ANALYS Folk och Försvars rikskonferens 2024 präglades av många manliga moderata ministrars tal om krigshot mot Sverige. Tonvikten låg på att både militärt och civilt försvar snabbt behöver möta det aggressiva Ryssland. Men konferensens fokus ter sig inte självklart i en värld där hoten mot svenska säkerhet också kommer inifrån. Och diplomati och rustningskontroll åsidosätts, vilket eskalerar riskerna för just väpnade konflikter.
Volodymyr Zelenskyj inledningstalar. Foto: Ulf Palm
Det som skilde 2024 års konferens, som ägde rum i Sälen 7-9 januari, från tidigare år var bilden av ett närmast överhängande krigshot mot Sverige. Denna hotbild lyftes fram av många talare, främst politiker och ÖB, men i påtagligt mindre mån av militära aktörer.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj inledningstalade, beskrev landets utsatthet såväl som dess motståndskraft. Han tackade för svenskt stöd men efterlyste också fortsatta och långsiktiga insatser.
Liksom tidigare år hölls anföranden av bl a hur ledande politiker, militär, myndighetsvärld och chefer inom näringslivet. Dessutom talade Finlands ambassadör i Sverige, en hög NATO-chef och Lettlands utrikesminister. Se programmet i sin helhet med ämnen och talare. program-240106.pdf (folkochforsvar.se)
Från fokus på NATO 2023 till växande hot mot Sverige
2023 års konferens som jag då rapporterade från Folk och försvar 2023 – alltför snävt fokus på verktyget NATO – Mänsklig Säkerhet (manskligsakerhet.se) ägde rum ett år efter den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Men då präglades inte konferensen av oro för av ryskt militärt hot mot Sverige utan mest av konsekvenserna av svenskt medlemskap i NATO.
Med tanke på årets inlägg om ökade militära hot mot Sverige under det gångna året så presenterades knappast underlag som skulle bevisa just de ökade militära hoten mot just Sverige. Men såväl statsministern som utrikesministern och försvarsberedningens ordförande Hans Wallmark talade med välbekant retorik om att nu är det allvar på riktigt.
Givetvis finns ett ökat militärt hot genom Rysslands brutala och barbariska angrepp mot Ukraina men hur Ryssland i närtid skulle hota Sverige redovisades inte.
Försvarsminister Pål Jonsson markerade att försvaret av Sverige numera inte börjar vid Sveriges gränser eftersom vi genom våra åtaganden inom NATO (under den s k 360-gradersprincipen) utfäst oss att gå in där NATO-länder hotas. Ministern betonade, liksom många andra, behovet av uthållighet från västs sida i försvaret av Ukraina, särskilt från europeiskt håll med tanke på ”osäkerheten kring USA:s framtida roll”. Försvarsministern påpekade också att konflikten kring Gaza och andra oroshärdar ökar osäkerheten globalt.
Flera talare uppmärksammade hur de hybridhot inklusive cyberhot från Ryssland, Kina och Iran som länge uppmärksammats av tidigare rikskonferenser (men bristfälligt åtgärdats) trappats upp till hänsynslös väpnad krigföring.
Chefen för försvarsstaben, Michael Claesson, framhöll att Ryssland är i krig mot allt det Sverige står för. Han konstaterade att 25 år av nedskärningar i försvarsbudgeten är något vi delar med många andra europeiska stater. Sammantaget utgör det en bromskloss när kriget i vår närhet kräver upprustning.
Från militärt håll talades om ett ”nytt operativt koncept ”- som jag dock kände igen från tidigare konferenser. Det gäller tre delar av Sveriges roll i närområdet: i försvaret av Arktis där smältande isar gett området ökad strategisk betydelse för transporter och råvaruutvinning, i försvaret av Östersjön och skydd av Gotland och Baltikum samt i västflanken, med försvar av inloppet till Östersjön och av Göteborg.
Försvaret av svenska ”värderingar”, försvarsvilja och civilt försvar
Från såväl politiskt som militärt håll påpekades hur försvaret av Sverige omfattar territoriet, nu utvidgat till ”solidariskt kollektivt försvar” av allt NATO-territorium. Lika viktigt är försvar av ”svenska värderingar”, en term som numera på intet sätt är problemfri i dagens polariserade politiska Sverige. ÖB talade i stället om försvar av territorium och svenska ”intressen”. Även detta begrepp behöver diskuteras och definieras närmare.
Carl-Oscar Bolin, minister för civilt försvar, och flera myndighetschefer betonade vikten av ett starkt totalförsvar. Särskilt med hänvisning till det ökade krigshotet och att insikten om hotbilden är avgörande för vår förmåga och försvarsvilja att möta hoten. Bolins uttalanden om att Sveriges befolkning måste förbereda sig för krig har fått stor uppmärksamhet för att det skrämt både barn och vuxna och uppfattats som ett överhängande hot.
