Mänsklig Säkerhet

Ett nätmagasin med syfte att bredda, fördjupa, informera och nyansera den säkerhetspolitiska debatten i Sverige

VILL DU BIDRA TILL FLER NYTÄNKANDE PERSPEKTIV PÅ SÄKERHERSFRÅGOR?

Swish: 123 383 91 31

Banköverföring: SEB 5215 – 1116611

  • Förstasidan
  • Debatt
  • Analys
  • Reflektion
  • Ämneskategorier
    • Bistånd & utveckling
    • Diplomati & dialog
    • Folkrätt
    • Fredsbyggande
    • Inrikespolitik
    • Klimat & säkerhet
    • Kvinnor, fred & säkerhet
    • Press- och yttrandefrihet
    • Terrorism & radikalisering
    • Utrikespolitik
  • Geografiska områden
    • Afrika
    • Asien
    • Kina
    • Europa
    • Latinamerika
    • Mellanöstern
    • Ryssland
    • USA och Nordamerika
  • Fredens framtid
  • Om magasinet
    • Vår idé
    • Utgivning, policy och syfte
    • Skriv för oss
    • Skribenter
    • Redaktionen
  • Kontakt
  • English

Svensk teknik kan rädda hotade djur och bekämpa terrorism

2014-12-15 by Johan Bergenäs Lämna en kommentar

Black rhinoceros (Diceros bicornis)Denna vecka träffas svenska beslutsfattare, myndigheter och teknikindustrin på en samhällssäkerhetskonferens i Stockholm. Diskussionen ska bland annat handla om på vilket sätt svensk teknik kan användas mot globala samhällsutmaningar som klimathotet, ekonomiska kriser och terrorism.

Hundratals mil söder om Sverige, vid noshörningsreservatet Ngulia i Tsavoparken i södra Kenya, strosar runt 60 noshörningar omkring. Deras liv eller död är inte bara en djurlivsbevarandefråga i dag. Tjuvjakten på dessa djur har ökat drastiskt de senaste åren och vinsten från denna verksamhet går till stor del till gränsöverskridande brottslingar och terroristorganisationer som al-Shabaab, som förra månaden mördade över 60 personer och skadade många fler vid terrorattentatet vid shoppingcentret Westgate i Nairobi.

Hur hänger dessa två historier ihop? Jo, svensk samhällssäkerhetsteknik kan spela en central roll i att stoppa tjuvjakten på dessa noshörningar och andra utrotningshotade djur runtom i världen.

Ngulia är cirka 100 kvadratkilometer stort men förutom dåligt tränade och dåligt utrustade parkvakter – runt 70 till antalet – har reservatet egentligen inget säkerhetssystem som kan avskräcka tjuvjägare eller hjälpa parkvakterna att stoppa attackerna.

Tjuvjägarna, med kopplingar till al-Shabaab, tar sig lätt in i parken på natten utan att bli upptäckta. Väl inne i parken hittar de sitt byte med modern teknisk utrustning, skjuter noshörningen, hackar av dess horn och smyger sedan ut ur parken till väntande bilar som för dem bortom parkvakternas räckhåll. Hornet mals sedan ner och transporteras till Somalia. Därifrån når hornet sin slutköpare i Sydostasien och Kina genom en välsmord illegal leveranskedja och säljs för upp emot 300000 kronor per kilo.

Vissa rapporter pekar på att upp till 40 procent av al-Shabaabs verksamhet kan vara finansierad av illegal djurhandel. Resurserna går till att köpa vapen, transportmedel och att betala sin personal. Ett sinande djurliv och ökande resurser till organiserad brottslighet och terrorism slår dubbelt upp mot turism och landets utveckling i hela Afrika.

För att hjälpa Kenya att bekämpa tjuvjakten föreslår vi att Sverige iscensätter ett pilotprojekt vid Ngulias noshörningsreservat. Vi har forskningsspets och företag som är inriktade mot olika aspekter av områdesövervakning av den typ som behövs i ett naturreservat.

