Mänsklig Säkerhet

Ett nätmagasin med syfte att bredda, fördjupa, informera och nyansera den säkerhetspolitiska debatten i Sverige

  • Förstasidan
  • Debatt
  • Analys
  • Ämneskategorier
    • Bistånd & utveckling
    • Diplomati & dialog
    • Folkrätt
    • Fredsbyggande
    • Inrikespolitik
    • Klimat & säkerhet
    • Kvinnor, fred & säkerhet
    • Press- och yttrandefrihet
    • Terrorism & radikalisering
    • Utrikespolitik
  • Geografiska områden
    • Afrika
    • Asien
    • Kina
    • Europa
    • Latinamerika
    • Mellanöstern
    • Ryssland
    • USA och Nordamerika
  • Fredens framtid
  • Om magasinet
    • Vår idé
    • Utgivning, policy och syfte
    • Skriv för oss
    • Skribenter
    • Redaktionen
  • Kontakt
  • English

Företagens ansvar – ofta en fråga om godtycke

2016-05-10 By Anna Tibblin Lämna en kommentar

Mayakvinnor demonstrerar för rätten till vatten och kräver att människors behov ska gå före storskaliga investeringar. FOTO: Catrin Söderberg/We Effect
Mayakvinnor demonstrerar för rätten till vatten och kräver att människors behov ska gå före storskaliga investeringar. Foto: Catrin Söderberg/We Effect

DEBATT Dotterbolag i fattiga länder har i årtionden använts för att skydda sina moderföretag från anklagelser om övergrepp mot mänskliga rättigheter. Kan historien om elva fattiga kvinnor i östra Guatemala bidra till att ändra på detta? Anna Tibblin, internationell chef för We Effect, belyser frågan om företagens ansvar vid markkonflikter, där ekonomiska intressen ofta ställs mot mänsklig säkerhet.

Hennes man var ute i fälten och arbetade när en grupp soldater, poliser och säkerhetstjänstemän från gruvbolaget kom till familjens hem. Männen sade att familjen måste flytta; att marken tillhörde ett kanadensiskt gruvbolag. Männen åt den måltid Margarita Caal Caal hade lagat åt sina barn, sedan våldtog de henne. När de var färdiga, satte de familjens hus i brand.

Det skulle dröja många år innan Margarita Caal Caal kunde berätta vad som hände den eftermiddagen i den lilla bergsbyn i Lote Ocho i östra Guatemala. I början av april publicerades hennes vittnesmål i en artikel i New York Times.

Margarita Caal Caal har, tillsammans med tio andra kvinnor som gruppvåldtogs den dagen 2007, stämt det kanadensisiska gruvbolaget HudBay Mineral för vårdslöshet och psykiskt lidande. Moderföretaget borde ha haft bättre kontroll över dotterbolagets verksamhet i Guatemala, menar kvinnornas advokater.

Svår rättsprocess kan ge långsiktig effekt

HudBay Mineral friskriver sig allt ansvar eftersom de inte ägde gruvan i Guatemala vid den tidpunkt övergreppen ägde rum. Men domare i Kanada menar att det inte är fullt så enkelt. När HudBay Mineral köpte upp det anklagade företaget (som då hette Skye Resources och senare bytte namn till HMI Nickel), tog man även över det juridiska ansvaret för företagets tidigare handlingar.

Rättsprocessen har pågått i flera år, men fallet har fått förnyad uppmärksamhet sedan den före detta säkerhetschefen för Skye Resources ställts inför rätta i Guatemala för ett mord och ett mordförsök på människor som deltagit i en fredlig demonstration mot företaget.

Processen mot HudBay Mineral kan bli prejudicerande. Mer än hälften av världens gruv- och utvinningsföretag har sina huvudkontor i Kanada. En fällande dom kan bidra till skärpta regler för företagens agerande i fattiga länder. Och till att Margarita Caal Caal och andra kan få upprättelse.

Konflikter om markrättigheter

Omkring halva Guatemalas befolkning tillhör urfolk, mestadelas mayafolk. Under det 36-åriga inbördeskriget tvingades mer än en miljon människor fly från sina traditionella marker. Många av de mest värdefulla markerna har tagits över av gruvbolag och andra med ekonomiska intressen, ofta under tveksamma eller oklara omständigheter. Det var vad som hände Margarita Caal Caal och de andra byborna i Lote Ocho. När de återvände till sina gamla marker hade ett gruvbolag flyttat in. Byborna valde att ockupera marken, som de betraktar som sin egen av historiska och kulturella skäl.

Och så fortsätter konflikterna.

Lokalbefolkningen utsätts för hot och våld

20 år efter fredsavtalets undertecknande är Guatemala ett av världens mest våldsamma och ojämlika länder. Fattigdomen ökar och mer än hälften av alla barn lider av kronisk undernäring samtidigt som den ekonomiska eliten äger flest helikoptrar i världen per capita. Skatterna är de lägsta i Latinamerika. Näringslivsorganisationen Cacif menar att social trygghet och utveckling är statens ansvar. Företagarna vill inte vara med och betala notan.

Margarita Caal Caal och de andra kvinnorna från Lote Ocho är långt ifrån ensamma. Det pågår ett otal våldsamma markkonflikter i Guatemala där nationella och internationella företag som bedriver gruvdrift, vattenkraftsutbyggnad eller andra megaprojekt befinner sig i konflikt med lokalbefolkningen. Myndigheter och företag struntar i att följa internationellt överenskomna regelverk, samtidigt som de beskyller urfolken för att vara motståndare till utveckling.

