REFLEKTION Tidigare bokmässor har innefattat spännande panelsamtal på det Globala Torget. Men inte i år, eftersom regeringen avbrutit stöd till civilsamhället och grupper som utgör en vital del av en levande och aktiv demokrati. Men mässan erbjöd ändå högintressanta samtal om demokratihot, Ryssland/Ukraina, NATO, Turkiet, grön omställning och vad moderniteten gör med oss människor. Här rapport och reflektioner.
Det ödsliga Globala Torget på årets upplaga av Bokmässan. Foto: Gerd Johnsson-Latham
En bokmässa i avsaknad av global utblick
Det rätt tomma Globala Torget vid mässan innebar att helheten saknade utblickar mot Kina, Afrika, Latinamerika och Mellanöstern. Därmed saknades också människor från andra delar av världen bland mässans i år väldigt vita publik.
Kanske avspeglades det faktum att vi har en regering som tillsammans med Sverigedemokraterna begränsar utrikespolitiken till att omfatta Väst och Ryssland-Ukraina, utan nämnvärd uppmärksamhet på bland annat mänskliga rättigheter och rättsstat.
I korridorerna hördes för övrigt frågor om regeringen verkligen har en utrikespolitik.
Korta nedslag i frågor som rör mänsklig säkerhet
Utifrån en mängd bokpresentationer och tematiska samtal nedtecknas här i två delar tankar och reflektioner kring sex breda områden: 1) demokrati/yttrandefrihet/kulturkrig, 2) Ryssland/Ukraina, 3) NATO-frågan, 4) Turkiet, 5) klimat/skogen/grön omställning och 6) samtal om hur, gradvis men grundläggande, moderniteten präglat oss som människor.
Alla dessa ämnen drog massvis med åhörare – dessvärre med undantag för klimatet.
Upplyftande panelsamtal utan hets och personangrepp
Det var befriande att höra mässans panelsamtal som ofta arrangerades av politiska motpoler som Timbro och Katalys, men fördes i civiliserade samtal i vänlig ton. Helt utan de personangrepp och konfrontationer som idag präglar sociala medier och partiledardebatter i SvT som arrangerats som hopplösa ”dueller”. Oavsett om mässdebatterna rörde demokrati, grön omställning eller skogen så påmindes vi om att det faktiskt är möjligt med konstruktiva politiska samtal, där olika synsätt kan jämkas. Vilket är nödvändigt i demokratier.
Det gav hopp om att det går att finna lösningar på dagens många problem och kriser. Men så saknades också Sverigedemokratiska företrädare helt i panelerna.
Demokrati/yttrandefrihet/kulturkrig
Demokratins framtid i Europa, USA och Israel diskuterades av Bernard-Henri Levy (BHL) och Adam Gopnik under mässans judiska tema. Levy hävdade att västs passivitet och svaghet demonstrerats redan 2012 när man inte ingrep mot Syriens diktator Al-Assads användning av kemiska vapen och inte heller med kraft mötte Rysslands annektering av Krim 2014.
Gopnik hävdade att demokratin alltid varit hotad och kommer att så förbli. Han såg Donald Trump som en klar neofascist, vars mål är att skapa kaos så att neofascister kan träda fram och till synes ”skapa ordning”. Samma tanke poängterades av filosofen Åsa Wikforss i en annan panel, liksom i hennes böcker. Levy såg liknande tendenser i hela väst, inklusive i Sverige där illiberala krafter vunnit mark.
Först underblåser antidemokrater motsättningar och kaos (som genom koranbränningar) för att sedan skrämma in oss i fascismens ”ordning”.
Levy konstaterade att Trumps gamle rådgivare Steve Bannon lyckats i sitt projekt att mobilisera anti-demokratiska krafter på många håll i världen.
Gopnik markerade dock optimism och noterade att ”still, the center holds”.
Levy pekade på hur Israels president Benjamin Netanyahu lierat sig med Victor Orban i Ungern, bl a mot bankmannen Georg Soros. Han såg dock positivt på att motståndet i Israel är mycket mer aktivt och kraftfullt än motståndet på andra håll i väst där autokrater hotar. En viktig anledning ansåg han vara att demokratiskt sinnad höger och vänster i Israel slutat bekämpa varandra för att enas mot den gemensamma fiende som hotar rättsstaten. (Något vi dessvärre inte ser i Sverige: min kommentar).
Gopnik menade att anledningen till att våldsbejakande nationalism växt sig stark är att vita män – mest outbildade – betraktar sig som offer i en värld där deras maktpositioner utmanas, både i samhälle och familj. (Jag noterar att liknande resonemang länge förts av feminister och också uppmärksammas i en text av statsvetaren Francis Fukuyama i tidskriften Sans, nr 4 2023.)
Levy såg det som ett mirakel att Europa trots allt stöder Ukrainas frihetskamp och pekade på det faktum att Volodymyr Zelenskyj inte är politiker är en förklaring till hans framgång.
Samtalet rörde också vad ett land är: inte bara territorium utan också ”a body of values”, i den moderna världen definierad av bl a liberala institutioner, folkrörelser och en fri press. Levy betonade att demokratier är mer än val, de är civilisationer. Men nu står populister ”at the gate”.
Svenska paneler om demokrati
I ett annat panelsamtal uttryckte Åsa Wikforss stor oro över den närmast toxiska aggressivitet som drivs fram och skadar demokratiska, problemlösande samtal.
Bo Rothstein var orolig över hur lagstiftningen ständigt släpar efter när det gäller såväl sociala medier som krav på de stora tech-bolagen som styrs av kommersiella intressen. Han betonade hur bristen på tillit urholkar samhället och måste byggas upp nu, både på idéplanet och i praktisk handling genom inkluderande välfärd.
