Mänsklig Säkerhet

Ett nätmagasin med syfte att bredda, fördjupa, informera och nyansera den säkerhetspolitiska debatten i Sverige

  • Förstasidan
  • Debatt
  • Analys
  • Ämneskategorier
    • Bistånd & utveckling
    • Diplomati & dialog
    • Folkrätt
    • Fredsbyggande
    • Inrikespolitik
    • Klimat & säkerhet
    • Kvinnor, fred & säkerhet
    • Press- och yttrandefrihet
    • Terrorism & radikalisering
    • Utrikespolitik
  • Geografiska områden
    • Afrika
    • Asien
    • Kina
    • Europa
    • Latinamerika
    • Mellanöstern
    • Ryssland
    • USA och Nordamerika
  • Fredens framtid
  • Om magasinet
    • Vår idé
    • Utgivning, policy och syfte
    • Skriv för oss
    • Skribenter
    • Redaktionen
  • Kontakt
  • English

Macao, Asiens Las Vegas, nu ekonomiskt sargat av pandemin

2021-05-25 By Bertil Lintner Lämna en kommentar

Foto: Brenden Brain / CC BY-SA 3.0.

ANALYS Macao, det lilla rika territoriet som sedan 1999 återförenats med Kina, har en ekonomi byggd på casinoverksamhet. Territoriet har drabbats hårt av covid – inte mätt i dödstal men bristande intäkter när pandemin stoppat besökare. Kriminella gäng som länge lockats till Macaos casinon sprids nu i regionen och utnyttjas av Kina i kamp mot demonstranter i såväl Hong Kong som Myanmar.

Medan coronakrisen i Indien lett till hundratusentals döda och även länder som Thailand drabbats hårt har den forna portugisiska besittningen Macao klarat sig bra. I likhet med det före detta brittiska Hong Kong på andra sidan Pärlflodens mynning är Macao återförenat med Kina under principen ”ett land, två system.” Där bor 640 000 människor på 32,9 kvadratkilometer vilket gör det till ett av världens mest tätbefolkade territorier, men stränga regler för inresa med karantänskrav och obligatoriskt krav på munskydd har gjort att bara 49 människor har infekterats och ingen dött. 

Det pris Macao betalat har varit ekonomin 

Men bakom imponerande siffror i form av noll dödstal döljer sig vad som kan bli svår ekonomisk kris. Välståndet i det rika Macaos är helt beroende av en enda verksamhet: 41 mindre och större casinon som vanligtvis lockar till sig spelare från hela regionen. 2019 kom 39,4 miljoner besökare till Macao. Förra året var det bara 5,9 miljoner.

Nära 80% av alla skatteintäkter kom från casinon, som nu genomgår en svår kris. Under det senaste året har de varit ”nästan noll”, rapporterade Gambling News i april, en webbsajt som bevakar världens spelverksamhet.

Fram till millennieskiftet kom de flesta spelhungriga besökarna från Hong Kong, Taiwan, Thailand och andra länder i regionen som har hårdare bestämmelser för spel om pengar. Men efter Kinas ekonomiska reformer som började redan i slutet av sjuttiotalet och tog fart ett årtionde senare har Macao blivit en tummelplats för både rika och inte alltför rika kineser. Numera kommer de flesta av Macaos besökare därifrån.

Nu börjar de kinesiska besökarna återvända till Macao

Eftersom Kina, åtminstone officiellt, tycks ha fått bukt med spridningen av coronaviruset, börjar Macao lätta på inresebestämmelserna därifrån. Men för de två andra stora grupperna av tidigare spelare, folk från Hong Kong och Taiwan, råder fortfarande två veckors karantän. Medborgare i andra länder kan besöka Macao endast om de har starka skäl, som familjeband. Men de måste också först sitta i karantän på något hotell i Macao.

Macaos brokiga historia

Den lilla kolonin Macao var en av de äldsta europeiska besittningarna i Asien. Portugiserna intog den redan i mitten på 1550-talet, kort efter att de etablerat sig i Goa på Indiens västkust och Malacka på halvön med samma namn. Under flera hundra år var det den viktigaste europeiska utposten på den kinesiska kusten. Handeln med Kina bedrevs därifrån — fram till att britterna tog över Hong Kong 1842 och expanderade den kolonin 1860 och 1898. Sedan dess har Macao levt i Hong Kongs skugga men alltid funnit något att överleva på. 

I mitten av 1800-talet, var det som utskeppningshamn för kinesiska arbetare till det dåvarande spanska Filippinerna och vidare till plantagerna i Latinamerika, bland annat Peru och Kuba. Under mer modern tid var Macao centrum för den inte alltid lagliga handeln med guld. Sedan blev det casinon och dessa lockade först till sig folk från Hong Kong, där den enda tillåtna spelverksamheten var centralt styrda hästkapplöpningar. Därefter kom spelarna från Kina och Macao blomstrade. Macao blev Asiens Las Vegas eller Monte Carlo med en högre BNP per capita är moderlandet Portugal. Innan coronakrisen gick Macao även om Las Vegas som världens största spelmetropol. 

Kinas politik visavi Macao i relation till Hong Kong

Medan andra europeiska kolonier i Asien blev självständiga eller absorberades av mäktigare grannar lämnade Kina länge både Hong Kong och Macao ifred. Även under det hårdaste kommunistiska styret i Beijing var det aldrig tal om någon invasion, trots att de militärt sett skulle ha kunnat genomföras snabbt. 

I stället blev de två besittningarna Kinas portar till omvärlden där man kunde handla enligt mer vinstgivande, kapitalistiska principer.

