ANALYS Årets klimattoppmöte har beskrivits som en ”once-in-a-lifetime opportunity” att komma fram till ett gemensamt uttalande om att nu är det början på slutet för fossila bränslen. Det är alltså den 28:e klimatkonferensen, conference of the parties (COP28) sedan det första klimatmötet i FN:s regi hölls i Berlin 1995. COP28 äger rum i Förenade Arabemiraten från 30 november till 12 december.
President för klimatkonferensen är Ahmed Al Jaber, som också är VD för oljebolaget Abu Dhabi National Oil Company (ADNOC). ADNOC är ett av de största oljebolagen i världen. Både valet av land och att en VD för ett oljebolag ska leda klimatkonferensen har lett till omfattande protester från klimatorganisationer och andra. Det finns även flera exempel där aktivister eller politiska dissidenter vid genomresor har blivit arresterade i Förenade Arabemiraten. Det finns därför farhågor om vad som kan ske om deltagare på klimatkonferensen ordnar demonstrationer. Något som ju mer eller mindre alltid sker vid dessa tillfällen.
Många i civilsamhället avstår deltagande
Detta har lett till att många avstår från att resa till Dubai och delta i klimatkonferensen. Särskilt klimat- och miljöorganisationer har uttryckt sitt missnöje med valet av land och att dessutom en VD för ett oljebolag ska leda COP28.
Naturskyddsföreningen har deltagit på alla FN:s klimatkonferenser de senaste tio åren och även dessförinnan haft hög närvaro ända sedan Kyotoprotokollet undertecknades 1997. I år väljer föreningen att utebli. Även svenska Världsnaturfonden, WWF, avstår från att närvara.
Blir COP alltmer ett möte för näringslivet?
Trots åsikterna om var COP28 genomförs och val av president kommer antalet deltagare att bli rekordstort. Uppskattningsvis 70 000 deltagare från 198 länder kommer till Dubai. Däribland 600 deltagare från oljeindustrin.
Presidenterna för de två länder som orsakar störst utsläpp, Joe Biden, USA, och Xi Jinping, Kina, väntas däremot inte komma till konferensen. Mellan 30 och 40 personer från den svenska regeringen och olika departement, med Ulf Kristersson i spetsen, kommer att delta. Från näringslivet har drygt 20 svenska företag annonserat att de planerar att finnas på plats i Dubai.
Den globala översynen viktigast på mötet
Viktigast på agendan är den globala översyn (global stocktake cop28) som ska visa var världen står i klimatomställningen med inriktning att utforma en bättre kurs för framtiden. Dessa avstämningar är en viktig del av Parisavtalet, beskrivs i artikel 14, och ska göras vart femte år. Den som nu ska göras under COP28 blir dock den första sedan 2015 på grund av covid-pandemin. Det är en process där alla Parisavtalets parter deltar för att kollektivt analysera i vilken omfattning Parisavtalets klimatmål och villkor är uppfyllda och var de inte är det.
Fönstret är på väg att stängas för att klara 1,5 graders global uppvärmning relativt förindustriell tid. Därför måste beslut tas att öka ambitionerna och accelerera åtgärderna för minskade utsläpp. Med nuvarande utsläppsnivåer är annars risken stor att vi går mot en okontrollerbar utveckling.
Hur akut klimatläget är, har årets många extremväder och höga temperaturer visat. Den 17 november uppmättes för första gången 2,07 grader i global medeltemperatur jämfört med förindustriell nivå. Att temperaturen tillfälligt överstiger 2 grader betyder förstås inte att klimatmålet i Parisavtalet har missats. Temperaturen ska i så fall ligga över 1,5 grader under en längre tid. Dock ger det en tydlig signal att utvecklingen fortsatt går åt fel håll. I en nyligen publicerad FN-rapport angavs att om världens länder fullföljer de åtaganden, Nationally Determined Contributions (NDCs), så går världen mot en temperaturhöjning av omkring 2,5 grader över förindustriell tid. Med en fortsatt politik som länderna har idag är motsvarande temperaturökning omkring 3 grader. Därför är den globala översyn, vilken ska göras på COP28, av vad som har gjorts för att minska växthusgasutsläppen och vad som behöver göras för att klara klimatmålen i Parisavtalet så viktig.
Bromsa utsläpp, klimatanpassa och ersätt förlust och skada
Klimatanpassning (adaptation) och förlust och skada (loss and damage) är andra viktiga områden på konferensen och som har varit uppe på agendan under många klimatkonferenser. Inte minst vilka länder som ska stå för finansieringen är fortfarande under diskussion. Insatser för att åtgärda de skador som extremväder åstadkommer blir allt större och anpassningsinsatser som krävs för att förhindra eller minska konsekvenserna av klimatförändringen blir alltmer omfattande. I första hand är det länder i global Syd som drabbas, även om extremväder, skogsbränder och andra klimatrelaterade katastrofer de senaste åren har blivit allt vanligare också i länder i den rika delen av världen.
