Mänsklig Säkerhet

Ett nätmagasin med syfte att bredda, fördjupa, informera och nyansera den säkerhetspolitiska debatten i Sverige

  • Förstasidan
  • Debatt
  • Analys
  • Ämneskategorier
    • Bistånd & utveckling
    • Diplomati & dialog
    • Folkrätt
    • Fredsbyggande
    • Inrikespolitik
    • Klimat & säkerhet
    • Kvinnor, fred & säkerhet
    • Press- och yttrandefrihet
    • Terrorism & radikalisering
    • Utrikespolitik
  • Geografiska områden
    • Afrika
    • Asien
    • Kina
    • Europa
    • Latinamerika
    • Mellanöstern
    • Ryssland
    • USA och Nordamerika
  • Fredens framtid
  • Om magasinet
    • Vår idé
    • Utgivning, policy och syfte
    • Skriv för oss
    • Skribenter
    • Redaktionen
  • Kontakt
  • English

Om kärnvapen, fred och säkerhet

2019-01-26 By Josefine Lind Lämna en kommentar

Foto: Clara Conboy

DEBATT Flera debattörer och experter har diskuterat Lars-Erik Lundins rapport om konsekvenserna av ett svenskt anslutande till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (TPNW) som släpptes i 18 januari. Svenska Läkare mot Kärnvapen arbetar
sedan lång tid tillbaka med nedrustning och icke-spridning av kärnvapen och har varit drivande i processen för TPNW. Vi kommenterar här några exempel på vad vi tolkar som missförstånd om avtalets innehåll och syfte.

Om kärnvapen och fred och säkerhet

Vissa debattörer verkar förutspå att FN:s nya konvention om kärnvapen (TPNW) kan få en destabiliserande funktion på säkerhetsläget i världen. Vi lever i oroliga tider med hot mot demokratin världen över, oberäkneliga politiska ledare och ökade spänningar mellan kärnvapenländer.Vi förstår rädslan inför riskerna kring kärnvapen idag – det är vetskapen om de fruktansvärda konsekvenserna av kärnvapen som driver oss i vårt arbete. Kunskapen om kärnvapnens fasansfulla effekter och de ökade riskerna för kärnvapenanvändning i kombination med bristen på nedrustning är viktiga anledningar till att TPNW har förhandlats fram i FN. Genom att förbjuda kärnvapen på grund av deras humanitära konsekvenser kommer FN-konventionen bidra till att stigmatisera massförstörelsevapen och sätta press på kärnvapenstaterna att nedrusta. Konventionen och stigmatiseringen är också viktiga faktorer för att förhindra att kärnvapen sprids ytterligare. Syftet med TPNW är alltså inte ensidig nedrustning. Hur nedrustningen konkret går till kommer att beslutas genom multilaterala processer framöver.

Sverige måste gå med för att påverka TPNW
Det sprids en bild av FN:s konvention om kärnvapenförbud som ett ofärdigt avtal, en linje som Lars-Erik Lundin tydligt driver i sin rapport. Men flera av de exempel han tar upp är typiska tolkningsfrågor som kommer att behandlas i statspartsmöten för TPNW framöver. Det är ett helt naturligt förfarande för internationella konventioner att tolkning och utveckling sker allteftersom att stater går med och avtalens statspartsmöten sätter igång. Lundins linje om att Sverige ska stå utanför TPNW i förhoppning om att avtalet ska ändras efter Sveriges preferenser är mycket naiv.

TPNW förbjuder bland annat staterna i avtalet från att utveckla, provspränga, producera och tillverka kärnvapen. Stater i avtalet får inte hjälpa, uppmuntra eller förmå någon annan stat att delta i verksamhet som bryter mot avtalet. Sverige har rätt att tolka vad artiklar i avtalet ska innebära i praktiken och det finns internationell praxis att utgå från.

Lundin menar att flera aktörer i väst definierar kärnvapen bredare än vad Sverige förespråkat, till exempel genom att inkludera vapenbärare. Detta anser han kan ge problem vad gäller övningar och annat samarbete om Sverige går med i TPNW. Det i sig lyfter för det första grundläggande frågor kring om Sverige ska öva med och samarbeta kring aktiviteter med koppling till massförstörelsevapen. För det andra var det under förhandlingarna tydligt att kärnvapen i TPNW ska definieras på samma sätt som i NPT, det vill säga utan att inkludera vapenbärare som ubåtar, flygplan och missiler som inte är gjorda specifikt för kärnvapen.