Men det höll inte i längden. Britterna hade bara ett 99-årigt arrende på den största delen av besittningen, de Nya Territorierna i Hong Kong som de tog över 1898. 1997 gick det arrendet ut och hela Hong Kong återförenades med Kina med löfte och autonomi under 50 år. Två år senare blev en av de äldsta europeiska besittningarna i Asien också den sista då Macao fick en liknande status inom ramen för Folkrepubliken Kina. Under många år tycktes det fungera, men när Kina började alltmer lägga sig i hur Hong Kong styrdes ökade missnöjet vilket ledde till väldiga demonstrationer för bevarandet av autonomin och mer fullständig demokrati. 

Macao har aldrig haft någon liknande demokratirörelsen. Först och främst är territoriet för litet för att folk skall våga opponera sig mot härskarna i Beijing. Men spelverksamheten och därmed ekonomin är med eller utan coronakris helt beroende av Kina. Det lönar sig inte att opponera sig. 

Macaos problem med kriminella – triader – som nu sprider sig i regionen

Macaos säregna ekonomi och status både före och efter 1999 har en helt annan avigsida. Kriminella gäng lockas som flugor till en sockerbit till spel om pengar och Macao är inget undantag. Under åren innan återföreningen med Kina rådde ett rent gangsterkrig i Macao där man slogs om vad som skulle få mest inflytande efter att portugiserna gett sig av. 

Nu måste Macaos gangsters hålla sig i skinnet, men de finns kvar och kontrollerar t ex casinonas VIP-rum där stora insatser gäller. Gangsters med anknytning till Macao har också etablerat sig i andra delar av Asien som i casinon i norra Laos och på Myanmars sida av gränserna till Thailand och Kina. 

Dessa gangsters har nära förbindelser med nya kriminella gäng i Kina, vilket gör Macao till en större aktör i regionens säkerhetspolitik än vad man kunde vänta sig av en sådan liten plats. Det råder heller inget tvivel om att Kinas underrättelsetjänster tolererar dessa gäng, de så kallade triaderna, i utbyte mot samarbete i säkerhetsfrågor. Detta blev uppenbart under oroligheterna i Hong Kong där triaderna användes för att misshandla demonstranter, I Myanmar har Wan Kuok-koi, en ökänd gangster från Macao, etablerat autonoma casinoenklaver som ses som brickor i Kinas spel för ökat globalt inflytande, det så kallade ”Belt and Road”- initiativet som innefattar byggandet av infrastruktur över hela världen.

Ovisst hur Macao kan hämta sig och hur Kina agerar framöver

Det är omöjligt att förutspå hur framtiden kommer att te sig för Macao. Även om casinoverksamheten återfår sin tidigare betydelse kan det krisdrabbade territoriet inte bli detsamma igen. 

Beroende av Kina kommer att bli ännu större och till skillnad från Hong Kong kommer Beijing knappast få några större problem med att integrera Macao med resten av landet. 

Under den portugisiska tiden lydde Macaos officiella namn Cidade do Nome de Deus, não hà outra mais leal, eller ”Staden med Guds namn, ingen mer lojal.” Det syftade på att Macao förblev lojalt mot Portugal även när det stod under spanskt styre från 1580 till 1640. Nu är det Kina som gäller och även om de nya härskarna i Beijing inte bryr sig om Gud de kan vara säkra på att det inte finns mer lojala undersåtar än de i Macao.

Bertil Lintner
Frilansjournalist baserad i Thailand, skriver bl a för Asia Times och har författat flera böcker om politik och utveckling i Asien.

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Fler texter om de ämnen som tas upp i denna text finner du om du klickar på taggarna nedan. Du kan även hitta fler artiklar av denna författare genom att klicka på namnet högst upp på sidan. 

Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.

Print Friendly, PDF & Email

Arkiverad under: Analys, Asien, Kina Taggad som: casino, Corona, covid, ekonomi, hong kong, Kina, kriminalitet, kriminella gäng, macao, macau, Myanmar, triader

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Trött på traditionella säkerhetsperspektiv?

Vi tänker kritiskt men konstruktivt, nytt och brett, innovativt och jämställt om dagens säkerhetspolitiska problem och lösningar.
  • Facebook
  • LinkedIn
  • Twitter

Rekommenderade inlägg

Människorna i Gaza lever och dör utan att någonsin se Palestina

2019-10-23 By Muhammad Shehada

Att läka folkmordets sår

2019-09-12 By Joakim Molander

De osynliga flyktingarna

2019-01-29 By Johan Schaar

Nyhetsbrev

Skriv upp dig för de senaste artiklarna i våra nyhetsbrev! Nyhetsbreven skickas en gång i månaden.

Senaste Kommentarer

  • Jahanara Nuri om Julhälsning från redaktionen för www.manskligsakerhet.se
  • Göran Beskow om Ny typ av människohandel kopplade till cyberbedrägerier
  • Christian Sundgren om Från befrielseledare till diktator
  • Åsa Öhrman Engvall om Reflektion – Om hopp i skamlöshetens tid

Etiketter

Afghanistan Afrika bistånd Colombia demokrati EU feminism FN folkrätt fred fredsbyggande Försvarsmakten Försvarspolitik Irak Iran IS Islamiska Staten Israel Kina klimat konflikt konfliktförebyggande korruption krig kvinnor fred och säkerhet kärnvapen Libyen Mellanöstern migration mänskliga rättigheter mänsklig säkerhet NATO Palestina radikalisering Ryssland Saudiarabien Sverige Syrien Säkerhet säkerhetspolitik terrorism Trump Ukraina USA utrikespolitik
Deprecated: Åtgärds-hooken genesis_footer_creds_text är föråldrad sedan version 3.1.0! Använd genesis_pre_get_option_footer_text i stället. Det här filtret stöds inte längre. Du kan nu ändra sidfotens text med hjälp av temainställningarna. in /customers/0/1/a/manskligsakerhet.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 5758