Mänsklig Säkerhet

Ett nätmagasin med syfte att bredda, fördjupa, informera och nyansera den säkerhetspolitiska debatten i Sverige

  • Förstasidan
  • Debatt
  • Analys
  • Ämneskategorier
    • Bistånd & utveckling
    • Diplomati & dialog
    • Folkrätt
    • Fredsbyggande
    • Inrikespolitik
    • Klimat & säkerhet
    • Kvinnor, fred & säkerhet
    • Press- och yttrandefrihet
    • Terrorism & radikalisering
    • Utrikespolitik
  • Geografiska områden
    • Afrika
    • Asien
    • Kina
    • Europa
    • Latinamerika
    • Mellanöstern
    • Ryssland
    • USA och Nordamerika
  • Fredens framtid
  • Om magasinet
    • Vår idé
    • Utgivning, policy och syfte
    • Skriv för oss
    • Skribenter
    • Redaktionen
  • Kontakt
  • English

FN:s uppmaning om vapenvila till följd av Corona-pandemin kan skapa öppningar för fred

2020-05-26 By Malin Åkebo Lämna en kommentar

FN:s generalsekreterare António Guterres. Foto: U.S. Mission Photo av Eric Bridiers

ANALYS I mars uppmanade FN:s generalsekreterare till global vapenvila i syfte att underlätta hanteringen av covid-19. Hittills har parter i minst 14 konfliktområden hörsammat vapenvilan. Detta har väckt förhoppningar om en fredlig utveckling av konflikterna. Men förväntningar bör tas med försiktighet.

De konfliktområden där parter har proklamerat vapenvila som svar på António Guterres uppmaning sträcker sig från Sudan till Jemen, Syrien, Filippinerna och Colombia för att nämna några. Förhoppningen är att en vapenvila ska underlätta hanteringen av covid-19 och göra det möjligt att få ut förnödenheter till behövande och underlätta tillgång till sjukvård. Liksom i samhällen världen över slår viruset hårdast mot de mest sårbara. Guterres framhåller också att vapenvilan kan öppna ett fönster för diplomati och dialog.

Humanitära skäl

Det flesta vapenvilor som förklarats till följd av coronavirusets spridning är unilaterala, där en konfliktpart åtar sig att upphöra med stridigheter, snarare än avtal mellan två eller flera konfliktparter. Skälen är i regel humanitära.

Det är inte ovanligt att vapenvilor sluts av humanitära skäl. Vapenvilor kan initieras för att underlätta leverans av humanitärt bistånd. Ibland skapas en så kallad humanitär korridor för att möjliggöra transporter av förnödenheter och tillåta människor att röra sig bort från pågående strider till mer säkra områden. Humanitära skäl kan också utgöra grunden för vapenvilor med ett mer politiskt syfte att skapa förutsättningar för en fredsförhandlingsprocess. En vapenvila som inleddes i Aceh i Indonesien 2000 benämndes ”Humanitär paus” där ett centralt syfte var att öppna upp för dialog, då en formell vapenvila ansågs vara för politiskt känsligt.

Förtroendeskapande

En central förhoppning med vapenvilor är att de ska bidra till framsteg i fredsprocesser och vara ett steg mot en fredlig lösning av en väpnad konflikt. I vissa fall framhålls vapenvila som ett krav av någon av konfliktparterna för att ingå förhandlingar. Att ingå ett vapenstilleståndsavtal kan ge nödvändigt erkännande till en icke-statlig part som deltar i förhandlingar med en regering. Sådana avtal kan också leda till framsteg i påbörjade fredssamtal. En vapenvila, såväl unilateral som bilateral, kan fungera som en förtroendeskapande åtgärd mellan parter i konflikten, men också i relation till lokalbefolkningen. I sammanhang där misstroende är utbrett och långvarigt tar förtroendebyggande tid, men tillit kan skapas till själva processen. En vapenvila kan skapa en grogrund för interaktion och samarbete. Ett exempel är en längre period av vapenvila i Mindanao i Filippinerna. Där utvecklades en form av samexistens mellan parterna där man kunde utveckla tillitsfulla relationer.

Försiktiga förhoppningar

Vi bör ta förhoppningar om framsteg med försiktighet. De flesta vapenvilor bryter samman, inte sällan en kort period efter att de har slutits. Det vanliga mönstret är flera återkommande vapenvilor under ett konfliktförlopp.