Med detta sagt vill vi ändå bemöta en del av Lundins oro kring följderna av en bredare tolkning av kärnvapen. Han menar att en sådan skulle kunna drabba svensk industri och export av exempelvis verktygsmaskiner och skruvar. Vi delar inte den slutsatsen.

TPNW förbjuder stater att hjälpa, uppmuntra eller förmå någon annan stat att delta i verksamhet som är i strid med avtalet. Det finns internationell praxis vad gäller vilka slags handlingar som ska räknas som hjälp. För att något ska räknas som medhjälp till en handling som är förbjuden under TPNW, ska den som ger hjälpen ha förkunskap om att aktiviteten i fråga bidrar till just en förbjuden handling. Aktiviteten ska också vara en betydelsefull del av handlingen. Detta inkluderar inte svensk export av exempelvis verktygsmaskiner, vilket Lundin verkar oroad för.

Vi vill tillägga att om stater som står utanför TPNW har en bredare tolkning än Sverige av vad kärnvapen innebär, så har de oavsett ingen makt att tolka definitioner för stater som har gått med i förbudet. Det gör Sverige och avtalets statsparter själva.

TPNW och verifikationsmekanismer

En annan fråga som nu diskuteras är verifikationsmekanismerna kopplade till TPNW. Det handlar om system för insyn och kontroll så att kärnvapen inte utvecklas i fler stater. Lars-Erik Lundin skriver: ”Alla statsparter måste godta säkerhetskontroller (safeguards) enligt artikel 3, men inte generellt på den successivt mer krävande nivå som utvecklats inom NPT-regimen”. Det är en missvisande bild.

Inom NPT har alla icke-kärnvapenstater överenskommelser med Internationella atomenergiorganet, (IAEA) inom FN. Alla kärnvapenfria stater är knutna till CSA (Comprehensive Safeguards Agreements) där man kommer överens om vilka anläggningar som ska inspekteras och när. Systemet har sedan utvecklats till så kallade tilläggsprotokoll (Additional Protocol, AP), att IAEA utan förvarning inspekterar vad de vill. Tilläggsprotokollet har idag runt 124 stater anslutna. Sverige har länge utan framgång verkat för att det mest krävande protokollet AP ska vara lägsta standard för alla NPT:s kärnvapenfria stater (NPT, Non-Proliferation Treaty). Motståndare hävdar att de inte tänker ingå högre krav förrän kärnvapenstaterna visar vilja till nedrustning.

Sveriges linje under förhandlingarna var att tilläggsprotokollet AP skulle sättas som lägsta standard för verifikation inom TPNW. Det misslyckades, vilket var väntat då frågan inte lösts trots 20 år av försök. Men, viktigare är att TPNW faktiskt har högre krav kring verifikation än icke-spridningsavtalet NPT. TPNW säger nämligen att staterna ska behålla de överenskommelser som de har då de går med i avtalet, eller anta högre sådana – som minimum CSA. Inom NPT är det frivilligt att behålla sina tilläggsprotokoll med IAEA. TPNW har således inte lägre krav för verifikation än vad NPT har.

Om anslutning till NPT som krav i TPNW

Vi vill även kommentera diskussionen om huruvida anslutning till NPT borde vara ett krav i TPNW. Vi anser att ett sådant krav hade varit problematiskt, framförallt vad gäller kärnvapenstaterna. Israel, Nordkorea, Indien, Pakistan och Sydsudan står idag utanför NPT, de fyra första är kärnvapenstater. Enda sättet för dessa att gå med i NPT är att avrusta och gå med som kärnvapenfria stater. För en sådan kategori av länder finns ingen internationell mekanism för verifikation. Att kräva att stater måste vara med i NPT för att gå med i kärnvapenförbudet skulle vara att kräva att de fyra kärnvapenstaterna ska nedrusta helt utanför internationell kontroll. Detta innebär att ingen kontroll skulle kunna säkras av i vad mån länderna verkligen genomför den nedrustning de åtagit sig.

