ANALYS Palestinafrågan fanns långt ner på den internationella dagordningen när Hamas blodiga attack 2023 förändrade allt. Konsekvenserna är tragiska. I en färsk opinionsundersökning redovisas den arabiska allmänhetens syn. Hoppet om fred är avlägset, förtroendet för USA och väst lägre än någonsin medan stödet för Ryssland, Kina och Iran är betydligt större. Arabernas uppslutning kring palestiniernas sak är större än på länge.
En nästan bortglömd konflikt
När solen gick upp över Gazaremsan den 7 oktober 2023 stod den palestinska frågan långt ner på den internationella politiska dagordningen. I FN, inom EU och i Arabvärlden hade konflikten mellan Israel och Palestina inte längre samma sprängkraft som den haft under många decennier.
Säkerhetsrådet fick regelbundna rapporter om situationen men hade inte antagit någon resolution med bäring på konflikten sedan dagen före julafton 2016. Då avstod USA under de sista dagarna av Obamas presidentskap från att lägga in sitt veto mot en resolution som bl a fördömde och krävde ett slut på expansionen av bosättningar, flytten av israeler till ockuperat område och konfiskation och förstörelse av palestinsk egendom.
Den 28 april 2023 gratulerade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen staten Israel på 75-årsdagen med orden ”er frihet är vår frihet”, utan att nämna konflikten eller ockupationen.
Och flera arabländer hade under Trumps presidentperiod normaliserat relationerna med Israel och upprättat diplomatiska relationer, inom ramen för de s k Abraham Accords. Detta var en stor framgång för den israeliska regeringen som därmed såg ut att komma undan kraven från det arabiska fredsinitiativet från 2004. På Saudiarabiens initiativ utlovade då Arabförbundet normalisering med Israel mot ett slut på ockupationen av Palestina. Månaderna före den 7 oktober såg det ut som om också Saudiarabien var berett att bortse från fredsinitiativets villkor och ingå avtal med USA och Israel med vad som väntades bli en symbolisk eftergift åt Palestina. Fred i Mellanöstern gick inte via utan ”runt det palestinska styret i Ramallah” enligt premiärminister Netanyahu.
Allt ändrades den 7 oktober
Händelserna den 7 oktober ändrade allt. Hamas bestialiska mord på israeliska civila och Israels urskillningslösa dödande av palestinier väckte omvärlden ur illusionen att konflikten inte krävde någon större uppmärksamhet. Kriget i Gaza och dess regionala följdverkningar har nu högsta prioritet inte bara för FN, EU och regeringar i regionen utan också för den arabiska ”gatan”. Att den arabiska allmänheten inte glömt Palestina kom till påtagligt uttryck under fotbolls-VM i Qatar 2022, både på läktarna och när israeliska reportrar försökte intervjua arabiska fans. Men inga kraftfulla protester hade hörts från den egna befolkningen när arabiska regeringar normaliserade relationerna med Israel.
I en färsk opinionsundersökning från Arab Center, en ansedd tankesmedja i Washington, genomförd bland 8 000 svarande i 16 länder, redovisas nu den arabiska allmänheten uppfattningar om kriget i Gaza, dess orsaker, omvärldens ansvar och utsikterna till en fredlig lösning.
Varför blev det krig?
På frågan om vad som utlöst Hamas’ attack den 7 oktober svarar 35% av de tillfrågade att det var den israeliska ockupationen som sådan, medan 24% svarade att det gällde försvaret av Al-Aqsa-moskén i Jerusalem, dvs islams tredje heligaste plats. Sedan följer en rad förklaringar som var och en samlade mindre än 10%, de främsta är blockaden av Gaza, expansionen av bosättningar på Västbanken och att få palestinier i israeliska fängelser frigivna.
