ANALYS Det ryska överfallet på Ukraina har fått stora återverkningar, särskilt i Europa. En ny rapport från Södertörns högskola med fallstudier från mer än femton europeiska stater, visar med få undantag på fortsatt stöd för Ukraina, men med tendenser till utmattning i några stater. Här belyses reaktionerna i ett antal östeuropeiska länder, bl a länder som är grannar till Ukraina.
FOTO: by Hayden120, licensed under CC BY-SA 3.0.
Rapporten har sammanställts av Center for Baltic and East European Studies (CBEES) vid Södertörns högskola och är den fjärde årliga rapporten med fallstudier från stater i Europa och även Centralasien (www.sh.se). Sammanställningen är en stor bedrift och ett viktigt dokument för fortsatt forskning och debatt om vilken påverkan den militära invasionen i Ukraina har fått i grannländerna, men även i andra stater långt bortom konfliktens epicentrum.
Europeiska opinionsmätningar som gjorts av European Council of Foreign relations (ECFR) under 2023 visar att opinionen fortfarande är överväldigande för Ukraina och mot den ryska regimen (www.ecfr.eu), skriver CBEES-forskaren Joakim Ekman i en inledande artikel i rapporten. Åtta av tio européer hade en distinkt negativ uppfattning av Ryssland och lika många hade en negativ uppfattning om Putins politiska ledarskap.
När det gäller det humanitära stödet är opinionen entydig: medborgarna stöder EU:s insatser enligt ECFR:s undersökning från 2023.
Ukraina: en ny bild av hjältemodigt motstånd
De båda ukrainska forskarna idéhistorikern Yuliya Yurchuk och statsvetaren Kateryna Zarembo varnar i rapporten för en överdriven hjältebild av den ukrainska motståndsviljan.
Den fullskaliga invasionen erbjöd världen en ny berättelse om ukrainarna, skriver Yurchuk och Zarembo: ”De sågs inte längre som en nation av halvfigurer i läderjackor i utkanten av Europa och styrda av tvivelaktiga oligarker med feta plånböcker och dålig smak”. Nu framträdde i stället den närmast bibliska bilden av den orädde David mot den monstruöse Goliat, en bild av nationellt hjältemod, där man kämpar med oväntad uppfinningsrikedom och uthållighet. Det fanns i krigets inledning ett visst fog för den bilden, men i längden finns det alltid faror med nationella myter.
”Vi måste”, skriver forskarna, ”komma ihåg att de som kämpar för att få en dräglig vardag idag gör det under onormala villkor och att medborgarna betalar ett högt pris”. Den största utmaningen är att uthärda och fortsätta att göra motstånd samtidigt som landet varje dag gör förluster. ”Vad ukrainarna behöver är fortsatt enat stöd från alla stater som anser att demokrati och rättsstatens principer är livsviktiga principer” skriver Yurchuk och Zarembo.
Ukraina: den nya decentraliseringen fördel under kriget
En oväntad sidoeffekt av kriget beskrivs i ett rapportkapitel av den ukrainska statsvetaren Oleksandra Keudel. Hon visar att den nyss genomförda kommunreformen i landet skapat ett mer decentraliserat administrativt system på lokal nivå. Detta har varit särskilt betydelsefullt när samhället till följd av kriget drabbas av ständiga störningar. Kommunerna kan idag själva göra ekonomiska och politiska prioriteringar och har större tillgång till skattemedel. Medborgarna har även givits större insyn i den lokala hanteringen och man har sett en ökad effektivitet i bekämpningen av den korruption som varit ett gissel i det tidigare systemet.
Bosnien-Herzegovina: minnen från Sarajevo väcker solidaritet
Nätmagasinet Mänsklig säkerhet har tidigare i en rad artiklar beskrivit hur civilsamhället i flera av de ukrainska grannländerna i det forma östblocket har stöttat den ukrainska regeringen och tagit emot stora flyktingströmmar från det krigshärjade landet. Polen är kanske det mest rapporterade exemplet i västvärldens massmedier. Mindre känt är det solidariska mottagandet i länder som Tjeckien, Moldavien, Bulgarien och Bosnien-Herzegovina.
Efter krigsutbrottet i Ukraina blev slagordet ”Sarajevo förstår” ordet för dagen i Bosniens huvudstad. Forskaren Belma Becirbasic, som arbetar för organisationen Kvinna-till-kvinna, skriver i samarbete med den svenska fredsforskaren Johanna Mannergren att människor i Bosnien-Herzegovina känt igen scenerna från det nya kriget i de händelser som drabbade det egna landet på 1990-talet. I artikeln citeras det öppna brev som den bosniska filmaren Aida Cerkez skrev till Ukrainas folk:
”Ni kommer att känna hunger och törst, känna av köld och smuts. Ni kommer att förlora hem, vänner och familjemedlemmar, men det som kommer att skada mest är lögnerna, lögnen att ni själva är ansvariga för det som är görs mot er” (…) I mörka tider framför er kommer ni att tappa tron några gånger och drabbas av utmattning. Men jag skriver till er från framtiden, och jag säger er: ni kommer att segra precis som vi gjorde.”
Estland, Lettland, Litauen: förstärkt samarbete i Baltikum
En annan sidoeffekt av det ryska överfallet på Ukraina är de stärkta band som skapats mellan Rysslands tre baltiska grannländer. Efter den fullskaliga invasionen i Ukraina i februari 2022 har Ryssland uteslutits från den baltiska regionens samarbetsorgan BSR (där även de fem nordiska länderna ingår). De polska statsvetarna Kazimierz Musial och Damian Szacawa skriver att det ryska angreppet tvingat fram en ny definiering av såväl säkerhet som regionalt samarbete i de baltiska länderna. Den ryska statsledningens agerande har skapat irreparabel skada för den anda av samarbete och samverkan som tidigare funnits och där även den ryska federationen ingått som associerad stat.
De tre baltiska staterna har även förstärkt sitt samarbete för att frigöra sig det tidigare beroendet av importerad gas till förmån för en stor satsning på havsbaserad vindkraft.
Jöran Hök, journalist och forskare, har undervisat på Södertörns högskola. Tidigare chefredaktör för Omvärlden. Jöran är medlem av Mänsklig Säkerhets redaktion.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta redaktionen på red.manskligsakerhet@gmail.com.
Ge ett frivilligt bidrag till vår redaktion och stötta fler nytänkande perspektiv på säkerhetsfrågor! Swish: 123 383 91 31, Banköverföring: SEB 5215 – 1116611
Lämna ett svar