ANALYS Det moderna kriget är också ett krig mot naturen. Den ryska aggressionen mot Ukraina drabbar rik biologisk mångfald och en kornbod för världen. Kostnaderna är både monetära och existentiella. En internationell analysgrupp bistår nu Ukraina i analys och dokumentation för att lägga grunden för ansvarsutkrävande och grön återuppbyggnad.
Foto: Mikhail Volkov
Inte bara mänskligt lidande
Historiska skildringar av krig berättar om grymheter och det mänskliga lidandet: hur många människor som dödats eller skadats och hur städer har jämnats med marken. Men i modern tid har en insikt växt om det som kallats krigets tysta offer. Det handlar om hur miljön i stort påverkas av krigshandlingar på kort och lång sikt. Både Vietnamkriget och Gulfkriget uppmärksammades också på grund av användning av napalm respektive hur luften förpestades av rök från brinnande oljekällor.
Ukraina har en magnifik natur. Stora skogar, bördiga fält med den berömda svarta jorden som kallas ”chernozem”, en mycket rik biologisk mångfald (så mycket som 35% av Europas biodiversitet) och stora naturtillgångar, inklusive mineraler. Det är ingen tillfällighet att landet blivit en av världens största exportörer av spannmål och solrosolja, men här odlas också potatis, sockerbetor och grönsaker.
Snart har 20 månader gått sedan Ryssland invaderade Ukraina. Oprovocerat och olagligt.
Kriget har haft svåra humanitära, geopolitiska och ekonomiska följder med stor inverkan på mat- och energiförsörjningen i världen. När vete från Ukraina inte längre kan nå människor i folkrika och fattiga länder som Egypten eller Jemen kan det leda till svält.
En attack på skog och mark, luft och vatten
Skadorna på skog och mark, försämring av vatten- och luftkvalitet, utsläpp av olja och kemikalier, förlusten av biologisk mångfald, enorma mängder landminor och ett överhängande hot om radioaktiva utsläpp från kärnkraftverket i Zaporizjzja är exempel på hur Rysslands anfallskrig påverkar allt levande.
Ryssland hålls ansvarigt för att avsiktligt ha förstört flera stora dammar för att åstadkomma översvämningar. När Kachovka-dammen i Cherson sprängdes svämmade byar, skogar, våtmarker och naturskyddsområden över. Fisket i Donau påverkades. Oljespill, kemikalier och landminor kom till ytan och förflyttades. Vatten förgiftades.
Kostnaderna för kriget mot naturen är svåra att uppskatta därför att det också påverkar det som inte går att prissätta: livsvillkor, naturens skönhet och att mista det som funnits i evinnerliga tider.
Kostnaderna för skador blir kännbara också globalt. En beräkning visar att krigshandlingarna i Ukraina det första året ledde till lika stora utsläpp av växthusgaser som de Belgien släpper ut årligen.
Ett folkligt uppdrag att dokumentera skadorna
Ruslan Strilets, Ukrainas miljöminister, har gjort en uppskattning och satt en nästan astronomisk siffra på krigets miljöskador: 56 miljarder USD. Hans departement följer och dokumenterar den omfattande miljöförstöring som följer i krigets spår. Det sker inte minst med hjälp av miljögrupper och allmänheten samt ett system med online-plattformar med vars hjälp man kan övervaka och rapportera skadorna. En sådan är ECoZagroza-plattformen med ca 16 000 ukrainare som tillsammans med miljöexperter- och organisationer anger att de kan verifiera mer än ett par tusen rapporter om miljöbrott begångna av ryska ockupanter.
Utkräva ansvar för ekocid
Sammantaget innebär dessa kartläggningar större möjligheter att utkräva ansvar. Det är självklart av stort intresse för Ukraina att Ryssland får betala för de skador man orsakat, också på miljön. Ekocid, definierat som avsiktlig och omfattande förstörelse av miljön, finns i Ukrainas egen brottslagstiftning (liksom i Ryssland och Belarus) och riksåklagaren arbetar aktivt med ett stort antal fall. Internationellt pågår en debatt om huruvida ekocid bör bli en femte brottsrubricering under Rom-stadgan som reglerar krigsbrott, men det är till dags dato inte tillräckligt många länder som stödjer ett sådant förslag.
Det finns ännu ingen internationell standard för att mäta ekologiska skador i krig och konflikt, därför kan en rättslig process i Ukraina bli intressant också för resten av världen.
I november 2022 presenterade Ukrainas president Zelensky en fredsplan i 10 punkter – både framsynt och modigt mitt under brinnande krig. Punkt nr 8 handlar om miljön; som en uppföljning och ett sätt att engagera omvärlden i detta arbete tillsattes en internationell arbetsgrupp. De viktigaste uppgifterna är att uppskatta omfattningen av krigets skador på miljön och föreslå åtgärder för ansvarsutkrävande samt för en grön återuppbyggnad av landet.
En internationell angelägenhet
I gruppen, som leds av Andrii Yermak, presidentens stabschef och med undertecknad som medordförande, finns personer med politisk erfarenhet och/eller kunskap om miljö/klimat-frågor samt ministrar i Ukrainas regering. Gruppen arbetar med att skapa internationell uppmärksamhet kring hur kriget förstör Ukrainas miljö, vilka förödande konsekvenser detta har och samla stöd för rättskipning.
Från gruppens första möte med president Zelensky står det klart att ambitionen är att ”Build Back Better”, och att den till synes omöjliga uppgiften att samtidigt sköta både krigsinsatser och återuppbyggnad bidrar till att hålla framtidshoppet levande.
Mänsklig säkerhet kräver fred med naturen
Vi lever i en tid när globaliseringen och klimatförändringarna har gjort det tydligt att andras öden också är våra. Att vi är beroende av varandra. Att vi måste sluta fred också med naturen. Att säkerhet är större än vad vapen kan åstadkomma. Att vi för vår överlevnad behöver såväl fred som en god miljö och solidaritet.
Margot Wallström har bl a varit EU-kommissionär för miljöfrågor (1999-2004) och utrikesminister (2014-2019). Hon är medordförande i den internationella arbetsgrupp för att undersöka krigets miljökonsekvenser som president Zelensky tillsatte i juni 2023.
Redaktör: Johan Schaar
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta redaktionen på red.manskligsakerhet@gmail.com.
Hjälp! Nätmagasinet Mänsklig Säkerhet har ebb i kassan. Vi vänder oss därför till läsare och andra som vill stödja vår ideella oberoende analyserande journalistik.
Vi ber om bidrag, en slags ”prenumerationsavgift”, om 200 kronor eller mer. Föreningen Klimatriksdagen fick in 80 000 kronor genom crowdfunding i vintras. Kan de kan väl vi?
Swish- och kontonummer finns högst upp på sidan. Alla bidrag mottages med stor tacksamhet!
Lämna ett svar