Välkomna till en ny termin med Nätmagasinet Mänsklig säkerhet. Vi kommer förhoppningsvis trots medelsbrist att publicera artiklar varje vecka, på tisdagar och/eller torsdagar på www.manskligsakerhet.se.
Sommaren har i många avseenden varit dramatisk i frågor som rör mänsklig säkerhet; frågor som vi inte kunnat belysa under vårt sommaruppehåll. Men nu inför terminsstarten markeras kort en handfull områden som visar hur mänsklig säkerhet blivit en reell fråga också för oss i Sverige och svenska utomlands.
1. Klimatkriserna har utvecklats dramatiskt det senaste kvartalet. De har drabbat regioner överallt på jordklotet, med ödeläggelse för människor, djur, infrastruktur och näringar i en omfattning vi inte sett tidigare. Kina, Kanada, Grekland, Spanien och Hawaii har härjats av förödande bränder. Andra platser har förötts av våldsamma översvämningar, med vattenmassor som slitit med sig allt i sin väg. Även i Sverige. Jordskred har raserat vägar, skördar har uteblivit och sjukdomar som kolera har spritts. Den farliga Deng-febern sprids nu i många områden som blivit allt varmare.
Det mest hotfulla med accelererande temperaturhöjningar är stigande havstemperaturer. I vattnet utanför Florida uppmättes 38 grader Celsius i augusti. Istället för att absorbera värmen i luften spär nu haven på temperaturhöjningarna.
Vid sidan om rapporteringen om akuta klimatkatastrofer visar forskning på de enorma kostnaderna av förändringarna på totalförstörd infrastruktur – som tar lång tid att reparera. Dagens vägar, broar och städer har inte byggts för – och tål inte – de påfrestningar vi nu ställs inför.
Kontrasten (i dagens kunskapssamhälle) mellan vad vi vet borde göras och vad som inte görs är alarmerande.
2. Hungern sprids i världen, främst till följd av klimatförändringar, krig, konflikter och dyrare energipriser. Samt av minskat bistånd. FN:s generalsekreterare har framhållit att vi har en icke-fungerande global livsmedelsproduktion som utgör ett livsavgörande hot mot hundratals miljoner människors säkerhet, liksom mot klimatet. Fattigdom och hunger får dock ytterst begränsad uppmärksamhet i utrikes- och säkerhetspolitik och rapportering. Det var t ex inte ens en fråga när radions utrikeskorrespondenter hade en i övrigt fullspäckad och intressant halvdag i Stockholm den 22 augusti, där teman som ungdomar och global hälsa regelbundet uppmärksammades av särskilda reportrar. (länk SR:s poddar).
Dagens fattigdom förvärras av växande skuldberg i många fattiga länder, med utlandsskulder som enligt organisationen Debt Justice innebär en ny form av kolonialism där fattiga länder tvingas betala räntor medan satsningar på fattigdomsbekämpning, hälsa och utbildning uteblir.
Vårt magasin behöver uppmärksamma hunger och fattigdom tydligare och vi välkomnar textbidrag kring dessa frågor.
3. Under sommaren har NATO-processen som fortsatt hänger i luften liksom Koranbränningarna gynnat Ryssland och president Vladimir Putin. Enskilda personers och partiers grova hataktioner mot islam har i mångas ögon gjort Sverige till ett legitimt mål för terrorhandlingar. Att bryta denna utveckling och hoten mot svensk säkerhet kräver politiskt omdöme, särskilt när det gäller nya lagar som påstås -men inte alltid kommer att kunna – värna svensk säkerhet och NATO-inträde.
I fråga om NATO och vårt viktiga stöd till Ukraina finns också skäl att uppmärksamma hur det militära stödet gynnar svensk vapenexport – samtidigt som dagersättningen till ukrainare som tagit sin tillflykt till vårt land ligger på en skamligt låg nivå (71 kr per dag).
Angående NATO är det värt att notera är att Cecilia Udde’n på Sveriges Radio pekat på att trots våldsamma och hatfulla demonstrationer från små extrema grupper så är det verkligt bekymmersamma att stora grupper i Mellanöstern och i andra länder främst är besvikna över Sveriges brist på ryggrad med krypandet inför Turkiets autoritäre ledare medan exempelvis kurderna slängs under bussen.
Det är ju anmärkningsvärt att det officiella Sverige värnar om svensk yttrandefrihet till varje pris (även hatfyllda Koran-skändningar) samtidigt som man krasst överger frihetskämpar utanför rikets gränser.
4. Många viktiga president- respektive parlamentsval förestår: i Polen i oktober, i EU våren 2024 och i USA hösten 2024. Alla dessa val blir viktiga i frågor som bl a rör rättsstaten, fortsatt stöd till Ukraina och i fallet Polen och USA, kvinnors rättigheter, särskilt aborträtt.
5. Problem och utmaningar är många i dagens värld. Det är därför viktigt att lyfta fram krafter och aktörer som aktivt främjar demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer och visa vad de gör. Det gäller fria medier, en fri forskarvärld, ett modigt civilsamhälle, särskilt i världens många autokratier. Det innefattar också självklart grupperingar som Civil Right Defenders och deras motsvarigheter, liksom kvinnorättsorganisationer samt enskilda och grupper som försvarar minoriteter och urfolk. Kultur är avgörande för vidmakthållandet av civilisationer grundade i demokrati, alltsedan det gamla Grekland, där just teatern var forum för ifrågasättandet av maktfullkomliga härskare. Som ”Antigone”, den unga kvinnan som med livet som insats motarbetar kung Kreons beslut.
Ett lands essens är kultur, och litteratur, teater och musik och har alltid använts av självständigt tänkande människor för att vrida på invanda perspektiv, som kraftfulla verktyg för demokrati och mänskliga rättigheter. Det var uppenbart under årtionden av förtryck i Sovjetunionen och är det idag världen över. Inte minst i det kämpande Ukraina. Kultur måste också värnas i Sverige, med ett parti som inte kan hålla armlängds avstånd till kulturlivet, samtidigt som de säger sig företräda yttrandefrihet när det hatdemonstrationer mot islam. Kultur hotas också av partier som inte förstår vad kultur är utan tror att den kan ”effektiviseras” och försörja sig själv. (Man kan undra när det blir ”olönsamt” med vissa satsningar i vården.)
Det finns sammantaget mycket att återkomma till i vårt nätmagasin. Så gott vi kan kommer vi att fortsätta bidra till analys, reflektion och debatt i frågor om mänsklig säkerhet. Vi har en utvidgad redaktion – men i stort sett ebb i kassan, så allt stöd är välkommet (både pengabidrag och artiklar).
Varmt välkomna till denna hösttermin, som läsare och/eller skribenter.
Gerd Johnsson-Latham, chefredaktör Mänsklig säkerhet
Lämna ett svar