ANALYS Sedan den internationella observatörsstyrkan TIPH tvingats lämna Hebron på Västbanken ökar spänningarna i den utsatta staden. Den palestinska befolkningen står utan skydd för våldshandlingar från bosättare. Ickevåldsaktivisten Issa Amro i Hebron står åtalad av både israeliska och palestinska myndigheter samtidigt som en ny oberoende gräsrotsrörelse börjar skönjas bland unga palestinier.
‘‘Ni är ensamma nu’’, säger en israelisk soldat till den palestinska icke-våldsaktivisten Issa Amro i Hebron. Soldaten refererar till att den civila internationella observatörsstyrkan TIPH (Temporary International Presence in Hebron) tvingats lämna staden efter 22 års verksamhet.
Ickevåldsaktivisten Issa Amros taktik – att aldrig acceptera ockupationen
När vi besöker Hebron i mars i år, gör vi det tillsammans med Issa Amro. De tungt beväpnade soldater som patrullerar utanför den aggressiva arkitektur som utgör vägspärren vid Bab A Zawija trakasserar Issa som i sin tur ifrågasätter deras närvaro. Det är en del av hans ickevåldsstrategi; att alltid ifrågasätta och aldrig acceptera ockupationen. Trakasserierna fortsätter när vi passerar den vägspärr som utgör huvudingången till gamla staden i Hebron och det apartheid-liknande systemet blir påtagligt. Soldaterna ler vänligt mot oss, våra svenska pass är en tillgång, medan en palestinsk ID-handling alltid är en nackdel. Trots att Issa bor i området och har rätt att passera, trots att de vet exakt vem han är och tilltalar honom med namn, trots att han passerar här flera gånger dagligen tvingar de honom att göra om proceduren med att trycka ID-handlingen mot fönsterrutan och lyfta på tröjan för att visa att han inte har några sprängmedel. Ofta stoppas han liksom andra palestinska invånare och nekas därmed tillträde till sina hem.
Ökat våld från israeliska bosättare
Vardagen i Hebron präglas av ökat våld från israeliska bosättare. Över en natt lämnade TIPH staden den första februari i år, då Israel ensidigt beslutade att inte förlänga dess mandat. Palestinier i det område som kallas H2 lever sedan dess i en alltmer skyddslös tillvaro.
Enligt Hebron-överenskommelsen från 1997 är staden delad i två delar; H1 som styrs av den palestinska administrationen i enlighet med det begränsade palestinska självstyret som gäller för delar av Västbanken, och H2, 20 % av stadens territorium, som kontrolleras av Israel. Sammantaget lever drygt 200,000 palestinier och ca 800 bosättare i staden. Bosättarna är koncentrerade till H2-området, som för övrigt befolkas av ca 40,000 palestinier vilka lever under israeliska militärlagar till skillnad från bosättarna som lyder under israelisk civillagstiftning. TIPHs närvaro i Hebron grundades på en överenskommelse mellan parterna uttryckt i överenskommelsen från 1997. Uppgiften för TIPH har varit att observera, notera, övervaka, och genom synlig internationell närvaro bidra till ökad säkerhet.
När Issa berättar om den nuvarande spända och våldsamma situationen sitter han under ett olivträd i Tel Rumeida, en arkeologisk utgrävningsplats i Hebrons gamla stad, som för stunden är en till synes lugn och fridfull plats i den hårt bevakade staden. Här har rörelsen Youth Against Settlements sin bas och här finns en israelisk bosättning. Mindre än 50 meter ifrån oss, också under ett olivträd, står en av de israeliska soldater som ständigt övervakar Issa.