En omfattande lösning innehåller bland annat perimeterkontroll av reservatets gränser och allmänna vägar för att hitta inkräktare; sensornätverk och obemannade flygande farkoster med luftburna sensorsystem för att hitta och följa storviltet, fordon och fotgängare inne i reservatet; ledningssystem för att integrera de olika tekniska lösningarna, och visualisera hur inkräktare rör sig i förhållande till viltet; och robust trådlös kommunikation mellan sensorer och mobila ledningssystem. Utbildning och träning för parkens vakter, till exempel genom simulatorer och övningar i fält, är också viktig.

Sverige har toppkompetens inom alla dessa områden. Exempelvis finns ett halvdussin bolag som producerar obemannade flygande farkoster, och mångdubbelt fler som gör sensorsystem till dessa.

Det pågår för närvarande en nationell kraftsamling inom olika strategiska områden, och samhällssäkerhet är ett av dessa. Alla inblandade aktörer (myndigheter, industri, akademi, institut) skulle vinna på att ha ett gemensamt mål och en demonstratormiljö som adresseraren odiskutabelt global utmaning.

För svensk industri öppnas nya exportmarknader, samtidigt som nya tekniska lösningar kan användas för annan kritisk infrastruktur som hamnar, nationella gränser, kärnkraftverk och flygplatser.

I Tsavoområdet fanns det under 1970-talet runt 20000 noshörningar. Nu finns bara runt 650 kvar i hela landet, av vilka 60 befinner sig i Ngulia. Kenya Wildlife Service kämpar för att öka landets noshörningsbefolkning till 750 fram till 2016. Nguliareservatet är en viktig del i det målet men Kenya behöver hjälp. Myndigheter i landet har alla redan ställt sig positiva till ett pilotprojekt med fokus på samhällssäkerhetsteknik.

Ett pilotprojekt vid Ngulia ligger väl i linje med Sveriges utrikespolitiska ambitioner och kompletterar andra pågående gränssäkerhetsprojekt i Östafrika där Sverige är involverat. Ett sådant aktivt bistånd med tekniska lösningar och utbildning har bara vinnare!

Om projektet visar sig hållbart, alltså om de mål som Kenya Wildlife Service har satt upp uppnås, finns det goda möjligheter att expandera modellen för att bekämpa andra transnationella utmaningar. Pilotprojektet är en ingång för Sverige och svenska företag att nå en större del av den globala samhällssäkerhetsmarknaden.

Nu har vi presenterat vår modell för hur svensk teknik kan främja global säkerhet, utveckling och djurlivsskydd. Vi vädjar till stat och industri att hjälpa oss föra att idén från papperet till verkligheten.

JOHAN BERGENÄS

säkerhetspolitisk analytiker vid Stimson Center i Washington, DC

FREDRIK GUSTAFSSON

professor i sensorinformatik vid Linköpings universitet och föreståndare för ett strategiskt forskningsområde inom samhällssäkerhet

Artikeln publicerades ursprungligen på SvD Brännpunkt.

Arkiverad under: Analys, Bistånd och utveckling, Debatt, Terrorism och radikalisering, Utrikespolitik Taggad som: bistånd, teknik, terrorism, viltvård

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Trött på traditionella säkerhetsperspektiv?

Vi tänker kritiskt men konstruktivt, nytt och brett, innovativt och jämställt om dagens säkerhetspolitiska problem och lösningar.

Missa aldrig en ny artikel - prenumerera på vårt nyhetsbrev


powered by MailChimp!

Ur arkivet

Barnfrid – en fråga om mänsklig säkerhet, del 1

2016-02-26 By Linnéa Bruno

Förlegat militärtänk skymmer basala säkerhetsbehov

2020-05-19 By Emma Fredriksson

Vad är en flyktingkris – och för vem? Perspektiv från Jordanien

2018-02-16 By Åsa Ström Hildestrand

Senaste Kommentarer

  • Sven-Erik Svensson om Hur ska vi förhålla oss till Kina? 
  • Gunnar Bäck om Tankar kring paradigmskifte och säkerhet
  • Michael Ståhl om Afrikanskt imperium med oförlösta trauman (del I av II)
  • Rolf Dahlborn om Afrikanskt imperium med oförlösta trauman (del I av II)

Copyright © 2023 · [V2 logo] · Logga in

Cleantalk Pixel