ANALYS I en tid när det internationella samhället behöver fler fredsinsatser skadas redan pågående arbete av omfattande falsk ryktesspridning och rent förtal. Ett skriande exempel är FN:s fredsoperationer som nu tvingas lägga ned dyrbara resurser för att motverka ren desinformation.
Det svenska fredsforskningsinstitutet Sipri presenterade nyligen en rapport med rekommendationer som kan motverka desinformation i FN:s fredsoperationer. FN och flera andra mellanfolkliga institutioner har i flera år dokumenterat en oroväckande ökning av statsstyrd internationell desinformation, ofta indirekt via privata företag. FN tvingas nu använda omfattande resurser för att trygga säkerheten för såväl de människor och civilsamhällen som skyddas av fredsinsatserna runt om i världen som de egna medarbetarna i de utsatta staterna.
Riskerar försvaga förtroendet
FN har idag 12 fredsbevarande operationer, bland dessa i Europa (Kosovo), i Mellanöstern (Cypern, Libanon, Israel) och Afrika (bland dem Kongo och Sudan), samt i Asien (Kashmir). FN:s fredsbevarande styrkor har nu inte enbart att hantera desinformation som berör det operativa arbetet. Man måste dessutom söka hantera alltmer omfattande desinformationskampanjer inriktade på att försvaga förtroendet för fredsbevarande operationer och därmed fördjupa splittring mellan olika aktörer i konfliktområden.
Allt i syfte att gynna en viss part i konflikten.
Sipri-rapporten citerar en intern FN-undersökning från 2022 som visar att den tillfrågade personalen i 75 procent av FN:s fredsbevarande styrkor anser att spridningen av felaktiga eller medvetet förvanskade uppgifter direkt påverkar personalens säkerhet. Vad som är än mer allvarligt är att kampanjerna äventyrar FN-operationernas möjlighet att skydda människor och civilsamhälle i de berörda länderna.
Kraftig ökning av betalda desinformatörer
Forskning vid Oxford University har visat på en snabb ökning av antalet företag betalda för desinformationskampanjer på uppdrag av politiska aktörer. 2017 fanns det sådana företag i nio stater. Tre år senare var antalet hela 48 stater (Bailey m fl: ”Industrialized Disinformation”, 2020). Enligt samma studie var mer än 60 olika företag inblandade och kostnaderna är nu omfattande. Oxford-forskarna beräknar en sammanlagd kostnad på över 60 miljoner US-dollar under treårsperioden. En del av dessa kampanjer drabbade FN:s arbete.
FN:s olika verksamhetsgrenar har reagerat, men det har tagit tid. 2021 gav FN:s generalförsamling FN:s högsta ledning i uppdrag att skapa verktyg för att kraftfullt bemöta denna form av manipulativ verksamhet. I augusti 2022 presenterade generalsekreterare Antonio Guterres en “Countering Disinformation report” i vilken han bland annat begär att medlemsstaternas regeringar ska ”tillse att tjänstemän i den offentliga sektorn förmedlar korrekt information”. Statsledningarna ska även se till så att ”de myndigheter som sprider falsk information hålls ansvariga”. I det arbetet framhåller FN:s generalsekreterare att det är viktigt att även ”engagera det civila samhället i utformningen av politik och andra insatser som syftar till att motverka desinformation”.
Sociala medier kan både stärka och förtala FN
En rapport om säkerheten för FN:s fredsbevarande operationer (Lacroit and Chare: ”Protecting the truth, a requisite to peacekeeping”, 2021) pekade särskilt ut hur sociala medier blir allt viktigare.
”De sociala medierna har skapat enorma möjligheter att kommunicera om vårt arbete och bygga upp stöd. Men samtidigt underlättar de spridning och ökning av såväl felaktig som medvetet förfalskad information”.
I rapporten pekar man på att över hundra tusen människor idag deltar i någon av FN:s fredsoperationer. Ryktesspridning och falska budskap kan på kort tid underminera förtroendet för dessa operationer. Sådant förtroende kan ta lång tid att byggas upp men kan kullkastas inom loppet av några minuter, heter det i rapporten. Därför vill FN integrera strategisk kommunikation i hela sitt arbete för att motarbeta desinformationskampanjer. Detta är även ett centralt förslag i den rapport för att trygga FN:s fredsoperationer som presenterats av Sipri.
Anstiftare i regeringar men även i civilsamhället
Sipri föreslår i sin rapport att FN i varje stat ska granska vilka aktörer som gör vad när det gäller spridningen av felaktig (på engelska: misinformation) eller medvetet vilseledande och falsk information (engelska: disinformation).
Man kan till exempel hitta anstiftare i regeringskretsar i olika länder som ifrågasätter legitimiteten och implementeringen av FN-mandatet för att insatserna missgynnar deras egen agenda. Det är samtidigt viktigt att granska om någon av civilsamhällets företrädare ägnar sig åt liknande verksamhet. Ibland är dessa styrda av eller starkt påverkade av intressegrupper som vill motverka FN-insatserna.