Vapenvilor kan också ha betydande negativa konsekvenser på konflikter och fredsprocesser, till exempel;

  • De kan utnyttjas i syfte att rusta eller omgruppera militärt, eller för att befästa territoriell kontroll eller skaffa sig ekonomisk eller annan vinning.
  • De kan användas i syfte att förändra maktrelationer. Att nå en fredlig lösning kan därmed bli sekundärt.
  • De kan cementera konfliktstrukturer och leda till att andra grupper exkluderas och ”frysa” konflikter i utdragna processer.
  • Ett brott mot vapenvilan kan göra det påtagligt att överenskommelser inte efterlevs och det kan i sin tur spä på misstroende.
  • Den interna dynamiken och rivaliteten kan påverkas med negativa konsekvenser för utsikterna för en fredlig lösning.

Skapar viktiga lärdomar

En vapenvila är ett åtagande eller en ömsesidig överenskommelse om att ändra konfliktbeteende och sättet att interagera, om än för en begränsad tidsperiod. Oavsett utfall är detta av stor betydelse under en konflikt. Erfarenheter och lärdomar dras – positiva som negativa. En konstruktiv eller destruktiv utvecklingsspiral kan startas. Och arvet av tidigare avtal lever kvar och bidrar till att forma framtida vapenvilor.

Det är hittills tveksamt vilket utfallet blir av de vapenvilor som upprättats med anledning av Corona-pandemin. I Jemen har stridigheter fortsatt trots vapenvilan. I Filippinerna förklarade kommunistrebellerna sin unilaterala vapenvila avslutad 30 april efter kontinuerliga anklagelser om brott mot vapenvilan från båda parter. Denna vapenvila var en i raden av kortvariga begränsade vapenvilor som förklarats av såväl Filippinska regeringen som kommunisterna till och från under en 20-årsperiod.

För tidigt dra slutsatser

Mest lovande är signalen om beredskap att vidta tillfälliga förbättringar av humanitära aspekter och möjlighet att underlätta hanteringen av covid-19. Om inte förändringar sker i konfliktstrukturer och frågor som ligger till grund för konflikten är det svårt att knyta alltför stora förhoppningar till en tillfällig paus av striderna, särskilt med tanke på att detta sker efter en extern vädjan om att lägga ner vapen. Därtill har inte ett enat Säkerhetsråd i FN ställt sig bakom uppmaningen om global vapenvila.

Malin Åkebo
Malin Åkebo är freds- och konfliktforskare vid Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet. Hon disputerade 2013 med en avhandling om vapenvilor och har ett pågående postdok-projekt på ämnet (Vetenskapsrådet, projekt nr. 2015-00527). Hon är författare till boken Ceasefire Agreements and Peace Processes: A Comparative Study (Routledge 2016). Mailadress: malin.akebo@umu.se

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Redaktör: Jöran Hök, Forskning och utbildning om fred, säkerhet och utveckling.

Print Friendly, PDF & Email

Arkiverad under: Analys, FN, Fredsbyggande Taggad som: António Guterres, Colombia, Covid-19, Filippinerna, FN, fredsavtal, Jemen, Syrien, vapenvila

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Trött på traditionella säkerhetsperspektiv?

Vi tänker kritiskt men konstruktivt, nytt och brett, innovativt och jämställt om dagens säkerhetspolitiska problem och lösningar.
  • Facebook
  • LinkedIn
  • Twitter

Rekommenderade inlägg

Människorna i Gaza lever och dör utan att någonsin se Palestina

2019-10-23 By Muhammad Shehada

Att läka folkmordets sår

2019-09-12 By Joakim Molander

De osynliga flyktingarna

2019-01-29 By Johan Schaar

Nyhetsbrev

Skriv upp dig för de senaste artiklarna i våra nyhetsbrev! Nyhetsbreven skickas en gång i månaden.

Senaste Kommentarer

  • Robert Keller om Biståndet minskar, fokus på Östeuropa, handel och migration
  • Eldrid Röine om Biståndet minskar, fokus på Östeuropa, handel och migration
  • Jahanara Nuri om Julhälsning från redaktionen för www.manskligsakerhet.se
  • Göran Beskow om Ny typ av människohandel kopplade till cyberbedrägerier

Etiketter

Afghanistan Afrika bistånd Colombia demokrati EU feminism FN folkrätt fred fredsbyggande Försvarsmakten Försvarspolitik Irak Iran IS Islamiska Staten Israel Kina klimat konflikt konfliktförebyggande korruption krig kvinnor fred och säkerhet kärnvapen Libyen Mellanöstern migration mänskliga rättigheter mänsklig säkerhet NATO Palestina radikalisering Ryssland Saudiarabien Sverige Syrien Säkerhet säkerhetspolitik terrorism Trump Ukraina USA utrikespolitik
Deprecated: Åtgärds-hooken genesis_footer_creds_text är föråldrad sedan version 3.1.0! Använd genesis_pre_get_option_footer_text i stället. Det här filtret stöds inte längre. Du kan nu ändra sidfotens text med hjälp av temainställningarna. in /customers/0/1/a/manskligsakerhet.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 5758