ANALYS Över 90 forskare från hela världen deltar i ett nytt stort internationellt forskningsprojekt om Ukrainas historia med förre utrikesministern Carl Bildt som ordförande i projektets förtroenderåd. Det nya forskningsinitiativet ska ses som ett robust svar på Putin-regimens påstående att Ukraina aldrig varit en egen nation.
Ett drygt halvår före anfallet på Ukraina publicerade den ryska regimen en artikel om rysk och ukrainsk historia sanktionerad från högsta nivå och undertecknad av president Putin. I artikeln hävdas att Ukraina inte existerade som en separat stat före 1991 och att Ukraina aldrig varit en självständig nation. I stället, hävdades det i Putin-artikeln, ska det ukrainska folket ses som en del av en gemensam nationalitet: rysk, vitrysk och ukrainsk. Och rötterna till denna treenighet ska sökas i den lösa medeltida federationen ”Kiev Rus” som daterats från år 862 till1242 och som omfattade Vitryssland, Ukraina och delar av Ryssland.
Den ryska statsledningens teori om den en sammanflätade ryska och ukrainska historien har setts som ett försök att motivera den invasion som följde mindre än ett år efter artikelns publicering. Historielektionen åtföljdes i samma artikel av utfall salvor mot dagens ukrainska statsledning. Denna betecknas som en regim som “skapar ett klimat av rädsla, för en aggressiv retorik, ger utrymme för nynazister och militariserar landet”.
Putin får mothugg av en rad experter
Artikeln fick omedelbart mothugg bland politiker och experter. Den svenske ekonomiprofessorn och veteranen inom Östeuropaforskningen Anders Åslund, kallade Putin-artikeln “ett mästerskap i desinformation” och ”ett kort steg från en krigsförklaring”.
Putin-artikelns teser har i sin helhet grundligen rannsakats av välrenommerade experter på Östeuropeisk historia som professor Matthew Leone vid Rochester University, antropologen Emily Channell-Justice, vid Harvard University, statsvetarna Maria Domanska och Piotr Żochowski vid Center for Eastern Studies i Polen och historieforskaren Timothy Snyder vid Yale University. I ett tal inför World Economic Forum 2022 beskrev Snyder den nutida historieforskningens syn på Ukrainas historia:
Ukraina som idé går åtminstone tillbaka till 1600-talet. Och man kan prata om Ukrainas historia som är mycket äldre än så. Den ukrainska nationella rörelsen uppstod under 1800-talet och var en typisk europeisk nationell rörelse – antiimperialistisk, fokuserad på människorna som historiens drivkraft. Sedan 1991 har Ukraina etablerat en nationell identitet, som jag tror bygger på tre grundläggande idéer. En av dessa idéer är pluralitet, att nationen inte är homogen. Nationen omfattar olika religioner, människor av olika ursprung, olika språk. Den andra idén handlar om framtiden. Medan Ukrainas granne, Ryssland, eller åtminstone dess ledare, är besatt av vissa mytiska idéer från det förflutna, tenderar den nationella idén om Ukraina att luta mot framtiden, mot vad unga generationer kan uppnå. Och den tredje idén är att om man vill ha en säker nationalstat måste man ha en större koppling till Europeiska unionen.1
Stor betydelse för Ukrainas forskare – och för världen
Snyder är ledare för det nya historieprojektet som presenterades i november 2023 och nu har påbörjat sitt arbete. Vid den introducerande presskonferensen framhöll Snyder att projektet är särskilt betydelsefullt för de mer än 50 ukrainska forskare som anlitats. Men forskningen kan också kasta nytt ljus över såväl gångna händelser som det pågående kriget:
-Hela historien om andra världskriget ser annorlunda ut om man förstår att Tysklands främsta krigsmål var erövringen av Ukraina. Och jag vågar påstå att 2000-talets historia ser annorlunda ut om man förstår skälen till att Ukraina gör motstånd mot den ryska invasionen.
Vill föra in Ukraina i centrum
Redan i samband med att den första moderna ukrainska staten bildades efter första världskriget gjordes försök att skriva ukrainsk historia. Men efter det att Ryssland införlivat Ukraina i Sovjetimperiet tvingades många av dessa historiker att emigrera och flera skickades på 1930-talet till fångläger i Sibirien.
Den ukrainska forskning som bedrivits i Europa och USA har tidigare varit blygsamt uppmärksammad även i forskningsvärlden. Men detta kan nu komma att ändras. Vid presskonferensen sade Serhii Plokhii, professor i ukrainsk historia vid Harvard, att projektet nu ”kan flytta Ukraina från världshistoriens periferi till dess centrum”.
En brokig historia – inte bara rysk
Forskarna har att bita i ett omfattande material från en europeisk region med en brokig historia. Dagens Ukraina har i olika omgångar erövrats av mongoler, det polsk-litauiska samväldet, det österrikisk-ungerska imperiet och därefter av det ryska. Halvön Krim var under en tid behärskat av det ottomanska imperiet.
Matthew Leone vid Rochester University beskriver i en intervju Ukrainas territoriella och etniska historia som ”komplicerad och komplex”. Den är i modern tid nära inlemmad i rysk historia men den är i ett längre perspektiv också sammankopplad med polsk historia, med den grekiska ortodoxa kyrkans historia, med rumänsk historia och med de turkiska folkvandringarna i den Eurasiatiska regionen,-Ordet “Ukraina” har en en slavisk rot, som kan betyda “gräns”, “kant”, “gräns” eller “utmark”. Det har alltid varit en plats för gränser och blandning, även för det att staten fanns. Många olika grupper typer av människor bodde här. Det fanns en blandning av många folkgrupper som olika slaviska etniciteter och turkiska folk. Så småningom tillkom judar, tyskar, folk som senare kom att kallas polacker, greker, och folk som talade iranska språk.2
Ett tvärvetenskapligt projekt
I programförklaringen för projektet beskriver forskningsledningen Ukrainian History Global Initiative som ”ett nytt projekt inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap som har målet att skapa en vetenskaplig och tillgänglig presentation om det samtida Ukraina och de folk som har bebott dem”. Inriktningen är tvärvetenskaplig. Projektets seminarier och rapporter kommer fortlöpande att presenteras på dess hemsida där det redan finns några filmer från årets första seminarier.
Projektet finansieras av den ukrainske affärsmannen Victor Pinchuks stiftelse och dess oberoende har därför ifrågasatts. För att garantera självständighet och tillföra kompetens finns ett rådgivande organ (trustees) under ledning av Sveriges tidigare utrikesminister Carl Bildt. I rådet ingår en rad internationellt namnkunniga experter, bland dem historikern Anne Appelbaum, den ukrainska journalisten Nataliya Gumenyuk, juridikprofessorn Philip Sands, London University, samt den ukrainske poeten och författaren Serhiy Zahdan.
Jöran Hök, journalist och forskare, har undervisat på Södertörns högskola. Tidigare chefredaktör för Omvärlden. Jöran är medlem av Mänsklig Säkerhets redaktion.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta redaktionen på red.manskligsakerhet@gmail.com.
Ge ett frivilligt bidrag till vår redaktion och stötta fler nytänkande perspektiv på säkerhetsfrågor! Swish: 123 383 91 31, Banköverföring: SEB 5215 – 1116611
- https://www.weforum.org/agenda/2022/07/timothy-snyder-ukraine-history ↩︎
- https://www.rochester.edu/newscenter/ukraine-history-fact-checking-putin-513812/ ↩︎
Lämna ett svar