DEBATT Venezuela – ett land i ekonomisk och politisk kris där det väpnade våldet eskalerar. Att befolkningen har stor tillgång till små och lätta vapen förvärrar situationen, skriver Maria Andersson Willner och Karin Olofsson, vice ordförande respektive generalsekreterare för Parlamentarikerforum för små och lätta vapenfrågor. Demokratiska krafter behöver stöttas och åtgärder för att stävja det väpnade våldet måste prioriteras.
Många är vi som förfärats av senaste tiden rapporter om läget i Venezuela. Nyligen utsattes Högsta Domstolen för en helikopterattack där fyra granater släpptes ner och 15 skott avlossades mot landets inrikesministerium.
Det här är kulmen på en längre tids oroligheter i landet där fördjupad politisk polarisering och en ekonomi i nedåtgående spiral har lett till massprotester från befolkningens sida och övergrepp mot mänskliga rättigheter från regeringens sida.
Tidigare fanns vissa ljuspunkter för att nå hållbar utveckling. Venezuela är ett land rikt på naturresurser. Landet har en av de största olje- och mineralreserverna i Latinamerika och utbildningsnivån bland befolkningen är relativt hög. Ekonomisk tillväxt och omfördelningspolitik bidrog till att fattigdomen minskade markant mellan 1998-2013 (från 50 % till 30 %) samt att ojämlikheten minskade. När exakt den positiva utvecklingen vände är svårt att säga, men dagens situation beror bland annat på en kombination av en ohållbar, oljeberoende, ekonomisk modell tillsammans med bristfällig styrning av finansiella situationen och institutioner.
Små och lätta vapen – förvärrar situationen
Venezuela är ett tragiskt exempel på hur väpnat våld och omfattande spridning av små och lätta vapen hindrar en hållbar utveckling och mänsklig säkerhet. Som FN:s generalsekreterare konstaterade i sin rapport 2015 till Säkerhetsrådet är tillgången till små och lätta vapen inte en konfliktorsak i sig – dock en grundförutsättning för – och en faktor som “multiplicerar” konflikt och våld.
Venezuela är ett land där befolkningen har stor vapentillgång, drygt 3,2 miljoner handeldvapen är registrerade bland civila privatpersoner i Venezuela, vilket är något mer än i grannlandet Colombia som befunnit sig i väpnad konflikt under 53 år. Utöver det mänskliga lidandet får väpnat våld omfattande ekonomiska kostnader. Small Arms Survey konstaterade redan 2010, innan den politiska krisen inträdde, att Venezuela var ett av fyra länder i världen som hade de högsta kostnaderna genererade av våld med skjutvapen i relation till förväntad livslängd och förluster i nationella ekonomin. 2010 uppgick kostnaderna för våldet till 4 miljarder amerikanska dollar i ett land med knappt 30 miljoner invånare.
Under den senaste tiden har våldsspiralen ökat. Två år i rad, 2015 och 2016, har Venezuelas huvudstad Caracas rankats som den mest våldsamma staden i världen. 2016 begicks drygt 4 300 mord i Caracas, en stad med drygt 3,3, miljoner invånare med en mordfrekvens på 130,35 per 100 000 invånare. Hela landet är drabbat av den allvarliga situationen: bland världens 50 mest våldsamma städer återfinns sju stycken i Venezuela, varav fyra är i topp tio.
Politiskt våld – övergrepp mot mänskliga rättigheter
Vid sidan av den alltmer våldsamma brottsligheten har det politiska våldet ökat mot befolkningen och oppositionsgrupper. Ett alltmer auktoritärt och våldsamt styre för att vidhålla regeringens makt i Venezuela blir ett växande hot mot demokrati och mänskliga rättigheter.
Den politiska polariseringen har funnits under längre tid, men har förvärrats under den sittande regeringen med Hugo Chávez efterträdare, den socialistiska presidenten Nicolas Maduro (United Socialist Party, PSUV). Tidigt i våras fråntogs kongressen, där oppositionen har majoritet, sin lagstiftande makt av Högsta Domstolen. Efter internationella fördömanden drogs beslutet tillbaka, men det finns ett fortsatt ökat missnöje och misstro mot regeringen.
Amnesty har bekräftat en lång rad politiskt motiverade övergrepp mot mänskliga rättigheter. Det har skett en ökad militarisering och den sittande regeringen använder sig av statliga säkerhetsstyrkor som inskränker befolkningens yttrandefrihet, föreningsrätt och politiskt deltagande. Flertalet godtyckliga arresteringar och ingripanden mot fredliga demonstranter har dokumenterats. I början av juni uppgavs minst 60 personer ha dödats under demonstrationerna som då pågått i cirka 60 dagar. Som rapporterats i svenska media är flera av de drabbade unga människor, bland annat tre unga män som alla blev skjutna till döds vid olika tillfällen under demonstrationerna.
Den ekonomiska krisen och bristen på medicin, mat och sjukhusresurser har lett till en hälsokris i Venezuela. Situationen har varit illa i flera år, men har förvärrats dramatiskt den senaste tiden. Att regeringen inte kan garantera tillgång till mediciner, ens för sjukhus, är ytterst problematiskt ur rättighetsperspektiv och har lett till omfattande protester från befolkningen. Våldsläget påverkar också sjukvården som inte har kapacitet ta hand om drabbade. En läkare från Caracas kommenterade nyligen det desperata läget inom sjukvården: ”Vi har gått från ett genomsnitt av 30 skadade människor till 65 stycken under de senaste två veckorna. Vi lever i ett ständigt pågående undantagstillstånd.”
För kvinnor är situationen påtaglig eftersom mat- och medicinbristen, ändlösa köer och ökande hunger göra att de blir drabbade i vardagen. Många kvinnor har varit aktiva i de fredliga demonstrationerna och höjer sina röster för att kräva en förändring. De breda protesterna ger ökat eftertryck åt reformviljan i landet och efterlyser att de försenade nationella valen sker.
Situationen i Venezuela kräver omvärldens uppmärksamhet och det internationella samfundets stöd. Demokratiska krafter behöver stöttas och åtgärder för att stävja det väpnade våldet måste prioriteras. För regionens stabilitet och säkerhet. För landets möjlighet att vända våldsspiralen till en fredlig och hållbar utveckling. För människornas rätt att leva i säkerhet där deras mänskliga rättigheter respekteras.
Maria Andersson Willner och Karin Olofsson
Maria är riksdagsledamot (S), vice ordförande Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor
Karin är generalsekreterare, Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Ansvarig redaktör: Zarah Abrahamsson, biträdande chefredaktör.
Lämna ett svar