Här kan du läsa del I: http://manskligsakerhet.se/2024/03/14/skogspolitik-som-forsinkar-bade-sveriges-och-eus-klimatomstallning-del-i-av-ii/
DEBATT Skogsnäringen har oproportionerlig stort inflytande över svensk skogspolitik, på bekostnad av livsviktigt klimatarbete och demokratiskt inflytande från bl a klimatorganisationer. Istället för att diskutera kortsiktiga lösningar som reduktionsplikten måste nu långsiktigt hållbar politik stå i fokus. Men inför det viktiga EU-valet i juni bromsar regeringsunderlagets politik ett strategiskt och skyndsamt klimatarbete, både nationellt och i EU.
Svensk skogspolitik och bristen på tydligt fokus på klimat och miljö har konsekvenser för andra länders hållbarhets- och klimatpolitik. Det gäller både politikens tillämpning i Sverige och den politik regeringsunderlaget nu för i EU.
”Reduktionsplikten”- ingen felfri lösning
Sverige importerar merparten av den träråvara som krävs för produktionen av de biobränslen vi använder som utfyllnad i bränslet till bilar inom ramen för den s k reduktionsplikten. I en mer hållbar strategi skulle den importerade råvaran inte avverkas utan gynna koldioxidupptaget i exempelvis Baltikum som vi importerar mycket virke från.
Andra råvaror som används för biobränslen är exempelvis slaktavfall och gödsel (som ju inte är skadliga för klimatet). Men sammantaget finns betydande problem med den av vissa så omhuldade ”reduktionsplikten” som även om den inte genererar fossila utsläpp ger upphov till betydande koldioxidutsläpp. Därmed är den inte en helgjutet klimatsmart lösning utan bidrar till att skjuta upp verkligt långsiktigt hållbara lösningar.
Dagens fokus på reduktionspliktens vara eller icke-vara leder också till fel fokus i debatten om både skog och transporter.
Vad som krävs är grundläggande, övergripande och samordnade strategier för omställningen. Dessutom krävs skarpa och snabba åtgärder i samverkan mellan stat, regioner, kommuner, näringsliv, fackföreningar och klimatorganisationer. Men sådan samverkan förefaller idag oroväckande nog nedmonterad i ett samhälle uppsplittrat på marknadsaktörer med egna avkastningskrav. Detta synliggörs bl a i studien ”Hur stärker vi Sveriges försörjningsberedskap?” som presenterades på SNS den 22 februari.
Och det brådskar genom Tidöpartiernas beslut om subventionerade bensin- och dieselpriser som ökar koldioxidutsläppen från fossila drivmedel under 2024 med drygt 4 miljoner ton vilket är omkring 25 procent högre än 2023.
Vi behöver inse allvaret och utgå från det utsläppsutrymme vi har kvar
En avgörande fråga som förts fram av forskare och anammats av bl a EU är att klimatarbetet måste utgå från en utsläppsbudget som visar hur begränsad volym av utsläpp av växthusgaser vi har kvar att göra av. Det innebär att när vi överskridit utsläppsutrymmet får det konsekvenser som är oåterkalleliga genom att processer i naturen blir självgenererande, s.k. ”tipping points” eller tröskeleffekter. Isavsmältningen på Grönland kan bli en sådan vilket skulle påverka både havstemperaturer och vattennivåer som under våra barnbarns levnad kan stiga med flera meter.
Vi måste inse att vårt kvarvarande utsläppsutrymme börjar bli skrämmande litet.
Den historiskt viktiga skogsnäringen bör ställas i relation till andra näringar
Skogen är och har under århundraden varit en viktig inkomstkälla i svensk ekonomi. Den skapar arbete i såväl skogsområden som i skogsindustrier och olika transportled. Precis som den nu starkt subventionerade transportsektorn är den en näring som primärt sysselsätter män.
Skogsnäringen producerar, direkt och indirekt, varor till ett förädlingsvärde av omkring 120 miljarder kronor, vilket motsvarar knappt 2,5 procent av Sveriges BNP. Störst förädlingsvärde skapas inom massa- och pappersindustrin
Men skogsnäring som innefattar kalhyggen kolliderar ofta med turism och besöksnäring, inte minst i landets norra delar, där turism för många är en stor inkomstkälla. Självklart kolliderar skogsnäring som tar formen av kalhyggen också med rennäringen.
Det är också viktigt att peka på antal sysselsatta inom skogsbruk och turism: Under 2021 var nästan 31 000 personer sysselsatta i skogsbruket medan skogsindustrin sysselsatte 56 000 personer, dvstotalt knappt 87 000. personer.
Detta kan jämföras med de 101 000 personer som 2020 var sysselsatta inom turismnäringen, som självklart dock i hög grad också innefattar turism i storstäderna.
Kritiken mot EU:s skogspolitik
Den svenska regeringen har i omröstningar i EU röstat nej till EU:s klimat-, miljö- och skogspolitik dvs följt den linje som drivits av ledande aktörer inom svensk skogsnäring som är kritiska till att EU begränsar den svenska äganderätten till skogen. Och som nu letar undantag för att slippa undan EU:s krav.
När EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besökte Stockholm tidigare i år stod skogsfrågorna på agendan men hon träffade bara representanter för skogsindustrin. Skogsnäringen har också sedan länge haft tillträde till svenska EU-parlamentariker i Bryssel medan Naturskyddsföreningen i sin medlemstidning däremot rapporterat att de nästan aldrig får träffa EU-parlamentariker från regeringsunderlaget.
