Mänsklig Säkerhet

Ett nätmagasin med syfte att bredda, fördjupa, informera och nyansera den säkerhetspolitiska debatten i Sverige

  • Förstasidan
  • Debatt
  • Analys
  • Ämneskategorier
    • Bistånd & utveckling
    • Diplomati & dialog
    • Folkrätt
    • Fredsbyggande
    • Inrikespolitik
    • Klimat & säkerhet
    • Kvinnor, fred & säkerhet
    • Press- och yttrandefrihet
    • Terrorism & radikalisering
    • Utrikespolitik
  • Geografiska områden
    • Afrika
    • Asien
    • Kina
    • Europa
    • Latinamerika
    • Mellanöstern
    • Ryssland
    • USA och Nordamerika
  • Fredens framtid
  • Om magasinet
    • Vår idé
    • Redaktionell policy
    • Skriv för oss
    • Skribenter
    • Redaktionen
  • Kontakt
  • English

Fredsavtal i Colombia öppnar vägen för svensk vapenförsäljning

2017-04-13 By Alejandro Parra Macías, Nicolás Rodríguez och Turid Vallgårda 2 kommentarer

Turid Vallgårda, Alejandro Parra Macías och Nicolás Rodríguez

DEBATT Bara några månader efter att fredsavtalet i Colombia skrevs under vill Sverige börja exportera JAS Gripen till landet. Vapenförsäljning står i direkt motsättning till Sveriges uttalade önskan att stödja fredsprocessen, och väcker stark kritik bland människorättsförsvarare i Colombia, skriver Alejandro Parra Macías, Nicolás Rodríguez och Turid Vallgårda.

Efter mer än 50 års väpnad konflikt i Colombia
slöt regeringen och gerillagruppen FARC ett fredsavtal i november 2016. Sverige har under lång tid gett sitt uttryckliga stöd till fredsprocessen och har setts som en partner för fred i Colombia. Utrikesminister Margot Wallström och Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, har framhållit Sveriges politiska och ekonomiska stöd till fredsprocessen och ambitionen att ”bidra till en fredlig lösning på den väpnade konflikten”. Många blev därför förvånade när länderna, den 13 mars 2017, ingick ett militärt samarbetsavtal bara några månader efter att fredsavtalet skrivits under. Avtalet möjliggör vapenförsäljning till Colombia, och SAAB har redan inlett samtal med landet om försäljning av JAS Gripen.

Näringsminister Mikael Damberg, som skrev under avtalet, försvarar det med att ”Försvarsmakten är ju en av de viktiga beståndsdelarna i den här fredsövergången”. Frågan är om inköp av stridsflygplan verkligen är vad Colombia behöver för att bygga en hållbar fred. Snarare ökar det riskerna för att fredsprocessen havererar.

Vi vet från tidigare fredsprocesser, till exempel, i El Salvador och i Guatemala, att den känsligaste tiden är precis efter att ett fredsavtal skrivits under. Det är under den här perioden som det sker en omfördelning av lokal makt (i Colombias fall är det på grund av det maktvakuum som FARC lämnar efter sig). Då många stridande levt hela eller en stor del av sina liv i en gerillagrupp så utgör även återintegration i samhället en stor anspänning. Civilsamhällets stöd och resurser är viktiga för att bistå övergången. Vad som däremot inte behövs är ökat stöd till den colombianska militären, den aktör som har stått för flest människorättskränkningar under konflikten.

Som Daniel S Ogalde skrev i Mänsklig säkerhet har det under de senaste månaderna skett en ökning av utomrättsliga avrättningar av sociala ledare och människorättsaktivister, brott som sällan tas på allvar när de anmäls. Dessutom frihetsberövas och utreds människorättsorganisationer godtyckligt av militären och polisen, vilket oroar många av de som arbetar med mänskliga rättigheter i landet.

Värt att notera är även vilka summor vapenaffären handlar om. För att stödja fredsprocessen kommer Sverige att ge ett bidrag på totalt 950 miljoner kronor som ska fördelas över fem år. Pengar som bland annat ska främja lokalt arbete för fredsbyggande, stärka rättsstaten och garantera kvinnors rättigheter. Ett JAS Gripen-plan kostar runt en miljard kronor, det vill säga, mer än den totala biståndsbudgeten under fem år. Det är pengar som istället kan användas till att stödja krigets offer eller till att göra viktiga infrastrukturinvesteringar, vilket skulle öka chanserna för en hållbar fred. Ett exempel på de stora sociala behoven runt om i landet är departementet Guajira som har landets högsta barnadödlighet, närmare 4 700 barn  har dött under de senaste fem åren. I Guajira finns två militärbataljoner som uteslutande ägnar sig åt att skydda kolföretaget Cerrejóns intressen. Militärens närvaro i området hjälper på intet sätt civilbefolkningen, som bland annat har brist på dricksvatten på grund av kolutvinningen. Att investera pengar i exempelvis en akvedukt istället skulle rädda liv. Men Colombia är det land i Latinamerika som har högst militärutgifter i förhållande till BNP (3,4% 2014), och viktiga investeringar i infrastruktur bortprioriteras till förmån för militära investeringar.

