ANALYS Under de senaste åren har allt fler militära aktörer i USA larmat om klimatkrisen. Senast i raden är ett öppet brev från 64 tidigare toppmilitärer. De beskriver klimatförändringarna som ”århundradets största utmaning” begär att presidenten visar handlingskraft och skapar ett nytt kriscentrum.
Varningarna hördes redan 1980
Välrenommerade röster inom det amerikanska säkerhetsetablissemanget höjer nu tonläget om klimatet. Aktörerna varnar för riskerna för fler och mer långtgående konflikter i världen. Kritikerna säger att hotet från klimatförändringarna måste mötas av långsiktiga strategier och verksamma åtgärder.
De första varningarna för klimatförändringarnas påverkan på säkerhetspolitiken kom redan på 1980-talet, men riskerna framhölls tydligare i en rad rapporter från amerikanska militära institutioner under 2000-talet. Bland annat kom en Pentagonrapport i ärendet 2003, en rapport från Center for Naval Analysis 2007 och en riskbedömning presenterades i den återkommande kvartalsrapporten ”the Quadrennial Defense Review ” 2010.
Pentagon slog larm
Den mest uppmärksammade rapporten presenterades av försvarsdepartementet 2015: ”National Security Implications of Climate-related Risks and a Changing Climate”. I rapporten skrev försvarsdepartementet att ”globala klimatförändringar kommer att ha stora konsekvenser för USA: s nationella säkerhetsintresse under överskådlig framtid”. Förändringarna” kommer att förvärra befintliga problem – som fattigdom, sociala spänningar, miljöförstöring, ineffektivt ledarskap och svaga politiska institutioner” och därför ”hota stabiliteten i ett antal länder”. Rapporten lyfter fram fyra klimatrelaterade säkerhetsrisker:
- Återkommande förändringar som översvämningar, torka och höjning av medeltemperaturen.
- Ökad frekvens av svåra väderfenomen som orkaner och stormar.
- Ökning av havsnivåerna som kan leda till att stora landområden permanent försvinner
- Minskningar av polarisnivåerna i de arktiska områdena
Kräver internationellt samarbete
Försvarsdepartementet framhåller att det behövs förändrad utrustning och utbildning för att möta de krav som klimatförändringarna ställer, men att detta inte räcker. Staten måste ändra sin organisation och sina riktlinjer (policies) för arbetet. Det krävs ytterligare forskning och resurstillskott för att kunna möta de utmaningar som ställs, till exempel saltvattenskador på grundvattnet och ökad spridning av smittsamma sjukdomar.
I samtliga fall krävs ökat internationellt samarbete och bidrag till att höja partnerländers kapacitet, heter det i rapporten. Dels kan detta bättre hantera framtida konflikter, dels möta riskerna för omfattande flyktingströmmar inom och mellan länder.
Amerikanska anläggningar drabbas
Klimatkrisen har redan drabbat militärens egna anläggningar och riskerar att skada dem i mycket större omfattning om man inte vidtar omfattande åtgärder. I februari i år presenterade det amerikanska försvarsdepartementet en ny skrivelse, Report on Effects of a Changing Climate to the Department of Defense, som varnade för att klimatkrisen inom kort direkt kommer att drabba den egna krigsmaktens fysiska installationer runt om i världen.
I maj i år presenterade arméns försvarshögskola en rapport undertecknad av befäl på högsta nivå. Ledande namn är generalen Mark Milley, som senare utsetts av presidenten till ordförande i det gemensamma försvarsrådet. Rapporten med titeln ”följderna av klimatförändringarna för den amerikanska armén”, varnar för direkta fysiska skador på militära anläggningar till följd av översvämningar, torka eller bränder. Förutom anläggningar i det egna landet har USA installationer i fyrtio andra länder. I dagsläget är en stor del av dessa anläggningar inte förberedda på konsekvenser av klimatförändringarna. Ett exempel är ön Diego Garcia i Indiska oceanen som används som flygbas för amerikanska och brittiska styrkor. Ön kommer att påverkas av den förväntade höjningen av havsvattenivån. Den amerikanska militärledningen har utarbetat en global karta där man markerar andra anläggningar som är i riskzonen.
Kräver klimatkriscentrum i Vita huset
Frågan är hur länge den högsta ledningen i Vita huset kan ignorera de många varningssignalerna. I januari i år beskrev bland andra CIA och FBI klimatförändringarna som ”ett alltmer viktigt och växande hot” mot USA:s nationella säkerhet i en riskbedömning av det internationella läget. Två månader senare framfördes en liknande bedömning av 58 före detta militära befattningshavare i ett brev till presidenten. Undertecknarna varnar särskilt för att ringakta vetenskapliga rön “av politiska skäl”, vilket kan tolkas som en markering mot fortsatta populistiska utspel från presidentens sida.
I samband med FNs miljökonferens i september skrev 64 aktiva och före detta militära befattningshavare ett brev till presidenten. I brevet föreslår man en långtgående amerikansk säkerhetsplan för att möta hotet från klimatförändringarna. De 64 militärerna vill skapa ett särskilt kriscenter för klimatfrågorna direkt knutet till presidentens stab:
”Klimatförändringarna är århundradets största utmaning. För vår framtida nationella säkerhet, ekonomiska välbefinnande, internationella ordning och livskvalitet är det viktigt att Förenta staterna går framåt och tar ledningen. Genom att nu agera djärvt och följa principerna och rekommendationerna i en klimatsäkerhetsplan för Amerika, har vi möjlighet att förvandla denna utmaning till enorma möjligheter för teknisk utveckling, hållbar tillväxt och globalt samarbete”, skriver de 64 militärerna. Bland dem märks den pensionerade viceamiralen Dennis McGinn, som tidigare var verksam inom den amerikanska flottan. Han har stöd av bland andra de tidigare generalerna Larry Welch och Anthony Zinni.
Säkerhetsplanen har utarbetats i samarbete med George Washington-universitetet och presenterades tidigare i höst av universitetets center för klimat och säkerhetsfrågor.
Jöran Hök
Jöran Hök är en del av Mänsklig Säkerhets redaktion. Han har tidigare arbetat som dagspressjournalist, bland annat som chefredaktör för Omvärlden, och undervisat i journalistik vid olika högskolor.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Kommentera