ANALYS: Teknologiutveckling förknippas vanligen med möjligheter att förbättra förhållanden inom olika områden. Tekniken kan ge oss hjälpmedel som diskmaskiner och dammsugare samt möjliggöra automatisering av produktionsprocesser. Den kan öka materiellt välstånd. Men vi ser idag hur okontrollerad teknikutveckling, driven av ekonomiska och politiska särintressen bidrar till ohållbar klimatmässig utveckling och skadar byggstenarna i våra demokratiska system.
Stora samhällsförändringar har skett genom teknikskiften. Transportsektorn är ett sådant exempel. Fordon av olika slag gav förutsättningar och möjligheter till snabba förflyttningar världen över. Samhällsstrukturen förändrades, bostadsområden behövde inte ha en direkt koppling till arbetsplatser och service när en genomgripande infrastruktur skapades för de förflyttningar som krävdes.
Transportsektorns utveckling byggdes på fossila bränslen
Transportsektorn kan också ses som exempel på hur det inte går att förutse konsekvenserna när stora teknikskiften sker. Utvecklingen har varit helt beroende av fossila bränslen. Det gällde för ångmaskinen som drev de första fordonen och det gäller i hög grad fortfarande då fordonen drivs av bensin, diesel eller naturgas. Konsekvensen har blivit att transportsektorn är en av de sektorer som har orsakat störst klimat- och miljöförstörelse.
Den omställning som krävs för att minska dess negativa effekter kommer att bli mycket omfattande och kostsam. Övergången till ett hållbart mobilitetssamhälle kräver både förändrade stadsstrukturer och att det skapas förutsättningar för bilfria resor och transporter.
Nu brådskar det att rätta till sådant vi borde förutsett
Tänkbara konsekvenser på lång sikt har inte funnits med i utvecklingen av transportsystemet. Detsamma gäller också många andra områden.
Klimatförändringarna som skett till följd av de teknikval som gjorts har lett till att vi nu har mycket kort tid på oss för att genomföra omställningen till ett hållbart samhälle.
FN:s klimatpanel, IPCC, anger att utsläppen av koldioxid behöver minska med uppåt hälften till 2030 jämfört med 2019 och vara nere på netto noll 2050 för att det ska finnas en möjlighet att klara 1,5 graders global uppvärmning jämfört med förindustriell tid.
Nu står tech-utvecklingen i fokus och dess negativa konsekvenser
Teknologiutvecklingen och dess tillämpning inom mediaområdet och särskilt sociala media visar en likartat problematisk bild. De kortsiktiga möjligheterna har varit det som har drivit utvecklingen, medan regeringar, så gått det går, i efterhand försökt reglera de negativa konsekvenserna av utvecklingen i form av spridning av desinformation, hat och hot på nätet.
Möjligheterna att snabbt och enkelt få tillgång till information via mobil har gjort att sökfunktioner och sociala media blivit tillgängliga för i stort sett alla. Människors informationsinhämtning har helt förändrats under de senaste 30 åren. Från att lexikon har varit källan för faktainhämtning är det nu via datorns eller andra elektroniska hjälpmedels sökfunktionerna som faktasökningen sker. Som en konsekvens är idag inte ens antikvariaten intresserade av att ta emot lexikon, som det nyligen skrevs i en dagstidning.
Vilka är då konsekvenserna på längre sikt?
Sociala medier driver på människors konsumtion
Reklam och påverkan är techbolagens primära inkomstkälla. Ju mer människor använder sociala medier som kanal för sin konsumtion, desto mer tjänar techbolagen. Dessa företags affärsidé är alltså helt motsatt mot vad som krävs för omställningen till ett hållbart samhälle. Den omställningen kräver minskad konsumtion.
Förutom ökad konsumtion har handel online även lett till att konsumtionsmönstren ändrats. Handel via nätet har ökat starkt. Enligt Svensk Handel e-handlade 71 procent av konsumenterna en genomsnittlig månad under 2024. En ökning med 3 procent jämfört med 2023. Den genomsnittliga skattade köpesumman per månad och konsument ökade också, från 2 126 kronor till 2 248 kronor. Sammanlagt innebär det att den skattade totalomsättningen i e-handeln steg med 11 procent, från 144 miljarder kronor 2023 till 166 miljarder kronor 2024.
IVL, Svenska Miljöinstitutet skriver att överkonsumtionen är ett stort problem inom vissa områden av e-handeln. Många lågprisbutiker online lockar med billiga priser, eller erbjudanden om att köpa fler produkter till bättre pris. I och med att e-handeln är global har det dykt upp flera utländska lågprisföretag på marknaden, där Shein och Temu kanske är de mest kända. På senaste tiden har det även kommit information om att e-handeln ökar risken för kemikalier i de köpta produkterna.
Returer inom e-handeln skapar stora utsläpp
Omfattande returer har blivit en annan konsekvens av e-handeln. De som beställer online beställer många olika storlekar och färger av samma vara för att försäkra sig om att få det plagg de önskar. Det innebär att många plagg skickas tillbaka. För lågprisföretagen är det inte lönsamt att hantera returerna utan de kasseras helt enkelt. Plaggen kommer inte till användning, emballagen slängs och transporterna fram och tillbaka sker helt i onödan.