Klimatanpassning
En nyligen publicerad rapport från United Nations Environment Programme (UNEP) visar vilka enorma belopp det är fråga om för att genomföra de anpassningsåtgärder som anses krävas. I rapporten beräknas kostnaderna för klimatanpassning i länder i globala Syd uppgå till mellan 2 100 och 4 000 miljarder kronor. Det är 50 procent mer än vad som tidigare uppskattats. En viktig del i klimatanpassningen är att införa ett globalt ”early warning system”. Idag har bara hälften av världens länder ett sådant system. FN har tagit ett initiativ om att ett sådant system ska täcka alla världens länder senast 2027.
Förlust och skada
Det löfte som de rika länderna avgav redan 2009 att de från och med 2020 skulle bistå Syd med 100 miljarder dollar årligen har fortfarande inte uppfyllts. Efter hårda förhandlingar på COP27 i Sharm el-Sheikh, Egypten, träffades en överenskommelse om att en fond ska inrättas och att de rika länderna ska stå för finansieringen. Mellan mars och oktober i år har förhandlingar pågått om fondens utformning, var den ska placeras och hur regelverket ska vara för fördelning av ekonomiskt stöd. Efter att dessa förhandlingar brutit samman fyra gånger, lyckades inblandade parter på ett slutligt möte inför COP28 komma överens om en temporär lösning att fonden placeras hos Världsbanken. Länderna i globala Syd anser att en fristående fond ska bildas och att den inte ska ligga i USA. Återstår att se om överenskommelsen leder till beslut på COP28.
Hälsa för första gången på COP-agendan
Hälsa kommer för första gången att tas upp på en klimatkonferens av det här slaget. En dag på COP28 ska ägnas åt de hälsoeffekter som förbränning av fossila bränslen har. Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, orsakar de giftiga partiklar som bildas vid förbränning av kol, olja och gas att miljoner människor dör varje år. Dessutom drabbar hjärt- och lungsjukdomar många. Extrema värmeböljor dödar också människor världen över redan idag, samtidigt som skördar påverkas och sjukdomar sprids. Extrema värmeböljor som hotar hälsan beräknas drabba omkring 14 procent av världens befolkning minst en gång vart femte år vid 1,5 graders temperaturhöjning.
Vid 2 graders temperaturhöjning kommer 37 procent av jordens befolkning att utsättas, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Maria Neira, ansvarig för miljöhälsa vid WHO, säger:
”Om förbränning av fossila bränslen stoppas, blir en av de omedelbara nyttorna att det bidrar till att minska antalet döda med 7 miljoner på grund av att de exponeras för luftföroreningar”.
Andra områden som står på agendan är biologisk mångfald, klimatförändringens allt större påverkan på produktionen av mat samt insamling och lagring av koldioxid, Carbon Capture and Storage (CCS).
EU konstruktiv och pådrivande aktör
Sverige, liksom övriga EU-länder, agerar på dessa konferenser inom ramen för en gemensam EU-politisk linje. EU-rådet har beslutat om ett underlag som ska fungera som allmän förhandlingsposition på konferensen. I detta uttalas att medlemsländerna framhåller betydelsen av att den globala klimatambitionen avsevärt höjs med en ambitionsnivå i linje med Parisavtalet. Det betonas att de nationella åtagandena, NDC:erna, inte är tillräckliga för att nå målet och länderna uppmanas därför att skärpa sina strategier och åtgärder för minskade utsläpp. Ett konkret förslag är här att en tredubbling av installerad kapacitet för förnybar energi ska ske till 2030.
Rådet betonar vikten av att den globala översynen genomförs framgångsrikt, framhåller vikten av en rättvis omställning och välkomnar dialogen om ett globalt mål för klimatanpassning. Finansieringen för att hantera förluster och skador tas upp, där alla länder uppmanas att öka sina insatser för att mobilisera finansiering från alla källor.
Vilka är då förväntningarna på utfall från COP28? Trots den omfattande kritiken att konferensen äger rum i ett land som Förenade Arabemiraten och med en oljeshejk som president, finns ett starkt tryck att överenskommelser ska träffas om minskade utsläpp och finansiering av åtgärder för klimatanpassning och klimatrelaterade förluster och skador som drabbar fattiga länder. De senaste åren har länderna i globala Syd i allt högre grad agerat tillsammans och visat att tålamodet är slut med de länder som genom sina historiska utsläpp har orsakat de katastrofer de drabbas av.
Utfallet av COP28 kommer att vara mycket betydelsefullt för om klimatmålen i Parisavtalet ska kunna klaras. Klimatmål som är avgörande för kommande generationers levnadsförhållanden. Det finns alltså all anledning att kräva att vårt eget lands representanter, den svenska regeringen, bidrar till tydliga åtgärder för en snabb minskning av utsläpp.
Roger Bydler, styrelsemedlem i föreningen Klimatriksdagen
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta redaktionen på red.manskligsakerhet@gmail.com.
Ge ett frivilligt bidrag till vår redaktion och stötta fler nytänkande perspektiv på säkerhetsfrågor! Swish: 123 383 91 31, Banköverföring: SEB 5215 – 1116611
Lämna ett svar