Women’s March on Washington DC 2017LEDARE Just nu chockas vi nästan varje dag av politiska beslut, valresultat och skeenden runt om i världen. De värderingar kring vilka vi har byggt våra demokratier tycks vara skakade i grunden. Vi kan inte sitta stilla och se på när det som trots allt fortfarande är en minoritet raserar det bästa med vårt demokratiska samhälle. Chefredaktör Robert Egnell uppmanar därför till att göra 2017 till den positiva aktivismens år då vi står emot den populistiska vågen och istället sprider öppenhet, jämställdhet, tolerans, kunskap och yttrandefrihet.
För oss som är intresserade av internationell säkerhet, demokrati, toleranta, hållbara och öppna samhällen, mänskliga rättigheter och social rättvisa har 2016 varit ett bistert år. Konflikterna i världen ökar, klyftorna mellan rika och fattiga likaså. Radikalisering och våldsbejakande extremism sprider sig, och fler människor är på flykt än någonsin. En högerpopulistisk våg av auktoritanism, sexism och rasism sköljer över oss. Den politiska polariseringen som det medför skapar extrema ståndpunkter och konflikter som försvårar det politiska samtalet och därmed själva fundamentet för våra demokratiska samhällen. Donald Trumps installationsceremoni den 20 januari 2017 känns som själva symbolen för denna utveckling – och varje dag med den nya amerikanska administrationen skapar nya chocker och rubriker. Bara i dagarna har Donald Trump infört ett förbud mot flyktingar och invandring från sju länder i Mellanöstern. Det handlar ju inte heller bara om USA. Samtidigt har nämligen Vladimir Putin avkriminaliserat våld i hemmet – ett fruktansvärt dråpslag mot kvinnorna i Ryssland.
Samtidigt så händer det mycket positivt i världen. En motrörelse bestående av positiv aktivism växer fram. Dagen efter Trump installerades samlade Women’s March många miljoner kvinnor, män och barn i USA och resten världen för att demonstrera för kvinnors rättigheter och toleranta samhällen. Tänk också på den fantastiska mobiliseringen av volontärer och politiskt engagemang under flyktingvågen hösten 2015. I månader bemannades tågstationer, flyktingmottagningar och transitboenden dygnet runt av människor som drevs av viljan att hjälpa medmänniskor i nöd. Utöver detta är världen heller inte alls så dyster som populisterna vill göra gällande. Författare som Steven Pinker, Joshua Goldstein och Johan Norberg pekar på att de långsiktiga trenderna snarare är mycket positiva och att vi lever i både den fredligaste och rikaste perioden i mänsklighetens historia. Både internationellt och nationellt tycks uppfattningen om våld, kriminalitet och välfärd stå i kontrast till den faktiska. Missnöjet från dessa “alternativa fakta” är också populismens själva bränsle.
Det finns alltid en risk att vi överskattar den historiska betydelsen av vår egen tid – det har människor alltid gjort. Men visst känns det som om vi står i ett enormt viktigt vägskäl i historien? Den liberala demokratiska politiska ordningen är i gungning och vi vet inte varför och inte heller vad som behövs för att försvara den. Vi kan dock inte vänta på perfekta analyser och förståelse för fenomenet. Situationen är också så allvarlig att vi inte kan förhålla oss neutrala eller vänta och se. Vi måste agera nu – och med kraft!
Säg något, gör något – vi har alla ett ansvar!
Det känns ofta tungt och maktlöst när varje steg i samhällsutvecklingen tycks gå i helt fel riktning. Vi måste dock komma ihåg att inga historiska processer är givna – inget är “skrivet” på förhand. Samhällsutvecklingen handlar om mänskliga relationer och styrs av vårt eget beteende. Vi har därför alla ett ansvar för att forma den kultur och det samhälle vi vill leva i – det sker genom summan av vårt agerande och vårt förhållningssätt till varandra. Allt det vi som individer säger och gör, och allt det vi inte säger och gör, må kännas som betydelselösa småsaker i det enorma brus som omger oss i både sociala och traditionella medier. De är dock inte småsaker – de är alla viktiga pusselbitar som formar vårt samhälle och vår verklighet!
Visst har vi olika möjligheter att bidra, men alla kan engagera sig på något sätt. Det handlar inte alltid om de stora insatserna i form av volontärarbete, politiskt engagemang, insamlingar, demonstrationer och debattinlägg. Allt det är enormt viktigt, men det också handlar också om de många små sakerna vi kan göra i vår vardag. När den förre australiske arméchefen general David Morrison tog upp kampen mot sexuellt våld inom hans organisation så sa han något som gjorde stort intryck: “The standard you walk past is the standard you accept.” Innebörden är att vi om bevittnar ett olämpligt beteende i vår närhet utan att agera är det samma sak som att acceptera det. Om vi inte står upp för våra principer tillåts rasism, sexism och homofobi slå rot i ”oskyldiga” skämt, fikasamtal och tweets. Det handlar inte om att vara ”PK” – det handlar om vad som är anständigt. Ta Facebookgruppen #jagärhär som exempel. De arbetar mot spridningen av hat på nätet genom en positiv närvaro. Genom att gå in i kommentarsfält och säga ifrån eller skriva positiva kommentarer själva, bryter de spridningen av hat.
Det handlar dock lika mycket om att föregå med gott exempel – och det är här den positiva aktivismen blir så viktig. Michelle Obama uttryckte det träffsäkert i ett tal när hon under den amerikanska valrörelsen uppmanade åhörarna: “When they go low – we go high“. De metoder och argument vi använder måste återspegla det samhälle vi vill leva i och det debattklimat vi eftersträvar. Women’s March och Pride-festivaler är föredömen i detta. Pedagogisk tydlighet och skärpa samtidigt med glädje och positiva budskap – framförallt den viktiga frånvaron av hat och våld!
Den positiva aktivismen måste dock arbeta mer proaktivt för att sprida de åsikter vi står för. Populister och de som sprider desinformation har enormt effektiva nätverk där relativt små grupper får stort genomslag både genom spridningskampanjer och genom tekniska hjälpmedel. Hatkampanjen mot Åhlens luciareklam 2016 är ett typiskt exempel. Det är nog dags att inse att i dagens allt mer fragmenterade medieklimat så räcker inte en bra text eller bra argument för att få spridning och genomslag – det behövs även en aktiv informationsspridningsstrategi och en ändrad inställning hos konsumenterna. De värderingar vi står för och det samhälle vi tror på är inte längre är självklart. Vi måste helt enkelt alla bli bättre på att aktivt sprida främja våra värderingar genom att “lika”, dela, kommentera och engagera oss. Vi måste bli bättre på att stå upp för det vi tror på!
Robert Egnell
Mänsklig Säkerhets chefredaktör och professor vid Försvarshögskolan.
Ranveig Edberg Jacobsson säger
Ja! Det finns en stark “guldåder” av engagemang och humanism. Vi måste alla ta samtalen och börja varje dag på nätet.
Stig Henriksson säger
Tack!