DEBATT Vetenskapen visar att vi har åtta och ett halvt år på oss att halvera de globala utsläppen och att tolv länder står för tre fjärdedelar av alla utsläpp. Miljontals människor, främst ungdomar världen över kräver ett stopp för utsläppen. Klimatriksdagen är en del av dagens växande klimatrörelse som driver på bl a i FN, för en ansvarsfull klimatpolitik.
Klimatfrågan genomsyrar allt
FN:s toppmöte om klimatet inleder höstens generalförsamling i New York och den högnivåvecka som nu samlar stats- och regeringschefer från hela världen. Klimatet kommer också att vara den fråga som präglar allt som behandlas i höst; från säkerhetspolitik till frågor om livsmedelsförsörjning, fattigdomsbekämpning och barns villkor.
Den gångna helgen har visat på massivt globalt stöd för ett utsläppstopp
Den gångna helgen visar hur brett och starkt förankrade kraven på snabb och resolut omställning är världen över. Fyra miljoner människor, mest unga, demonstrerade i fredags i 160 länder och krävde ett stopp för utsläppen som riskerar unga generationers framtid.
Lördagen den 21 september anordnades ett särskilt möte i FN-skrapan, under ledning av FN:s generalsekreterare António Guterres som bjudit in representanter för den unga klimatrörelsen. Guterres meddelade att han inte var där som huvudtalare utan som ”huvudlyssnare”. Han sa också att han inspirerades och stärktes av de ungas budskap och energi.
Vid toppmötet den 23:e talade bl a Greta Thunberg som ställde samma krav som även Klimatriksdagen fört fram; det måste bli ett slut på prat och tomma löften. Det är dags för förändring och omställning när vetenskapen visar att vi globalt bara har åtta och ett halvt år på oss att halvera utsläppen.
Ett 60-tal stats- och regeringschefer deltog, bl a från Tyskland, Frankrike, Indien och Sverige och konkreta utfästelser gjordes. Inte tillräckligt, men inte heller obetydligt bl a eftersom 66 länder aviserade sin avsikt att bli klimatneutrala 2050. Men mer krävs för att FN:s Climate Summit ska leva upp till sitt syfte; att stärka världssamfundets samlade beslutsamhet och förmåga att möta de accelererande klimathoten.
Klimatriksdagen vill fortsätta vara en blåslampa och pressa på för minskade utsläpp
Klimatriksdagen står bakom de ungas krav på stopp för utsläppen och att kolet ska stanna i marken: Keep it in the ground! Vi sympatiserar också med de ungas val att gå den juridiska vägen och lämna in ett officiellt klagomål till FN om att otillräckliga åtgärder för att minska klimatförändringarna utgör ett brott mot FN:s barnkonvention och barns rätt till liv och hälsa.
Det är självfallet vi vuxna – inte barnen – som måste ta ansvar och agera vuxet. Det är vi som måste bryta decennier av aningslösa livsstilar som förorsakat skenande ökningar av koldioxidutsläppen.
Det är illa nog att vi överlämnar en värld där framtiden hotas till våra barn och barnbarn. De ska inte dessutom behöva vara de som agerar vuxet och humant, vi andra måste ta det ansvaret. Klimatriksdagen vill fortsätta vara en av de aktörer som axlar ansvaret för att driva på och agera blåslampa gentemot regering och andra beslutsfattare.
Klimathoten kräver åtgärder genom FN, EU och på nationell nivå
I våras drev Klimatriksdagen aktivt på för att alla som kandiderade till EU-parlamentet tydligt skulle uppmärksamma klimatet i EU-valet. Vi bidrog därmed till att få upp frågan högt på agendan, både bland kandidater och väljare.
I höst driver vi på för att de FN-möten som arrangeras ska leda till konkreta resultat och åtaganden. Det gäller både på ett nationellt plan och i form av stöd till FN:s Gröna Fond, som ska hjälpa utvecklingssländer att finansiera klimatsatsningar.
I december är det dags för en ny omgång av klimatförhandlingar i Chile, som uppföljning till Parisavtalet och länders åtaganden att vidta åtgärder som ska begränsa utsläpp och därmed temperaturökningarna till 1,5 grader.