Bearbetningen av enskilda individer via sociala medier har successivt blivit alltmer direkt. Informationsteknologin har lett till att informationen, och därmed den direkta påverkan, utformas utifrån den enskilde individens beteenden och interaktion på t.ex. sociala medier. Detta sker genom utformningen av de algoritmer som styr en individs informationstillgång. Algoritmerna utformas även så att viss information ska nå ett större antal mottagare. Avsikten är förstås att förstärka mottagarens köpimpulser genom att visa liknande produkter som mottagaren tidigare köpt och i dialoger online locka till köp.
AI förväntas accelerera utvecklingen
I och med att artificiell intelligens, AI, börjat tillämpas i systemen för sociala medier och sökfunktioner, kommer AI:s påverkan att ytterligare accentueras. Dialoger med system baserade på AI innebär att algoritmerna i ännu högre grad får en utformning som gör att dialogerna online appellerar till mottagarens sätt att tänka. En övergripande konsekvens är att det för dem, som inte är insatta i hur AI fungerar, blir svårt att avgöra vad som mest bekräftar människors synpunkter och vad är sant och inte.
Eftersom allt fler, inte minst yngre människor, får sin huvudsakliga informationsinhämtning via sociala medier kan det bli allt svårare att nå ut med sådan information som är grundläggande för den demokratiska processen. Detta gäller inte minst information som ger kunskap om de politiska partiernas politik. Tendensen hittills har varit att det är de högernationalistiska partierna som aktivast utnyttjar sociala mediers möjligheter att sprida sina budskap. Möjligheterna att sprida desinformation, t ex i samband med val, finns det ju också redan exempel på. Även i det fallet kommer AI att skapa ytterligare möjligheter att utforma och sprida manipulerande information.
Vi rör oss bort från demokratisk kontroll
Det som karaktäriserar sociala medier och i det sammanhanget tillämpningen av AI, är att det är ett fåtal techföretag som utformar och bestämmer hur de styrande funktionerna, algoritmerna, ska fungera. Det är alltså helt utom demokratisk kontroll. Hur långt detta har gått visar Elon Musks köp av Twitter – namnändrat till X – där alltså en enskild superrik person i praktiken ensam kan bestämma funktionalitet samtidigt som han använder X för sin privata informationsspridning. Beroende på källa uppges X ha mellan 318 och 600 miljoner månatliga användare.
Dessutom kan idag en enskild person som Elon Musk genom sitt ägarskap av satellitnätverket Starlink ett avgörande inflytande på enskilda länders säkerhet. Det gäller bl a Ukrainas tillgång till ett effektivt nätsystem som kan observera inkommande ryska missiler och robotar och lokalisera fientliga styrkor. Att en enskild person ska kunna ha sådan makt är häpnadsväckande.
AI kräver enorm datorkraft och elförbrukning
En annan sida av AI:s tillämpningar är klimat- och miljökonsekvenserna. Datavolymerna som ligger till grund för generativ AI kräver enorm datorkraft för att bearbeta information som lagras i de gigantiska databaserna. Enligt det Internationella energiorganet, IEA, kommer elförbrukningen i datacenter mer än fördubblas till 2030, främst drivet av tillämpningar inom AI. Dessutom kräver kylningen av dessa datacenter mycket stora vattenvolymer. Enligt en uppskattning kommer den totala volymen vatten för kylning av datacenter redan 2027 att vara lika stor som halva Englands vattenförbrukning.
Eftersom sociala medier och AI-tillämpningar med all sannolikhet kommer att fortsätta utvecklas, behöver strategier tas fram inom EU och i Sverige för hur denna utveckling ska kunna ske så de negativa konsekvenserna minimeras. Strategier som snabbt omsätts i konkreta lösningar och åtgärder. System för sociala medier bör kunna utvecklas inom EU baserade på regelverk som främjar en faktabaserad informationstillgång och som utnyttja databaser vars innehåll är i linje med de principer som gäller inom EU. Speciellt inom offentlig verksamhet är det viktigt att data som lagras och utnyttjas uppfyller alla krav på säkerhet och integritet.
Sammantaget visar exemplen ovan vikten av att tänka efter före och analysera effekterna av den teknikutveckling som i många fall mer drivs av enskilda särintressen än av ambitionen att förbättra människors livsvillkor.
Det är helt uppenbart att just de som berikat sig mest på tech-bolag och sociala medier bidrar till att sprida konspirationsteorier, hat och hot som skadar den tillit och respekt för människovärde som bygger demokratiska samhällen.
Därför behövs regelverk och strukturer som ser till allmänhetens intressen innan utvecklingen går helt över styr.
Roger Bydler är civilingenjör med fokus på transporter/mobilitet. Ny medlem i redaktionen för Mänsklig säkerhet.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham
Lämna ett svar