Den första april drabbades Colombia av en de värsta tragedierna under de senaste 15 åren. Fler än 250 människor dog i ett jordskred i staden Mocoa i Putumayo. Staten beräknar att 500 kommuner står inför samma risk, och deras säkerhet beror inte på militär styrka utan på investeringar i infrastruktur för att förhindra liknande olyckor.

En annan aspekt är korruptionen. JAS-affärer har tidigare kantats av mutanklagelser, bland annat i Sydafrika 1999 och mer nyligen i Brasilien. Den colombianska militären är en institution hårt drabbad av korruptionsskandaler, bland annat avseende inköp av bristfälliga militärhelikoptrar för två år sedan. Militärens korruptionsproblem har till och med erkänts av president Santos som säger att ”korruptionshärvan inom militären är mycket allvarlig”. Risken för mutor måste därför tas i beaktande även vid en eventuell JAS-affär med Colombia.

Sverige kan inte stoltsera med att stödja freden i Colombia samtidigt som man försöker sälja stridsflygplan till landet. Istället bör stödet till civilsamhället öka. Det står i strid med svensk lag att sälja vapen till länder i krig, och det är svårt att inte se det cyniska i att stödja en fredsprocess för att sedan, så snart landet tecknat ett fredsavtal, inleda samtal om vapenexport. Man kan även fråga sig om ett fredsavtal mellan två av de stridande grupperna i landet, militären och FARC, innebär fred. Paramilitära grupper och BACRIM (kriminella gäng) växer sig starkare och gerillagruppen ELN har visserligen inlett förhandlingar med regeringen, men ännu finns inget avtal.

Vi hoppas att den svenska regeringen fortsätter stödja fredsprocessen i Colombia, istället för en ökad militarisering av landet.

Alejandro Parra Macías – lärare, vapenvägrare och medlem av ACOOC (Acción colectiva de objetores y objetoras de conciencia)

Nicolás Rodríguez – lärare i psykologi på Universidad Javeriana, vapenvägrare och medlem av ACOOC (Acción colectiva de objetores y objetoras de conciencia)

Turid Vallgårda – student i genusstudier vid Universidad Nacional de Colombia och juridik vid Uppsala Universitet

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Ansvarig redaktör: Annie Sturesson, Afrika och säkerhet och utveckling.

Print Friendly, PDF & Email

Arkiverad under: Bistånd och utveckling, Debatt, Försvarsmakten, Fredsbyggande, Latinamerika, Uncategorised, Utrikespolitik Taggad som: Colombia, FARC, Försvarsmakten, fredsbyggande, konfliktförebyggande, säkerhetspolitik, utrikespolitik, vapenhandel

Kommentarer

  1. Eva Zetterberg säger

    2017-04-14 kl. 17:23

    Bra och viktigt att ni tar upp frågan. Föreslår att vi som vill städja fredsprocessen – utan försäljning av svenskt krigsmaterial till Colombia – går ut i ett upprop. Jag stor gärna med.

    Svara
    • Turid Vallgårda säger

      2017-04-25 kl. 21:23

      Tack för din kommentar Eva! Jag håller med, det är viktigt att vi visar att försäljning av krigsmateriel till diktaturer och länder med intern konflikt inte är OK.

      Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Trött på traditionella säkerhetsperspektiv?

Vi tänker kritiskt men konstruktivt, nytt och brett, innovativt och jämställt om dagens säkerhetspolitiska problem och lösningar.
  • Facebook
  • LinkedIn
  • Twitter

Rekommenderade inlägg

Människorna i Gaza lever och dör utan att någonsin se Palestina

2019-10-23 By Muhammad Shehada

Att läka folkmordets sår

2019-09-12 By Joakim Molander

De osynliga flyktingarna

2019-01-29 By Johan Schaar

Nyhetsbrev

Skriv upp dig för de senaste artiklarna i våra nyhetsbrev! Nyhetsbreven skickas en gång i månaden.

Senaste Kommentarer

  • Jahanara Nuri om Julhälsning från redaktionen för www.manskligsakerhet.se
  • Göran Beskow om Ny typ av människohandel kopplade till cyberbedrägerier
  • Christian Sundgren om Från befrielseledare till diktator
  • Åsa Öhrman Engvall om Reflektion – Om hopp i skamlöshetens tid

Etiketter

Afghanistan Afrika bistånd Colombia demokrati EU feminism FN folkrätt fred fredsbyggande Försvarsmakten Försvarspolitik Irak Iran IS Islamiska Staten Israel Kina klimat konflikt konfliktförebyggande korruption krig kvinnor fred och säkerhet kärnvapen Libyen Mellanöstern migration mänskliga rättigheter mänsklig säkerhet NATO Palestina radikalisering Ryssland Saudiarabien Sverige Syrien Säkerhet säkerhetspolitik terrorism Trump Ukraina USA utrikespolitik
Deprecated: Åtgärds-hooken genesis_footer_creds_text är föråldrad sedan version 3.1.0! Använd genesis_pre_get_option_footer_text i stället. Det här filtret stöds inte längre. Du kan nu ändra sidfotens text med hjälp av temainställningarna. in /customers/0/1/a/manskligsakerhet.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 5758