Klimatfrågan kräver globalt agerande
Världen över ser vi både de ekologiska och de sociala och ekonomiska dimensionerna av klimathoten; smältande glaciärer, våldsamma orkaner, översvämningar, hetta och torka som leder till minskad livsmedelsproduktion, fattigdom och ökad migration, inom och mellan länder.
Ingen undgår klimat- och miljöförändringarna.
The Economist skriver i september 2019 att klimatförändringarna bottnar både i hur vi organiserat vår samhällsekonomi och i geopolitik – vilket innebär att frågorna måste lösas brett och inte kan ses som en isolerad miljö eller klimatfråga.
Tidningen konstaterar också att tolv länder i världen står för tre fjärdedelar av alla utsläpp. Frågan kräver samverkan, inte den isolationistiska och klimatförnekande politik vi ser på alltför många håll.
Guterres visar ledarskap – och behöver stöttas
FN:s generalsekreterare António Guterres visar ett starkt ansvarstagande och engagemang på klimat- och miljöområdet. Hans konsekventa globala ledarskap är nödvändigt – och måste stöttas – för att mobilisera politiska och ekonomiska beslutsfattare på alla nivåer i den omställning som krävs.
Siktet är nu inställt på att leverera konkreta utfästelser inför nästa stora klimatmöte i Chile. Världens länder behöver meddela kraftigt höjda ambitioner i sina åtaganden inom ramen för Parisavtalet. Det gäller även EU och Sverige. EU bör visa vägen genom att utlova en akutplan för klimatomställning med sikte på att nå nettonoll i utsläpp 2035.
Inför FN-toppmötet presenterade Sverige tillsammans med Indien ett utvecklingsarbete som nu pågår för att minska och helt få bort kol vid framställning av stål och cement; två processer som idag orsakar enorma utsläpp. Det är välkommet och bra, men Klimatriksdagen vill understryka att konkreta lösningar på dagens ohållbara ekonomier och livsstilar aldrig kan begränsas till tävlingar om vem som har de smartaste tekniska lösningarna – och vem som kan vinna nya exportmarknader.
Vid sidan av tekniska lösningar måste därför regeringen, både i New York liksom vid COP i Chile tydligt i tal och dialoger med ledare för andra länder framhålla det livsnödvändiga med att på genomgripande samhällelig nivå skapa förutsättningar till hållbara livsstilar och konsumtion. Det gäller särskilt alla oss i den rika världen; vi som står för hälften av alla koldioxidutsläpp. Det inkluderar merparten av alla västeuropeer, men också president Jair Bolsonaro och de köttproducenter med flera som röstat fram honom. Och det gäller rika ryssar, kineser, indier och sydafrikaner.
Ökad jämlikhet liksom jämställda villkor för kvinnor och män och delaktighet i beslut som rör framtiden är livsavgörande för att klara klimat- och hållbarhetsmålen.
Vi måste agera på alla nivåer, i samma syfte: mer hållbar konsumtion, mer vegetariskt, mindre utsläpp genom import, export och resande, och kräva hållbart agerande av EU och i FN. En ofta försummad fråga är också skarpa krav på hållbarhet som ledstjärna i Världsbanken och Internationella Valutafonden, för att genom skarpa ekonomiska spelregler minska och bestraffa fossila utsläpp och gynna kolbindning i skog och mark.
Varje röst för hållbarhet är viktig! Sverige och alla aktörer måste tydligt stå upp för hållbart helhetstänkande och ansvarstagande i tider som dessa. Det går inte längre att skjuta klimatfrågan framför oss. Vi måste agera nu.
En aktiv och stark klimatrörelse är viktig så bli gärna medlem i Klimatriksdagen om du vill markera ditt stöd för en aktiv granskning av regeringens arbete med att leva upp till Parisavtalet. Du är förstås också varmt välkommen att medverka i vårt arbete, t ex i frågor som rör kommunikation och nätverkande inom och utanför Sveriges eller om du vill ingå i någon av våra arbetsgrupper som tar fram skarpa förslag som rör tematiska områden som skog och mark, transporter, industriell produktion eller frågor som rör ekonomi och hållbara livsstilar. Tillsammans blir vi en kraft som gör skillnad.
Karin Sundby
Ordförande Klimatriksdagen
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.
Kommentera