ANALYS SD positionerar sig medvetet och konsekvent utanför den liberal-demokratiska koncensus som ansvarstagande partier delar, som stadgas i svensk grundlag och som demokratin bygger på. Det är viktigt att visa hur SD:s värderingar faktiskt skiljer sig från de ansvarstagande partiernas.
SD positionerar sig medvetet och konsekvent utanför liberal-demokratisk konsensus
”Sverigedemokraterna delar inte våra värderingar.” Det har flera partier konstaterat och sagt att de inte vill vara beroende av SD.
Frågan om hur värderingarna skiljer sig åt är därför central. Länge pekade övriga partier på flyktingpolitiken. Men efter att partierna lagt om den, så har värderingsfrågan ofta stannat vid berättigad kritik av enskilda SD-uttalanden. Uttalanden som ”seger eller död”, hör till de mest anmärkningsvärda på decennier.
SD positionerar sig medvetet och programmatiskt utanför den liberal-demokratiska koncensus, som ansvarstagande partier delar. Partiet tar spjärn mot dessa värderingar och kallar dem ”politisk korrekthet” och partierna för ett ”vänsterliberalt etablissemang”. SD understryker självt att partiet inte delar andra partiers värderingar.
Liberal demokrati, också kallad konstitutionell demokrati, är den form av demokrati vi har i Sverige och som de ansvarstagande partierna, oavsett andra utgångspunkter, förenats om skall råda i vårt land.
Liberal demokrati är ett uttryck för det demokratiska system vår grundlag speglar. Höger-vänsterskalans politiska konflikt har utspelat sig inom denna politiska ram. Inget ansvarstagande parti har velat gå utanför den, det politiska priset hade varit mycket stort.
Liberal demokrati är mer än bara ett valsystem eller ett system för beslutsfattande, den förutsätter en uppsättning värderingar i samhället, som demokratin bygger på. Dessa demokratiska värderingar stöds av och i vår grundlag.
Grundlagen uttrycker det som ofta kallas ”svenska värderingar”
I grundlagen har samlats en katalog av fri- och rättigheter, tillsammans med sociala ambitioner och perspektiv, som är så viktiga för vår demokrati att de skall vara bestående över tid, skyddade av särskilda regler för ändring.
Den liberala demokratin accepterar och skyddar rätten till olikhet, inom lagarnas ram. Den förutsätter människors tolerans för varandras livsval. Samtidigt skapar liberal demokrati oundvikligen ett dilemma i form av var gränser sätts och måste sättas för olikhet och tolerans i samhället, har statsvetaren Andreas Johansson Heinö har pekat på.
Den är alltså inte okomplicerad i sin tillämpning, men här finns en avgörande skillnad jämfört med anti-liberala partier: ”Nationalismen ser däremot ett egenvärde i tydliga markörer som skiljer oss från dem.” (Johansson Heinö) Detta har direkt bäring på SD, som säger sig vara: ”ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn”.
Om den liberala demokratin inkluderar människor, så beskriver SD istället människor som indelade i grupper och fokuserar på medfödda och förvärvade skillnader. SD är härvidlag ett kollektivistiskt, men inte socialistiskt, parti.
I SD:s värld finns en ”nedärvd essens” i människor i kontrast till en syn på människors rätt att fritt forma sina liv
SD uttrycker det t.ex. så här: ”Det finns dock också en nedärvd essens hos varje människa som man inte kan undertrycka i hur hög utsträckning som helst utan att det får konsekvenser.”
I grundlagen saknas perspektiv av kollektiv ”mänsklig essens” eller ”nedärvda egenskaper som förenar en viss grupp av människor, men inte hela mänskligheten”. Om egenskaper anses vara nedärvda och essentiella för grupper av människor så torde de vara bestående, i kontrast till synen på individen som kapabel och med rätt att själv forma sig själv och sitt liv.
I grundlagen finns våra fri- och rättigheter etablerade, som yttrande- och informationsfrihet, mötes- och demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet, ”åskådningshemlighet” religiöst och politiskt, negativ föreningsfrihet – rätten att slippa vara med i någon förening eller sammanslutning.
I grundlagen läggs statsskickets grunder fast. Det bygger bl.a. på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt, att demokratins idéer ska prägla inte bara politiskt beslutsfattande utan vara vägledande i hela samhället, att privatlivet och familjelivet ska värnas, att delaktighet och jämlikhet ska kunna uppnås av ”alla människor”, att barns rätt skall tillvaratas och att diskriminering ska motverkas oavsett grund.
I SD:s program står att: ”Sverigedemokraterna skiljer på medborgarskap i den svenska staten och tillhörighet till den svenska nationen.” Människor anses kunna ”upphöra att vara en del av den svenska nationen”, om lojaliteten brister. Någon sådan konditionalitet för svenskhet eller nationalitet finns inte i grundlagen.
SD skriver att: ”Den svenska staten kan och bör inte vara religiöst neutral.” Enligt grundlagen råder religionsfrihet och rätt till föreningsfrihet i Sverige.
Grundlagens fri- och rättigheter tillkommer alla människor, med endast i lag utpekade undantag.
SD vill villkora människors rättigheter
SD menar att rättigheter skall villkoras: ”Den som inte uppfyller sina skyldigheter bör därför vara medveten om att denne därmed också kan förlora någon av sina rättigheter.” Vilka skyldigheter det rör sig om och vilka rättigheter som politiskt skall villkoras är oklart. Vem skall bedöma detta och enligt vilka kriterier?
Svenska medborgare kan således förlora rättigheter, eller sin nationalitet om de tolkar svenskheten fel.