Brist på ekonomisk rättvisa skadar tilltron till demokratin och dagens ofta växande klyftor utgör ett hot och gynnar populism. Men trots demokratins brister ansåg Rothstein att den som styrelseform överlag haft lättare att hantera frågor om materiell resursfördelning exempelvis via skatter än att jämka i kulturkrigsfrågor och moraliska motsättningar kring exempelvis abort.
Ryssland och kriget mot Ukraina
Frågor om Ryssland efter invasionen, president Putins planer och Ukrainas framtid diskuterades i en rad paneler med DN-journalisten Anna-Lena Laurén och forskarna Martin Kragh, Oscar Jonsson och Carolina Vendil Pallin.
Den samlade bilden var att Ryssland präglas av ökad repression, angiveri (!), militarism och totalitärt styre. Idag anslås cirka 40 procent av nationalbudgeten åt yttre och inre säkerhet och andelen ökar.
Laurén menade att landet kan ses som en diktatur där medelklassen lever i en bubbla och låtsas att allt är som det ska vara.
Men så har också Ryssland enligt Vendil Pallin varit i krig med väst sedan 1600-talet.
(Se dessutom en tidigare artikel i MS om Rysslands koloniala ambitioner som ännu inte upphört: Milosz J Cordes 2 delar maj 2023 och Lena Jonssons bok ”Volga och inre Ryssland)
Och moskoviter och svenskar har ännu längre än så stridit om makt och inflytande kring nuvarande Finska viken, Finland och Baltikum. Det är för övrigt inte bara Ryssland som varit krigiskt: även USA:s och Storbritanniens historia har tämligen konstant präglats av krig mot olika motståndare: min anmärkning).
Ryssland för idag krig på liknande sätt som man gjorde i väst för 100 år sedan, påpekade Kragh, med skyttegravar och tungt artilleri. Jonsson framhöll att det är just Rysslands tillgång till miljontals artilleripjäser som gett landet fördelar på marken.
Putin kan inte backa nu för det skulle vara att erkänna att ukrainarna har en egen nationell identitet och visar kamplust mot Moskva, vilket skulle motsäga Putins syfte att ”återbörda” Ukraina från utländska fascister.
Vendil Pallin framhöll att nu när Ryssland är fullt upptaget i Ukraina utnyttjar Turkiet tillfället att gå in där Ryssland lämnar ett vacuum. Kina gör detsamma i Centralasien.
Kragh poängterade att folkomflyttningen från Nagorno-Karabach efter ryskstödd aggression nu utgör den största etniska rensningen i Europa med närområde sedan andra världskriget.
Kragh betonade dessutom att om väst nu kräver acceptans för en verkligt regelbaserad världsordning får inte vi själva bryta regelverket vilket väst gjorde vid invasionen av Irak 2003.
En samlad bedömning var att omvärlden inklusive Sverige varit för naiva och öppnat dörrarna för ryska investeringar, även i känsliga sektorer. Kragh berättade en hårresande historia om hur han i ett seminarium med ett större svenskt företag först föreläst om utvecklingen i Ryssland och sanktionerna mot landet. Efter honom hade sedan en konsult berättat om hur företaget skulle göra för att undgå sanktionerna.
Nu har vi en situation där ryska investeringar i Sverige finns i både skolväsende, industrier och gasledningar.
Framtiden? Vad gäller framtiden ansåg Vendil Pallin att Ukraina kommer att överleva som självständig nation, men inte utan att släppa ifrån sig territorium. Ryssland kommer att vara svårt sargat. Möjligen kan Putin-regimen efterträdas av någon med mjukare framtoning som kan ge landet en chans att etablera mer fredliga kontakter med väst, men då krävs en mental omställning, särskilt på hög nivå. Mest troligt är dock fortsatt eller förstärkt repression, i ett Ryssland som nu är både argare och svagare än före invasionen.
Fredsförhandlingar? Nej, ansåg samtliga experter. Just nu vill varken Ryssland eller Ukraina förhandla eftersom ingen part tjänar på det. Men situationen kan snabbt ändras, mest beroende på om Ukrainas stöd från USA sviktar.
Slutligen betonades att vi nu i efterhand kan se att den europeiska säkerhetsarkitektur som OSSE, organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, utarbetade efter murens fall 1989 – som hökarna skrattade åt – kanske om det fått mer politiskt stöd kunnat dämpa rysk aggression och vara ett forum för seriös dialog mellan öst och väst.
Men det kanske bara hade varit ännu ett forum och tillfälle för Ryssland att, liksom i tidigare skeden av historien, ge ett falskt sken av öppenhet och samverkan.
Gerd Johnsson-Latham
Redaktör: Johan Schaar
Del II av rapporten från Bokmässan publiceras tisdagen den 10 oktober, om bl a NATO, Turkiet, klimatfrågor och hur moderniteten styr våra liv.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta redaktionen på red.manskligsakerhet@gmail.com.
Hjälp! Nätmagasinet Mänsklig Säkerhet har ebb i kassan. Vi vänder oss därför till läsare och andra som vill stödja vår ideella oberoende analyserande journalistik.
Vi ber om bidrag, en slags ”prenumerationsavgift”, om 200 kronor eller mer. Föreningen Klimatriksdagen fick in 80 000 kronor genom crowdfunding i vintras. Kan de kan väl vi?
Swish- och kontonummer finns högst upp på sidan. Alla bidrag mottages med stor tacksamhet!
Lämna ett svar