Idag lanseras Östersjöfred – Women’s Baltic Peacebuilding Initiative, till minne av 100-årsdagen av kvinnornas fredssöndag 1915. Initiativets syfte är att verka för våldsförebyggande och fredsbyggande i Östersjöområdet. Mänsklig Säkerhets redaktör Sebastian van Baalen har pratat med ordföranden Gertrud Åström.
För 100 år sedan (på söndag) anslöt sig 88 734 kvinnor till en resolution för fred i det då krigshärjade Europa.Enligt resolutionen samlade sig kvinnor för att protestera ”mot krigets oförnuft och fasor, mot dess hänsynslösa offrande av människoliv och mot dess skövling av kulturvärden, som generationers strävan gjort till mänsklighetens gemensamma egendom”. Med start idag vill ett nytt kvinnoinitiativ – tankesmedjan Östersjöfred – fortsätta det arvet.
– Vi har oroats av en växande grad av lukrativa krig och ett större främlingsskapande i Östersjöområdet, säger Gertrud Åström, tankesmedjans ordförande. Därför bestämde vi oss för att starta Östersjöfred.
Enligt tankesmedjans pressmeddelande är syftet att ”utifrån deklarationen och handlingsprogrammet från FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking arbeta våldsförebyggande och fredsbyggande i Östersjöområdet”. Grundpelaren är en övertygelse om att ”lokal, nationell, regional och global fred är oupplösligt förenad med att kvinnors plats i samhället förbättras och att kvinnor utgör en grundläggande kraft för ledarskap, konfliktlösning och främjande av hållbar fred på alla nivåer”.
– I tidigare tider av ofred har liknande initiativ tagits, till exempel när apartheidregimen var som mest aggressiv, säger Gertrud Åström. Vi ser ett liknande behov idag.
Som organisation säger man sig utgöra ett svar på bristen i de program som finns. Tanken är inte att syssla med bistånd, utan att verka för fred med hjälp av metoder som dialog, möten, kvinnobemäktigande och kritisk analys. Framförallt är det tankesmedjans geografiska fokus på Östersjöområdet som man menar skiljer dem från andra kvinnoorganisationer med fokus på fred. Bland annat vill tankesmedjan verka för att etablera och stärka vänortssamarbeten i Östersjöområdet, bygga nätverk mellan kvinnoorganisationer, ordna en arbetskonferens våren 2018 samt göra en inventering av fredsfrämjande initiativ.
– Den här typen av initiativ är aldrig beställda från ovan, menar Gertrud Åström, de är svar på bristen i de program som finns.
Samtidigt ser Gertrud Åström regeringens feministiska utrikespolitik som en stående inbjudan från UD till civilsamhället.
– Det handlar om att konkretisera en feministisk utrikespolitik, tycker hon.
Initiativet är än så länge helt ideellt och resurserna begränsade. Men i takt med att organisationen börjar ta form planerar man att söka medel från instanser som på olika sätt arbetar inom Östersjöpolitik och lägga fokus på ”kvinnorörelse, fredsbyggande och långsiktiga relationer”. Samtidigt inventerar tankesmedjans medlemmar vad som är möjligt och hur man kan konkretisera arbetet.
– Vi gör en inventering av kontakter vi redan har, med medlemmar från civilsamhället, staten, kommunen, säger Gertrud Åström. På så vis kan vi utgå från det förtroende vi redan har.
Samtidigt ökar osäkerheten i Östersjöområdet, framförallt efter Rysslands annektering av Krim. Detta har lett till höjda förslagsanslag och ett allt större fokus på militär säkerhet. Frågan är om det verkligen är rimligt att tro att gräsrotsinitiativ kan göra någon skillnad?
– Fredsbyggande arbete är inte mjäkigt, utan modigt, och absolut nödvändigt i en tid av ideologisk extremisering och lukrativa krig, tycker Gertrud Åström. Östersjöfred är ett konkret gräsrotsinitiativ, ett walk-the-talk”!
Sebastian van Baalen
Sebastian van Baalen jobbar som frilansjournalist och är en av redaktörerna på Mänsklig Säkerhet. På Twitter finns han på @sebvanbaalen.
Kommentera