
Källor:
De nordiska ländernas yttrande till ICJ
Sammanfattningar av ländernas yttranden med kommentarer. (De nordiska länderna tas upp under 4 december.)
Länk till ICJ:s rapport i sin helhet (133 sidor)
Lämna ett svar