Viktigt undvika klyftor i förhållande till lokalsamhället
Sipri understryker att FN:s insatser ofta är komplexa och omfattande. De berör vanligen många befolkningsgrupper och det finns risk för att det i vissa situationer kan uppstå en klyfta mellan delar av lokalsamhället och FN:s personal. FN:s fredsoperationer måste därför ständigt och redan i planeringsskedet arbeta för att ”förbättra social, språklig och kulturell förståelse” för att ”skapa förtroende, transparens och bättre förutsättningar för dialog”. Man måste idag i större utsträckning bedöma risker för desinformation i detta sammanhang.
Personalen behöver utbildas
Sipri poängterar att FN i sin strategiska kommunikation måste utbilda ledande personal inom aktuell medie- och kommunikationskunskap. Inom detta område finns idag stora brister. Sipri noterar att man i större utsträckning måste söka nå ut i hela landet med fakta om uppdraget och dess syfte. Detta kan motverka uppkomsten av falska nyheter och desinformationskampanjer.
Sipri påpekar att man i flera länder förutom via sociala medier även drabbas av desinformation via etablerade massmedier. Sådan kan förekomma i statsstyrd TV men också via dagstidningar ägda av någon av intressenterna i en pågående konflikt. Men, påpekar Sipri, det är viktigt att inte blanda samman desinformation med fri debatt om och kritik av FN:s insatser.
Vissa aktörer finansieras från Ryssland
Men vilka ligger bakom desinformationen? 2022 publicerade International Peace Institute (IPI) en fallstudie i tre av de stater där FN sedan länge har pågående fredsoperationer: Centralafrikanska republiken, Demokratiska republiken Kongo (Kinshasa) och Mali.
Forskningsprojektet finansierades bland annat av regeringen i Nederländerna.
Forskarna bygger vidare på ett antal tidigare undersökningar i området som visar att antalet kampanjer mot FN:s fredsprojekt ökade kraftigt i samband med att den ryska Wagnergruppen etablerade sig i Centralafrikanska republiken 2018 och i Mali 2021. Andra aktörer är sådana som betecknar sig som anti-koloniala. Dessa aktörer riktar särskilt hård kritik mot den gamla kolonialmakten Frankrike som sedan länge varit militärt aktiv i sina forna kolonier.
FN anklagas för plundring och vapenförsäljning
Vad är det för påståenden som basuneras ut i de FN-fientliga kampanjerna? Bland de vanligaste anklagelserna är att FN-personalen ”plundrar länderna på naturresurser” och att man ”säljer vapen till islamistiska separatister”. Den grövsta anklagelsen kom i samband med tidigare års pandemier. Då påstods att FN-personal medvetet skulle ha smittat ned civilbefolkningen med såväl ebola som covid-19. Anklagelsen kan verka fantasifull, men personer som sägs ha trott på uppgifterna låg bakom attacker mot ett av FN:s kontor i Kongo-Kinshasa.
Enligt IPI-rapporten kan denna typ av desinformation få genomslag när det råder stor osäkerhet i ett land, som t ex efter någon av militärkupperna i Mali 2020 och 2021. Detsamma gäller det omtvistade valet i Centralafrikanska republiken 2020 som följdes av väpnade oroligheter samt i Kongo-Kinshasa när rebellgruppen M23 återupptog sina väpnade operationer 2022 i de västra delarna av landet (se tidigare artiklar i nättidningen, t ex denna).
Inflytelserika grupper sprider rykten
Även om sociala medier, i första hand Facebook och WhatsApp, har förhållandevis begränsad spridning i de tre afrikanska staterna påpekar IPI-rapporten att uppgifterna kan spridas via inflytelserika grupper inom ländernas eliter. FN försöker därför motverka spridningen av felaktiga eller falska uppgifter via sociala medier i dialog med ägarna till plattformarna. FN använder sig även av egna radiosändare i länderna, som t ex i radioprogrammet ”Le vrai du faux” i Mali där man i direktsändningar kommenterar och diskuterar olika rykten som cirkulerar om FN:s verksamhet.
Sipri-rapporten konstaterar att FN måste fästa större uppmärksamhet vid den tilltagande desinformationen. ”När spridningen av fel information och desinformation hotar förmågan att leverera måste verksamheten ha kapacitet och beredskap att svara” heter det i rapporten. Sipri skriver att desinformation blivit en del av den direkta eller indirekta krigföringen (”weaponization”) i konfliktområden.
Sipri föreslår att frågan ges ökad betydelse när FN nästa år summerar sitt arbete med den ”nya agendan för fred” vid nästa års stora toppmöte ”Summit of the Future”.
Jöran Hök, journalist och forskare, har undervisat på Södertörns högskola. Tidigare chefredaktör för Omvärlden.
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta redaktionen på red.manskligsakerhet@gmail.com.
Ge ett frivilligt bidrag till vår redaktion och stötta fler nytänkande perspektiv på säkerhetsfrågor! Swish: 123 383 91 31, Banköverföring: SEB 5215 – 1116611
Lämna ett svar