Varför fortsätter kriget mot Gaza? Över 75% av de svarande menar att ansvaret ligger utanför Israel. USAs politiska och ekonomiska stöd till Israel är den viktigaste orsaken (50%), men också Arabländernas regeringar har ett ansvar genom sin passivitet och normaliseringen av relationerna med Israel (25%). Över 80% menar att amerikanska media är partiska till förmån för Israel i sin rapportering om kriget.
Kan det bli fred?
På den centrala frågan om hur kriget påverkat utsikterna till fred svarar 59% att ”jag är säker på att det inte finns några utsikter till fred med Israel”, medan 14% säger sig ha allvarliga tvivel. Bara 13% tror att fred med Israel fortfarande är möjlig. De svarande ombads bedöma olika länders roll i relation till konflikten. USA men också Storbritannien, Frankrike och Tyskland anses spela en negativ eller mycket negativ roll. Man har en mindre negativ syn på Ryssland och Kina: hela 40 procent anser att de båda länderna har en mer positiv än negativ roll för utvecklingen. Nära hälften av svaren anger att Turkiet och Iran spelar en positiv roll. (se figur 1). Det senare är anmärkningsvärt med tanke på att Iran fått spela rollen av huvudfiende både för Israel och flera Arabstater under lång tid.
I en jämförelse över tid har den andel ökat som anser att USA är det största hotet mot fred och stabilitet i regionen. USA ses som ett större hot än Israel, medan de som ser Iran som det största hotet är färre än 10% (figur 2). Fler än 80% anser att USA inte menar allvar med att vilja se en tvåstatslösning.
Qatar och Jordanien har en särskild roll
Flera länder i regionen har en särskild roll i förhållande till Israel och konflikten. Egypten och Jordanien slöt fred med Israel 1978 respektive 1994. Förenade Arabemiraten normaliserade relationen med Israel 2020. Jordanien och Qatar är särskilt aktiva i förhållande till konflikten; Jordanien som förmyndare för islams heliga platser i Jerusalem medan Qatar har en framträdande roll som medlare och för att israelisk gisslan ska släppas. Figur 3 visar hur den arabiska allmänheten värderar ländernas roll och visar bl a att fler har en negativ än positiv syn på den Palestinska Myndigheten.
Vad bör göras?
De svarande har ombetts rekommendera vad Arabländernas regeringar bör göra för att få slut på kriget. Mer än en tredjedel (36%) anser att normalisering och diplomatiska relationer med Israel bör upphävas.
Varje år sedan 2011 har den arabiska allmänheten tillfrågats om sin syn på konflikten som en arabisk angelägenhet. Stödet för den palestinska saken har varit högt under hela perioden och pendlat mellan 75% och 84%. I och med kriget i Gaza har stödet fått ett stort uppsving och ligger nu på 92%.
Motståndet mot att erkänna Israel har varit stort under hela perioden men är nu större än någonsin. Över 89% av de tillfrågade anser att Israel inte ska erkännas, bara 4% är för ett erkännande.
Omvärlden tittade bort men parterna kan inte själva lösa konflikten
Många bedömare menar att en lösning på konflikten nu är mer avlägsen än någonsin, samtidigt är behovet av en sådan också större än någonsin. Omvärlden gjorde en gång konflikten till sin angelägenhet, uttryckt i en rad FN-resolutioner från 1947 och framåt. Men omvärlden hade tappat taget om en konflikt som parterna inte själva kan lösa. Sedan den 7 oktober lever vi med de tragiska konsekvenserna av denna försummelse. Opinionsundersökningen bland den arabiska allmänheten visar att man där förlorat hoppet om en snar lösning, att förtroendet för USA och väst är lägre än någonsin. ”Palestinas sak är vår” för araberna. Vägen mot fred går inte att skönja.
Johan Schaar är medlem av Mänsklig Säkerhets redaktion.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta redaktionen på red.manskligsakerhet@gmail.com.
Ge ett frivilligt bidrag till vår redaktion och stötta fler nytänkande perspektiv på säkerhetsfrågor! Swish: 123 383 91 31, Banköverföring: SEB 5215 – 1116611
Lämna ett svar