I Guatemalas grannland Honduras mördades bondeledaren och miljöaktivisten Berta Cáceres i början av mars i år. Hon var ledare för bonde- och urfolksorganisationen Copinh, som arbetar för folkgruppen lencas rättigheter. Berta Cáceres ledde även protesterna mot det kontroversiella dammbygget Agua Zarca i Gualcarquefloden. Floden är viktig för Lencafolkets jordbruk och har även stark andlig betydelse.

Berta Cáceres levde under dödshot i flera år. Jag har själv hört henne berätta att hon hotades av politiker, poliser, myndigheter och privatpersoner, som ofta har gemensamt att de har ekonomiska intressen i megaprojekten. När jag träffade Berta Cáceres familj en vecka efter mordet berättade de att hoten hade ökat i omfattning de senaste månaderna.

Utländska och nationella företag har köpt statliga tillstånd att bedriva ett 30-tal megaprojekt på Lencafolkets traditionella marker. Det rör sig om prospektering, gruvdrift, dammbyggen och annan utvinning av naturresurser. Honduras har ratificerat internationella regelverk som erkänner urfolkens rätt till sina traditionella marker och rätt att konsulteras innan ekonomiska investeringar äger rum (bland annat ILO:s konvention 169). Trots detta väljer Honduras att inte hörsamma regelverken.

Vem tar ansvar?

Två veckor efter mordet på Berta Cáceres reste en internationell delegation bestående av 15 parlamentariker, jurister och representanter för människorätts- och andra civilsamhällsorganisationer till Honduras för att uppmärksamma den svåra situationen för människorättsförsvarare och miljöaktivister.

I sin rapport skriver delegationen att utländska företag och finansiärer saknar tillräcklig uppföljning på plats i Honduras. Delegationen kräver ett omedelbart stopp för Agua Zarca-dammen och andra projekt som beviljats utan en fri och informerad konsultationsprocess med den berörda befolkningen. Rapporten konstaterar att det pågår en tilltagande militarisering i Honduras som direkt bidrar till ökad osäkerhet bland befolkningen.

Agua Zarca-dammen byggs av det lokala företaget DESA, Desarrollos Energéticos, som har nära koppling till Honduras säkerhetsstyrkor. Dammbygget finansieras bland annat av holländska utvecklingsbanken FMO, finska utvecklingsfonden Finnfund och centralamerikanska utvecklingsbanken BCIE.

Finansiärerna har tills vidare ställt in sina utbetalningar i avvaktan på mordutredningen. Fyra personer har gripits misstänkta för mordet på Berta Cáceres: tre är anställda vid vattenkraftbolaget DESA och en är militär. Berta Cáceres familj och en växande nationell och internationell opinion kräver att finansiärerna drar sig ur projektet en gång för alla.

I slutändan är det företagen själva som bestämmer.

Anna Tibblin

Internationell chef för We Effect (och i några veckor till även regionchef för We Effect i Latinamerika)

Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.

Ansvarig redaktör: Linn Hultqvist, redaktör med ansvar för genus- och jämställdhetsfrågor.

 

Print Friendly, PDF & Email

Arkiverad under: Analys, Bistånd och utveckling, Klimat och säkerhet, Kvinnor, fred och säkerhet, Latinamerika, Press- och yttrandefrihet Taggad som: Berta Caceres, ekonomiska intressen, företag, Guatemala, Honduras, markkonflikt, rättsprocess, We Effect

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Trött på traditionella säkerhetsperspektiv?

Vi tänker kritiskt men konstruktivt, nytt och brett, innovativt och jämställt om dagens säkerhetspolitiska problem och lösningar.
  • Facebook
  • LinkedIn
  • Twitter

Rekommenderade inlägg

Människorna i Gaza lever och dör utan att någonsin se Palestina

2019-10-23 By Muhammad Shehada

Att läka folkmordets sår

2019-09-12 By Joakim Molander

De osynliga flyktingarna

2019-01-29 By Johan Schaar

Nyhetsbrev

Skriv upp dig för de senaste artiklarna i våra nyhetsbrev! Nyhetsbreven skickas en gång i månaden.

Senaste Kommentarer

  • Robert Keller om Biståndet minskar, fokus på Östeuropa, handel och migration
  • Eldrid Röine om Biståndet minskar, fokus på Östeuropa, handel och migration
  • Jahanara Nuri om Julhälsning från redaktionen för www.manskligsakerhet.se
  • Göran Beskow om Ny typ av människohandel kopplade till cyberbedrägerier

Etiketter

Afghanistan Afrika bistånd Colombia demokrati EU feminism FN folkrätt fred fredsbyggande Försvarsmakten Försvarspolitik Irak Iran IS Islamiska Staten Israel Kina klimat konflikt konfliktförebyggande korruption krig kvinnor fred och säkerhet kärnvapen Libyen Mellanöstern migration mänskliga rättigheter mänsklig säkerhet NATO Palestina radikalisering Ryssland Saudiarabien Sverige Syrien Säkerhet säkerhetspolitik terrorism Trump Ukraina USA utrikespolitik
Deprecated: Åtgärds-hooken genesis_footer_creds_text är föråldrad sedan version 3.1.0! Använd genesis_pre_get_option_footer_text i stället. Det här filtret stöds inte längre. Du kan nu ändra sidfotens text med hjälp av temainställningarna. in /customers/0/1/a/manskligsakerhet.se/httpd.www/wp-includes/functions.php on line 5758