”Israelisering” av Hebron via nya gatunamn mm
Särskilt besvärlig är situationen i den gamla staden där bosättarna lever vägg i vägg med palestinier, där palestinska hem övertagits av bosättare, där vissa gator är övertäckta med gallernät för att hindra att bosättare kastar stenar, glasflaskor, urin, syra eller explosiva medel. Huvudgatan al-Shuhada, tidigare en sjudande och myllrande gata med butiker och handel är sedan 1994 stängd för allt utom viss gångtrafik och gör delar av Hebron till en veritabel spökstad. Där pågår också en ‘israelisering’ genom att gator, platser och områden ges nya namn på hebreiska. Tjugotalet vägspärrar kringgärdar livet och begränsar palestiniernas rörelsefrihet och vardag. Bosättarvåldet på Västbanken har ökat det senaste året och omfattar hot, fysiska övergrepp, konfiskering av hus, hem, mark, vandalisering av olivlundar och jordbruksmark, attacker mot bilar och dödande av djur. I december 2018 rapporterades om en icke-offentliggjord rapport från TIPH vilken pekade på flerfaldiga israeliska brott mot internationell rätt i staden.
Det faktum att TIPH tvingades bort föranledde inga större internationella protester sedan USA stoppat ett uttalande av FNs säkerhetsråd. Också det eskalerande bosättarvåldet sker obemärkt och utan omfattande mediabevakning eller internationell uppmärksamhet. Det ekumeniska följeslagarprogrammet har också lämnat delar av Hebron av säkerhetsskäl.
Ny lokal följeslagargrupp skyddar palestinska barn
I avsaknad av internationell respons har palestinska gräsrotsorganisationer tagit saken i egna händer och organisationen Youth Against Settlements har etablerat en liten följeslagarverksamhet med Issa Amro i spetsen. Gruppen består av 15 aktivister och volontärer som framförallt skyddar barn på vägen till och från skolan. Att barn attackeras hör till vardagen i Hebron. Gruppen försöker att också organisera en observatörsorganisation för att dokumentera övergrepp, samt intervenera och ifrågasätta. Organisationen har hittills tagit emot ett tiotal israeliska militära förelägganden vilka beordrar dem att upphöra med verksamheten. Observatörerna har attackerats av bosättare och trakasserats av soldater. Detta lokala gräsrotsinitiativ visar att det pågår en ny rörelse på Västbanken; oberoende av de palestinska politiska organisationerna och myndigheten uppstår lokalt baserad aktivism och motstånd.
Issa Amro själv står i dagarna inför dubbla rättegångar. Han är åtalad av Israel på 18 olika punkter och riskerar mellan ett och tio års fängelse. Alla anklagelserna har att göra med hans ickevåldsengagemang i Hebron. Den palestinska myndigheten åtalar honom för att ‘‘störa den allmänna ordningen’’ och kritisera myndigheterna under den palestinska lagen om elektroniska brott; en lag som Amnesty International kallar drakonisk. Vi frågar hur han ser på framtiden och trots att han riskerar fängelse från två håll förblir han optimistisk. Men han är också trött.
Den växande utsattheten i Hebron, ett mikrokosmos av Västbankens söndertrasade geografi, sker mot bakgrund av en ny politisk situation, där president Trump upplevs ge den israeliske premiärministern fria händer i avstegen från internationell rätt och överenskommelser mellan parterna, medan palestinierna straffas genom indraget bistånd.
Sverige bör verka för att den internationella observatörsstyrkan återupptar sin verksamhet
Sverige är ett av de sex länder som medverkat och bidragit till TIPHs insats. TIPHs mandat har inneburit en internationell civil närvaro, men utan befogenheter att intervenera i konfliktsituationer. Närvaron har varit kontroversiell, men ändå medfört möjlighet till större mänsklig säkerhet i det lilla. Sverige bör därför, mot bakgrund av den tilltagande osäkerheten i staden, och i enlighet med säkerhetsrådets ursprungliga resolution, verka för att TIPH kan återuppta sin verksamhet.
Helena Lindholm & Rebecka Lindholm Schulz
Helena Lindholm, professor i freds- och utvecklingsforskning, Göteborgs universitet
Rebecka Lindholm Schulz, masterstudent i Global Studies, Göteborgs universitet
Redaktör: Johan Schaar
Kommentera