ANALYS När Raoul Wallenberg-institutet fyller fyrtio år är hans kamp för mänskliga rättigheter mer angelägen än någonsin. Institutets arbete har varit framgångsrikt men bestående förändringar tar tid och kräver uthållighet. Nu står vi inför nya hot mot rättssäkra samhällen som respekterar mänsklig värdighet. Vi hedrar hans minne genom att fortsätta kampen för en rättvis framtid för oss alla.
Inspirerad av en mans verk har Raoul Wallenberg Institute of Human Rights and Humanitarian Law i Lund arbetat för att främja allmän respekt för mänskliga rättigheter och humanitär rätt under de senaste fyrtio åren. Vi har tillsammans byggt upp kunskap och kapacitet bland tusentals statstjänstemän, forskare och praktiker i över fyrtio länder i syfte att främja en kultur av respekt för mänskliga rättigheter och idén om att alla människor är födda fria och jämlika, i värdighet och rättigheter. För varje gång en stat, lagstiftare eller domare försummar eller avvisar dessa universella och globalt accepterade principer måste någon betala ett pris.
Det gäller att hålla lågan brinnande
När Raoul Wallenberginstitutet i Lund nu firar sitt 40-årsjubileum står världen inför en hård verklighet; grundläggande fri- och rättigheter hotas fortfarande i många delar av omvärlden. Antalet väpnade konflikter är nu bland de högsta sedan andra världskriget. I ett klimat som alltjämt präglas av straffrihet väcker Raoul Wallenbergs verk, dvs den svenske diplomat som räddade oräkneliga liv under Förintelsen, mer genklang än någonsin.
Wallenbergs mod och beslutsamhet att skydda dem som hotades under en obeskrivligt mörk tid i vår historia fortsätter att inspirera oss. Han försvann 1945 men hans arv lever ännu kvar och påminner oss om att aldrig ta mänskliga rättigheter för givna.
Mänskliga rättigheternas och humanitära rättens framtid
Trots betydande framsteg sedan den allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna antogs 1948, är kampen långt ifrån över. Återigen ser vi mörka moln på himlen. Förföljelsen av människorättsförsvarare ökar i många delar av världen. Utrymmet för medborgerliga och politiska rättigheter och jämställdhet minskar. Barns och minoriteters rättigheter ignoreras fortfarande alltför ofta. På folkrättens område ser vi hur över hundra miljoner människor fördrivs i mer än 100 pågående väpnade konflikter. Många krigsoffer drabbas av olagliga fängslanden, tortyr, sexuellt våld eller dödas.
De omfattande brotten mot den humanitära rätten där förövarna undgår ansvar tycks ske i allt större omfattning. Vi märker en växande oro för att stater struntar i kritik mot deras bristande respekt för mänskliga rättigheter och humanitär rätt. Det beror delvis på att andra stater avstår från att agera mot överträdelser som de själva begår. En av våra grundare av institutet, professor Göran Melander var med och drev på under sin tid för det som sedermera kom att bli FN:s minimumstandard för humanitära insatser (UN Minimum Humanitarian Standards) eller som den också kom att kallas Turku-deklarationen, 1991, med syfte att just skydda civilbefolkningar i väpnade konflikter.
På samma gång, och utifrån insikten att en rättsstat som präglas av respekt för mänskliga rättigheter aldrig kan tas för given, måste kunskap och förmåga inom statliga institutioner ständigt byggas upp. Varje ny generation måste lära, integrera och skydda dessa grundläggande värden och principer. Det sker bara genom systematiska och långsiktiga insatser inom forskning, utbildning och påverkansarbete.
Hoppet är det sista som överger oss
Trots en negativ trend på global nivå får vi inte låta oss nedslås av rådande bakslag. Tvärtom måste vi nu fortsätta kämpa för ett mer effektivt och kollektivt agerande så att internationella normer och regler upprätthålls för alla.
Sedan tillkomsten 1984 har Raoul Wallenberginstitutet tagit på sig att höja medvetandet om mänskliga rättigheter och den humanitära rätten genom vår akademiska forskning och utåtriktade verksamhet, för högre utbildning och kapacitetsbyggande på regional, nationell och lokal nivå. På så sätt har institutet aktivt bidragit till positiva förändringar i form av samarbeten och praktiskt genomförande. Vi har stärkt individer genom att förmedla kunskap om deras fri- och rättigheter men också genom att bygga kunskap bland akademiker, politiker och praktiker, liksom bland lagstiftare, regeringsföreträdare, domare, åklagare och poliser.
Vår styrka är förmågan att föra samman teori och praktik och verka för konkret förändring inom mänskliga rättigheter och folkrätt. Sådana långsiktiga förändringar tar tid. I dagens Tikok-värld är det brist både på tid och uthållighet men båda krävs för bestående förändringar – det finns inga genvägar. Enligt World Development Report 2011 tog det 41 år för de tjugo ledande länderna att befästa långsiktiga framsteg inom rättsstaten präglade av mänskliga rättigheter.
Ansvarsutkrävande och samarbete är nyckeln till framgång
Andra hot mot mänskliga rättigheter är så akuta och av så existentiell karaktär att de inte kan vänta. Dit hör klimatförändringar som hotar rätten till bostäder, hälsa och liv – där måste vi agera nu. Huvudansvaret vilar på stater. Detsamma gäller extrem fattigdom och den stora ojämlikheten mellan och inom länder som leder till ett oerhört lidande och hotar den sociala sammanhållningen.
Men det är inte bara stater som måste agera. Företag spelar som vi vet en allt viktigare roll i att forma dagens och morgondagens värld – de måste engageras för arbetet att skapa rättvisa genom att sätta mänskliga rättigheter i främsta rummet inom hållbarhetsarbetet.
Arvet efter Raoul Wallenberg utgör en stark påminnelse om vårt kollektiva ansvar i kampen för en värld där allas mänskliga rättigheter respekteras och skyddas. Låt oss hedra hans minne genom att fortsatt verka för en rättvis och mänsklig framtid för oss alla.
Peter Lundberg, Executive Director, Raoul Wallenberg Institute of Human Rights and Humanitarian Law.
Redaktör: Johan Schaar
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta redaktionen på red.manskligsakerhet@gmail.com.
Ge ett frivilligt bidrag till vår redaktion och stötta fler nytänkande perspektiv på säkerhetsfrågor! Swish: 123 383 91 31, Banköverföring: SEB 5215 – 1116611
Lämna ett svar