ANALYS Återverkningarna av det ryska överfallet på Ukraina i de östra delarna av Europa belystes i del I av denna text. I denna andra del beskrivs reaktionerna i ytterligare ett antal länder i Europa. Sammantaget visar Södertörns studie, med få undantag på fortsatt stöd för Ukraina, men med tendenser till utmattning i några stater.
Tjeckien: solidaritet men tendenser till slitningar
Enligt FN:s flyktingorganisation UNHCR var antalet ukrainska flyktingar 6.3 miljoner i januari i år. Av dessa har 560 000 flytt till det närliggande Tjeckien. Migrationsforskaren Marie Jelinkova konstaterar att inflödet markant förändrade opinionen gentemot flyktingar från restriktiv till öppen.
Den tjeckiska regeringen presenterade snabbt en strategi för flyktingmottagandet i tre steg. Det första steget utgjordes av den humanitära insatsen under den första månaden efter krigsutbrottet. Steg två avsåg en anpassningsfas under vilken man skulle ordna skolgång, bostäder och arbete. Det tredje steget skulle handla om relationen till flyktingar på längre sikt. Jelinkova skriver att steg två endast kunnat fullföljas i mindre utsträckning och att det tredje steget ” förverkligats i mycket liten skala”.
Förhållandet mellan de tjeckiska medborgarna och de många flyktingarna har efter hand kännetecknats av slitningar. Många ukrainare har fått arbete, men vanligen under sin kompetensnivå. Inte sällan har man erbjudits sent kvällsarbete och arbete under veckosluten. Målsättningen att förbättra integrationen genom att bredda språkkunskaperna går knackigt, inte minst till följd av att många flyktingar arbetar långa dagar och inte ansett sig hinna med språkkurser vid sidan om arbetet. Opinionsundersökningar visar att hälften av de tillfrågade är beredda att stödja ukrainska flyktingar under kort tid. Men så få som 11 procent säger sig vilja ge ukrainarna permanent medborgarskap, medan 71 procent kan tänka sig att tillåta tillfälligt medborgarskap under förutsättning att flyktingarna på sikt återvänder till Ukraina. Jelinkova skriver att det ännu är en öppen fråga hur regeringen kommer att agera i fråga om flyktingarnas framtida status. Man hänvisar i dagsläget till direktiv från EU.
Bulgarien: stor flyktingmottagning men viss oenighet om Ryssland
Bulgarien tog under 2022 emot 168 000 flyktingar från Ukraina. För närvarande är antalet ukrainska flyktingar 52 000, huvudsakligen från landets östra delar och Odessa-regionen. Bulgarien, som sedan 2007 är medlemsland i EU och sedan 2004 i Nato, har följt EU:s direktiv om stöd till Ukraina, men gamla band till Ryssland har skapat stark politisk oenighet, skriver statsvetaren Emilia Zankina.
Det ryska anfallet 2022 innebar en kraftig omkastning i Bulgarien av sympatierna för den ryska sidan. Opinionsmätningar från februari 2022 visade en kraftig minskning av stödet för Ryssland: från 55 procent av de tillfrågade i juni 2021 till 32 procent senare på året.
Kriget har fortsatt att vara en central fråga i det turbulenta politiska landskapet i landet med hela fem parlamentsval under två år. Två partier i parlamentet har verkat för att bromsa landets insatser för humanitär och militär hjälp till Ukraina: det ombildade kommunistpartiet och ett nytt EU-fientligt populistiskt högerparti. Även den sittande presidenten har tillhört denna sida. Emilia Zankina skriver att åren efter den ryska invasionen kan man se att den ukrainska sidan har medvind. ”Även om det ryska inflytandet i landet förblivit starkt har det mött allt större motstånd.” Ett påtagligt exempel på detta är att när Ryssland 2022 stängde av gasleveranserna så kunde Bulgarien lägga om leveranserna via andra stater.
Slovakien: nygammal premiärminister stoppar militär hjälp
Medan Bulgarien kunnat hävda sin självständighet och andra länders rätt till självbestämmande har de pro-ryska krafterna haft större framgång i flera andra stater.
Ett tydligt exempel på detta är utvecklingen sedan höstens parlamentsval i Slovakien (liksom i presidentvalet nyligen, dvs efter rapportens publicering). Sociologen Steven Saxonberg och doktoranden Miroslav Pazma skriver att återvalet av den tidigare premiärministern Robert Fico och hans parti Smer-sd är ett avgörande skäl till att landet avslutat sin militära hjälp till Ukraina. Den nya regeringen har dock inte sagt nej till fortsatt humanitär hjälp.
Slovakien är en av få stater där opinionsmätningar visade att de pro-ryska argumenten om Ukraina var framträdande före februari 2022. Månaden före visade en mätning att hela 44 procent ansåg att USA var ansvariga för det spända läget mellan Ryssland och Ukraina, medan 35 procent ansåg att Ryssland bar ansvaret. Den sistnämnda siffran steg visserligen till 62 procent efter invasionen, men senare visar nya undersökningar att åter på pro-rysk favör. Saxonberg och Pazma skriver att Ficos stöd i hög grad beror på den kampanj man drivit på sociala medier, i första hand Facebook, en kanal som är populär i Slovakien.
Fico har argumenterat mot sanktioner, som han hävdar är ineffektiva och i stället drabbar den som sanktionerar. Han har hävdat att Ryssland inte kan besegras militärt eftersom det är en kärnvapenmakt. Vidare har han framhållit att vapenhjälp bara förlänger kriget och att EU går i USA:s ledband. Saxonberg och Pazma skriver att Ficos parti utnyttjade en trötthet på kriget och dess återverkningar som börjat märkas i Slovakien i form av ökade energipriser och försämrad levnadsstandard.
Fortfarande stort stöd för Ukraina
Sammanfattningsvis visar rapporten att opinionen i Europa fortfarande vill stödja Ukraina efter den ryska invasionen. Detta gäller särskilt det humanitära stödet och den fortsatta hjälpen till de många ukrainska flyktingarna.
Den nya CBEES-rapporten har dessutom flera intressanta kapitel om krigets påverkan i Azerbajdzjan, Armenien och Turkiet – där civilsamhället drabbats hårt av de fortsatta striderna om den omstridda provinsen Nagorno-Karabach.
Här kan ni läsa hela rapporten.
Jöran Hök, journalist och forskare, har undervisat på Södertörns högskola. Tidigare chefredaktör för Omvärlden. Jöran är medlem av Mänsklig Säkerhets redaktion.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta redaktionen på red.manskligsakerhet@gmail.com.
Ge ett frivilligt bidrag till vår redaktion och stötta fler nytänkande perspektiv på säkerhetsfrågor! Swish: 123 383 91 31, Banköverföring: SEB 5215 – 1116611
Lämna ett svar