Det förefaller dock märkligt att kritisera ministern för att han beskriver reella hot även om han borde nyanserat bilden eftersom risken i närtid måste bedömas som mycket liten givet hur svårt Ryssland har att möta Ukrainas motstånd. Men att kritisera budbäraren när det är angriparen Putin som orsakat krisen förefaller enligt min mening vara lika omotiverat som när klimatförnekare kritiserar klimatrörelsen för att skrämma upp barn och ungdomar genom att betona klimatkrisens omfattning.
Global säkerhet
Direktören för Utrikespolitiska institutet Jacob Hallgren och rektorn för Försvarshögskolan Robert Egnell framhöll att trots vikten av fokus på närområdet behöver Sverige också vara aktiv globalt, både med hänsyn till att vi är en starkt exportberoende nation och för att vi tillhör den lilla grupp av länder som upprätthåller liberal demokrati. Vi befinner oss nu i en period av global transition där dagens regelbaserade världsordning utmanas av bl a BRICS-länderna där Ryssland under 2024 är ordförandeland. Vi måste se och följa hur länder använder alla till buds stående maktmedel för att driva sina intressen, och bl a uppmärksamma hur Ryssland vill ta kontroll över global livsmedelsproduktion (en fråga som f ö belysts av tidigare FoF-konferenser).
Såväl Sveriges FN-ambassadör Anna-Karin Eneström som chefen för Human Rights Watch-Norden betonade att Sverige och västvärlden konsekvent behöver upprätthålla respekten för humanitär lag i alla konflikter så att vi inte anklagas för dubbel bokföring, vilket varit fallet i konflikterna Ukraina respektive Gaza. Men dubbla bokföring tillämpas inte enbart av väst utan också av Syd som duckar för att kritisera Kinas övervåld mot muslimska uigurer.
Stark försvarsindustri som avgörande tillgång för Sverige
Den betydande och innovativa svenska försvarsindustrin lyftes fram som en stor tillgång i Sveriges försvar, av såväl politiker som försvarsindustri och berörda myndigheter.
Det kan noteras att det skarpaste förslaget från oppositionsledaren Magdalena Andersson vid konferensen var att, som svar på Ukrainas behov, öka satsningarna på svensk produktion av vapen och ammunition. Och i detta syfte utfärda statliga kreditgarantier.
Inre hot mot svensk säkerhet
Justitieminister Gunnar Strömmer talade om gängbrottsligheten – men ingen annan brottslighet – som hot mot svensk säkerhet. Han beskrev lagar och mått och steg som regeringsunderlaget arbetat med, inklusive åtgärder för att komma åt gängens ekonomiska brottslighet.
Frågorna om inre säkerhet togs också upp av chefen för SÄPO, Charlotte von Essen, liksom av ställföreträdande generaldirektören för Svenska Institutet Anna Rudels . Inläggen berörde den förändrade/försämrade Sverigebilden och faktorer som gjort att säkerhetshoten mot Sverige ligger kvar på 4 på en skala av 5. Koranbränningarna utpekades som en starkt konfliktdrivande faktor. Den politiska oppositionen med S, V och C kritiserade SD:s ledande företrädare Jimmie Åkesson och Richard Jomshof för att elda på konflikthoten och förvärra säkerhetsläget genom uttalanden om att riva moskéer och bränna än fler Koraner.
I fråga om inre hot var det knappast förvånande att det bara var politiker vid konferensen som talade om elefanten i rummet: hur SD:s agenda med muslimhat som främsta prioritet öppet underminerar svensk säkerhet.
Vad som ju behöver beaktas i överväganden om inre säkerhet är hur ett antal SD-representanter, bl a riksdagsledamöter, under flera år haft tvivelaktigt samröre med Moskva, vilket borde göra det obekvämt för militära aktörer att dela sekretessbelagd information till partiets representanter. Till problemen hör också att SD i EU-parlamentet – i motsats till andra svenska ledamöter – röstat på sätt som gynnat Ryssland (och Ungern) vars grundläggande värderingar SD delar om folket versus påstådda eliter, nationens enhet, familj, genusfrågor, hbtq-rättigheter mm.
Min tanke: En alternativ folk- och försvarskonferens?
En potentiell alternativ konferens om folk och försvar borde kunna fokusera på inre hot mot Sverige samt på SD:s agenda och roll.
En sådan konferens skulle kunna belysa i vad mån dagens fokus på militära hot kan bidra till att undgå fokus på inre hot mot mänsklig säkerhet i Sverige. Exempelvis hot i form av hets mot folkgrupper, bristande likhet inför lagen, inskränkningar i yttrandefrihet mm.
Konferensen skulle också kunna belysa diplomati och rustningskontroll som verktyg för att hantera väpnade konflikter som om de fortsätter trappas upp kan leda till just de militära hot och risker som konferensen i Sälen lagt så stort fokus på.
Gerd Johnsson-Latham, chefredaktör för Mänsklig Säkerhet.
Redaktör: Norah Lång
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta redaktionen på red.manskligsakerhet@gmail.com.
Ge ett frivilligt bidrag till vår redaktion och stötta fler nytänkande perspektiv på säkerhetsfrågor! Swish: 123 383 91 31, Banköverföring: SEB 5215 – 1116611
Lämna ett svar