I TPNW finns två olika sätt för kärnvapenstater att gå med, och båda sätten kommer att verifieras genom ett internationellt organ och genom anslutning till IAEA:s tilläggsprotokoll.

Vi vill även understryka att existerande humanitära nedrustningsavtal inte ställer krav på medlemskap i andra avtal.

Lundin tycks utgå från att kärnvapen är freds- och säkerhetsskapande.

Direktiven för Lundins rapport rörde bland annat säkerhetspolitiska konsekvenser. Men han inkluderar knappt forskning om hur kärnvapen hotar säkerheten för mänskligheten, eller att kärnvapenstater och allierade under kärnvapenparaply är direkta måltavlor för attacker med massförstörelsevapen. Han verkar utgå från en idé om kärnvapen som fredsskapande och säkerhetsskapande. Detta går emot det humanitära initiativet för kärnvapennedrustning som på senare år lyckats göra debatten om kärnvapen mer mänsklig och konkret, baserad på humanitär rätt. Lundins antaganden riskerar legitimera massförstörelsevapen i en tid då riskerna kring kärnvapen ökar.

Dessa kommentarer ska läsas som några inledande reflektioner från oss, i en debatt som kommer att fortsätta. Det finns många fler frågor att diskutera vad gäller Lars-Erik Lundins rapport och slutsatser. Läkare mot Kärnvapen kommer fortsätta delta aktivt i diskussionen och i det kommande remissförfarandet, för att ge frågan den genomlysning som den förtjänar.

Josefin Lind

Josefin Lind är generalsekreterare för Svenska Läkare mot Kärnvapen och har deltagit på alla tre konferenser inom det humanitära initiativet samt deltog under förhandlingarna av FN:s konvention om ett förbud mot kärnvapen 2017. Svenska Läkare mot Kärnvapen tog tillsammans med Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF, fram en skuggrapport, I skuggan av makten, till Lars-Erik Lundins utredning.

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Ansvarig redaktör: Gerd Johnsson-Latham, klimat och säkerhet; kvinnor, fred och säkerhet.

Print Friendly, PDF & Email

Arkiverad under: Debatt, Europa, FN, Inrikespolitik Taggad som: FN, kärnvapen, kärnvapenförbud, NPT, Sverige

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Trött på traditionella säkerhetsperspektiv?

Vi tänker kritiskt men konstruktivt, nytt och brett, innovativt och jämställt om dagens säkerhetspolitiska problem och lösningar.
  • Facebook
  • LinkedIn
  • Twitter

Rekommenderade inlägg

Människorna i Gaza lever och dör utan att någonsin se Palestina

2019-10-23 By Muhammad Shehada

Att läka folkmordets sår

2019-09-12 By Joakim Molander

De osynliga flyktingarna

2019-01-29 By Johan Schaar

Nyhetsbrev

Skriv upp dig för de senaste artiklarna i våra nyhetsbrev! Nyhetsbreven skickas en gång i månaden.

Senaste Kommentarer

  • Robert Keller om Biståndet minskar, fokus på Östeuropa, handel och migration
  • Eldrid Röine om Biståndet minskar, fokus på Östeuropa, handel och migration
  • Jahanara Nuri om Julhälsning från redaktionen för www.manskligsakerhet.se
  • Göran Beskow om Ny typ av människohandel kopplade till cyberbedrägerier

Etiketter

Afghanistan Afrika bistånd Colombia demokrati EU feminism FN folkrätt fred fredsbyggande Försvarsmakten Försvarspolitik Irak Iran IS Islamiska Staten Israel Kina klimat konflikt konfliktförebyggande korruption krig kvinnor fred och säkerhet kärnvapen Libyen Mellanöstern migration mänskliga rättigheter mänsklig säkerhet NATO Palestina radikalisering Ryssland Saudiarabien Sverige Syrien Säkerhet säkerhetspolitik terrorism Trump Ukraina USA utrikespolitik
Deprecated: Åtgärds-hooken genesis_footer_creds_text är föråldrad sedan version 3.1.0! Använd genesis_pre_get_option_footer_text i stället. Det här filtret stöds inte längre. Du kan nu ändra sidfotens text med hjälp av temainställningarna. in /customers/0/1/a/manskligsakerhet.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 5758