I en liberal demokrati finns universella, alla omfattande principer att förhålla sig till och lagar om hur de vägs av när intressen kolliderar. De universella principerna ger den liberala demokratin dess form.
Anti-liberala partier utgår istället från gruppen, kollektivet, och definitionen för hur människor är del av eller skiljs ut från denna. Faktorer som definierar gruppen är ursprung, nationalitet och medborgarskap. Principerna är inte universella och omfattar alla, utan just den egendefinierade gruppen. Synen på rättigheter blir närmast identitär.
SD röstade 2010 – som enda parti – nej till Sveriges reformerade grundlag, som utgör fundamentet för vår liberala demokrati
Nejet sades baserat på grundlagens syn på mångkulturalism, medborgarskap och det svenska EU-medlemskapet. SD har alltså både genom politiska uttalanden, partiprogram och parlamentarisk handling visat att partiets grundläggande värderingar är andra än de ansvarstagande partiernas.
Antingen spelar detta ingen roll? Eller så har det all betydelse i världen.
Sten Tolgfors
Sten Tolgfors är tidigare handels- och försvarsminister.
Samhällsdebattör.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Tydligt och bra skrivet!
Tyvärr är det få av väljarna i denna twitterkorta tid som hinner läsa fördjupande texter som dina
Tack Sten, håller givetvis med i allt
Fortsätt gärna denna korkade linje mot Sverigedemokraterna så kommer partiet kanske får egen majoritet i Riksdagsvalet. Jag känner många moderater som redan nu bestämt sig för att törösta på SD i nästa val.
Menar du att mer än halva Sveriges befolkning är emot demokrati i den form vi anmanat sedan minst 100 år?
Nej, han pratar inte om halva befolkningen, utan bara om SD ( ca 1,3 miljoner) Läs igen.
För att få egen majoritet krävs 50% + 1 röst, så i runda slängar 3,75 miljoner röster.
Det är deras rättighet att rösta hur korkat de vill. Det är inbyggt i vårt system som texten väl uttrycker.
Personligen så tycker jag att de som röstar på SD är väldigt osvenska. De går emot detta underbara samhällsbygge som hela världen har beundrat i lång tid – men det är min personliga åsikt.
Är inte Socialkonservatism vad Sverige av idag behöver. SOCIAL som S var tidigare för att så många som möjligt ska få/ha det så bra som möjligt. Aliansregeringens skattesänkningar gynnade i allt för stor grad de högavlönade .Konservatism för försiktiga förändringar.
Nej.
Som XX säger “Nej”
Oavsett om man är socialdemokrat eller dess möjliga motsats måste man se och förstå att begreppen socialdemokrati och socialkoncervatism inte har med varandra att göra – det är som att prata äpplen och päron.
SD röstade som enda parti nej till den reformerade grundlagen 2010 skriver Tolgfors, bl a p g a att de då ville att Sverige skulle lämna EU. Men sedan dess har SD ändrat sig, nu är de – liksom alla andra riksdagspartier – också för EU medlemskapet. Men det skriver han – förstås – inte. För det passar inte hans argumentation.
SDs syn på medborgarskap o mångkulturalism var de två andra skälen till att de röstade nej, uppger han.
Är det odemokratiskt att anse att man bör ställa lite högre krav än vad som nu är fallet för att få bli svensk medborgare? Är det fel att kräva att man kan svenska o kunna lite om våra grundlagsenliga rättigheter?
Och mångkulturalism – vad är det? (Det definierar han inte.) Är det att det är ok att inte behöva lära sig svenska? Att inte behöva följa svenska lagar o seder t ex avs kvinnors rättigheter? Att det är ok att bära niqab o burka i offentliga lokaler såsom i skolan? Att det är ok att flickor inte får klä sig som de vill, inte vistas utanför hemmet efter skolan o inte träffa pojkar utan att en manlig släkting är med, eller inte får gifta sig med vem de vill? Är det den sortens ‘mångkulturalism’ som Tolgfors ömmar för? Eller vad menar han?
Hans argument är väl klichéartade och ‘politiskt korrekta’. Hur förklarar han att nästan 25% av alla vuxna svenskar håller på SD? Menar han att 1/4 av alla svenska inte håller med om vår grundlag? Eller att de är odemokratiska?
Jag hade väntat mig ett mer nyanserat inlägg av en f d minister. Det där vara bara snömos.
Nja, det är du som utsätter oss för snömos.
Ja svaret är lika sant som ditt egna påstående. Ja. Sveriges 1/4 25 % el oavsett hur många det än handlar om Har tillåtit sig påverkas o fördummas av det informationskrig vi nu så tydligt ser spridas. Att inte förstå att Normaliseringsprocessen ingår i SD politiska strävan. Att ändra färg o skepnader som kameleonten. Förut försvarade sig dessa SD trogna med att inte vara Racister men. Nu benämns de som kritiserar o inte sväljer dessa negativa missnöjes väljares påstående kallas nu nedsättande för politiskt korrekta. Motargumenten är. Är det Rätt att tillhöra de många nät hat o fientliga grupper som sprids av SD försvarare o som där för ett avhumaniserande medeltida språkbruk som har som uppgift att ytterligare piska upp stämningar av hat mot utsatta, utvalda grupper? Att Inte förstå hur farligt detta är för Sveriges öppna demokratiska samhälle, det är det mest skrämmande av Allt. Sveriges Demokratiska Grundlagar har ingenting med politisk korrekthet att göra. Det borde sitta i ryggmärgen hos varje anständig svensk. Det är därför det viktigaste att på nytt präntas in i människors humanistiska grundsyn. Demokratin är det som vi Alla nu måste kämpa för att bevara.