Mänsklig Säkerhet

Ett nätmagasin med syfte att bredda, fördjupa, informera och nyansera den säkerhetspolitiska debatten i Sverige

VILL DU BIDRA TILL FLER NYTÄNKANDE PERSPEKTIV PÅ SÄKERHERSFRÅGOR?

Swish: 123 383 91 31

Banköverföring: SEB 5215 – 1116611

  • Förstasidan
  • Debatt
  • Analys
  • Reflektion
  • Ämneskategorier
    • Bistånd & utveckling
    • Diplomati & dialog
    • Folkrätt
    • Fredsbyggande
    • Inrikespolitik
    • Klimat & säkerhet
    • Kvinnor, fred & säkerhet
    • Press- och yttrandefrihet
    • Terrorism & radikalisering
    • Utrikespolitik
  • Geografiska områden
    • Afrika
    • Asien
    • Kina
    • Europa
    • Latinamerika
    • Mellanöstern
    • Ryssland
    • USA och Nordamerika
  • Fredens framtid
  • Om magasinet
    • Vår idé
    • Utgivning, policy och syfte
    • Skriv för oss
    • Skribenter
    • Redaktionen
  • Kontakt
  • English

Varför det behövs fler kvinnor som internationella medlare

2015-06-05 by Isak Svensson Lämna en kommentar

Dr. Miriam Coronel-Ferrer, chefsförhandlare under fredsprocessen i Filippinerna tar emot pris på Georgetown University för sina insatser.
Dr. Miriam Coronel-Ferrer, chefsförhandlare under fredsprocessen i Filippinerna tar emot pris på Georgetown University för sina insatser.

Fredsavtal och fredsprocesser är helt centrala händelser i ett samhälles politiska utveckling. När kvinnor inte får vara med vid förhandlingsbordet kan det därför få långvariga negativa konsekvenser. Isak Svensson, docent i freds- och konfliktforskning i Uppsala, noterar dock att det har varit sällsynt med kvinnor vid förhandlingsborden och mycket få kvinnliga medlare.

Samtal förs för närvarande i Oslo mellan representanter för den regeringen i Kabul, talibanerna och representanter från det civila samhället, inklusive representanter för kvinnogrupper. Uppgifterna som kommer ut från dessa samtal är mycket knapphändiga eftersom samtalet är informella. Det är alltför tidigt för att avgöra om denna kanal kan visa sig framgångsrik att bringa den långvariga konflikten i Afghanistan till en fredlig lösning. Det är dock intressant att kvinnor tycks ha en relativt framträdande position i fredssamtalen i Oslo.

Forskningen om internationell medling har vuxit enorm de senaste åren. Relativt lite finns, trots det, studerat om kvinnors roll i fredsprocesser i allmänhet och deras roll som medlare i synnerhet. Den relativa frånvaron av forskning på området speglar verkligheten: det har varit sällsynt med kvinnor vid förhandlingsborden och mycket få kvinnliga medlare. Tillsammans med professor Karin Aggestam vid Lunds Universitet arbetar jag därför med en forskningsstudie om kvinnor och medling. I den kan vi se att internationell medling är en mycket mansdominerad verksamhet.

Frågan om kvinnliga medlare är viktig. Fredsavtal och fredsprocesser är formativa moment i ett samhälles utveckling. Det handlar om när ett land går från krig till fred och om ett skifte som lägger grunden för det kommande samhället. När kvinnor inte får vara med vid förhandlingsbordet kan det därför få långvariga konsekvenser. Det är inte givet att kvinnliga representanter driver frågor som rör kvinnor i konfliktsamhällen. När exempelvis den amerikanska utrikesministern Condolezza Rice försökte medla och få igång förhandlingar i Israel-Palestina konflikten stod inte gender-frågorna direkt högst på dagordningen. Men chansen ökar för att genderfrågor tas på allvar då kvinnor inkluderas som förhandlare och medlare.

Vissa tecken tyder på att förändring är på väg: de senaste åren har vi sett fler kvinnliga medlare (om än en ökning från en mycket låg nivå). Ett av de mest hoppfyllda fredsprocesserna de senaste åren ledde fram till ett fredsavtal i Filippinerna förra året (2014) mellan regeringen och rebellgruppen MILF. Professor Miriam Coronel-Ferrer har varit chefsförhandlare för regeringssidan och hon fick nyligen ett pris för hennes fredsinsatser. Hon är den första kvinnan som signerat ett omfattande fredsavtal.

Att Norge nu är medlare i en fredsprocess där kvinnor får en plats vid förhandlingsbordet är ingen slump. Norge är det land som de senaste årtiondena varit mest aktiv som fredsmedlare. Och av kvinnliga medlare som förkommer är de nordiska länderna överrepresenterade. Ett antal exempel kan nämnas: norska Hilde Johnson i Sudan, finländska Tarja Halonen i Tjetjenien, svenskan Ulla Andrén i Guinea-Bissau och även Anna Lindhs insatser i Makedonien.

Från fredssamtalen i Oslo rapporteras det om vissa framgångar när det gäller frågor om kvinnors utsatta situation i Afghanistan. Det är naturligtvis alldeles för tidigt att säga något om varaktiga förändringar till följd av dessa samtal. Men det är ändå intressant i ljuset av historien. Kommer ni ihåg det amerikansk-ledda militära interventionen som initierades i kölvattnet av attentatet den 11 september 2011? Den interventionen motiverades ofta – i alla fall i en del av retoriken – av frågan om kvinnors rätt till utbildning i Afghanistan. Det ska därför bli intressant att se om dialog och fredsförhandlingar kan vara en alternativ väg, bortanför militära insatser, att närma sig det målet.

Isak Svensson

Docent, freds- och konfliktforskning, Uppsala Universitet

Arkiverad under: Debatt, Diplomati och dialog, Fredsbyggande, Kvinnor, fred och säkerhet Taggad som: 1325, Afghanistan, fredsförhandlingar, fredssamtal, hemliga talibansamtal i Oslo, medling, Miriam Coronel-Ferrer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Trött på traditionella säkerhetsperspektiv?

Vi tänker kritiskt men konstruktivt, nytt och brett, innovativt och jämställt om dagens säkerhetspolitiska problem och lösningar.

Missa aldrig en ny artikel - prenumerera på vårt nyhetsbrev


powered by MailChimp!

Ur arkivet

Bhutan – hur man kommer undan med etnisk rensning

2017-10-03 By Annette Lyth

Varför brinner skogen? Lokala svar på ett globalt problem

2022-05-19 By Gertrud Alirani, Evangelia Petridou, Roine Johansson och Kerstin Eriksson

Företagens ansvar – och svenska statens?

2016-05-25 By Aron Lindblom

Senaste Kommentarer

  • Sven-Erik Svensson om Hur ska vi förhålla oss till Kina? 
  • Gunnar Bäck om Tankar kring paradigmskifte och säkerhet
  • Michael Ståhl om Afrikanskt imperium med oförlösta trauman (del I av II)
  • Rolf Dahlborn om Afrikanskt imperium med oförlösta trauman (del I av II)

Copyright © 2023 · [V2 logo] · Logga in

Cleantalk Pixel