Svensk klimatrörelse är dock mycket positiva till EU:s bindande beslut om klimatoffensiva politik (bl a Fit for 55) som i hög grad sammanfaller med prioriteringar inom svensk miljö- och klimatrörelse.
Faktum är ju att EU:s synsätt, regelverk och åtgärder gynnar en nödvändig omställning mot en mer hållbar utveckling som gör att vi kan möta dagens klimatutmaningar.
Det ska också betonas att målet för EU:s klimatpolitik är ett hållbart skogsbruk i de båda skogsrika EU-länderna Sverige och Finland som del av en gemensam europeisk klimatsatsning som ska gynna den Europeiska Unionen som helhet. EU ålägger därmed Sverige att minska överutnyttjandet av skog och istället använda den som kolsänka på ett sätt som bidrar till minskade nettoutsläpp och som på lång sikt ska vara både samhälls- och företagsekonomiskt lönsam.
Klimatorganisationer i Sverige pekar därmed på hur EU idag utgör ett starkare skydd för miljö- och klimat i vårt land än nationell svensk politik, driven av starka skogsägarintressen.
Å andra sidan finns svenska politiker, i nästan alla läger, som vill se mindre ”makt” åt EU och som nu utnyttjar motståndet mot olika klimatåtgärder som EU fattat beslut om för att svartmåla europeiskt samarbete.
Men att söka underminera EU och gemensamt beslutsfattande är extremt oroande, både ur klimatsynpunkt och för att det undergräver unionens förmåga att stå upp mot rysk aggression i Ukraina och istället spelar Putins regim i händerna.
Det är för övrigt ofta politiska aktörer som genom åren haft svårt att ta avstånd mot Putin och svårt att markera mot hans reaktionära politik i frågor om familj, kvinnans ställning och aborträtt som driver frågor om minskad makt åt EU.
Sverige bör värna klimatsmart skoglig hållbarhet
Att öka skyddet av skogar med höga naturvärden och stödja införandet av hyggesfritt/naturnära skogsbruk är de i särklass snabbaste och billigaste åtgärderna för ökad kollagring och bevarad biologisk mångfald.
Givetvis behöver staten ersätta skogsägarna för utebliven inkomst när avverkningarna bromsas.
Det kan kräva större belopp men kostnaden för naturlig kolinlagring ska vägas mot kostnaderna för att på teknisk väg fånga in koldioxid genom s k CCS -teknik (Carbon Capture and Storage). Trots decennier av forskning och utveckling har inte CCS kunnat skalas upp till en rimlig kostnad. Det är därför oroväckande att regeringsunderlaget framhåller denna fiktiva lösning på bekostnad av att använda skogen för kollagring, en mycket enklare och mer klimatsmart lösning.
Modern ”plockhuggning” innebär fokus på avverkning av fullvuxna träd och slopandet av kalhuggning, markberedning, plantering och gallring. Metoden ger också en vackrare, naturskön skog för jägare, fiskare och alla andra som vistas i skog och mark.
En väg framåt vore att Sveaskog – som är statligt ägt och alltså tillhör oss alla – får i uppdrag att gå över till hyggesfritt naturnära skogsbruk, ett allt oftare framfört förslag.
Allt hänger ihop och kräver ett samlat hållbart synsätt
Det krävs ett samlat synsätt för att nå hållbarhet och snabbt ställa om. Kortsiktiga lönsamhetskrav behöver stå tillbaka för klimathänsyn som gynnar alla, inte minst våra efterkommande. Liknande budskap har framförts av stora svenska företag och branschorganisationer, bl a vid ett möte med Klimatpolitiska rådet 22 januari 2024: Skjut inte upp omställningen! Sverige sackar efter och jobb förloras. Det krävs mer än ny teknik: vi behöver nytänkande och beteendeförändringar.
Sammantaget behöver Sverige stärka och vidareutveckla EU:s angelägna och framsynta klimatarbete. Det är en politik som svenska partier behöver driva inför EU-valet, både för att minska utsläpp och satsa på ökad kolinlagring i skogen.
Den ungdomsbarometer som presenterades i februari 2024 visar betydelsen av att politiker driver en trovärdig politik för att klara klimatutmaningen. Det skulle stärka ungdomars (särskilt unga mäns) tro på både framtiden och demokratin.
I klimatarbetet finns också potentialen att få stöd för en rättvis omställning och förslag som gör att den mest välbärgade procenten av befolkningen, som per individ står för 42 ton utsläpp per år mot 4 för genomsnittet, får betala mest. I genomsnitt uppgår våra konsumtionsbaserade utsläpp (dvs inklusive vår import) till 9 ton per invånare.
Självklart bör staten (dvs vi alla) sluta subventionera bilisters billiga drivmedel på bekostnad av miljö och klimat och i stället prioritera riktat stöd till utsatta grupper. Och skogspolitiken bör underordnas klimatpolitiken.
Det vägval Sverige gör på klimatområdet i närtid är avgörande för om vi ska halka efter som modern kunskapsbaserad nation – eller klara klimatmålen och kunna förbli en hållbar välfärdsstat, ledande både i fråga om teknik och social rättvisa.
Gerd Johnsson-Latham och Roger Bydler, medlemmar i föreningen Klimatriksdagen.
Redaktör: Johan Schaar
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta redaktionen på red.manskligsakerhet@gmail.com.
Ge ett frivilligt bidrag till vår redaktion och stötta fler nytänkande perspektiv på säkerhetsfrågor! Swish: 123 383 91 31, Banköverföring: SEB 5215 – 1116611
Lämna ett svar