INTERVJU Svenska Akademin arrangerade i mars på initiativ av Mats Malm, ständig sekreterare, och ledamöterna Åsa Wikforss och Ingrid Carlberg konferensen ”Thought and Truth under Pressure”. Världsberömda forskare, journalister och skönlitterära författare diskuterade hot mot yttrandefrihet och demokrati och hur hoten kan motverkas. Här gör mänsklig säkerhets chefredaktör Gerd Johnsson-Latham en intervju med Åsa Wikforss om budskap och iakttagelser från konferensen.
Konferens: Thought and Truth under Pressure (svenskaakademien.se)
GJL: Grattis till den mycket intressanta konferens i Svenska Akademins regi om ”Thought and Truth under Pressure” som du och Ingrid Carlberg anordnade 22 mars, med världsberömda deltagare som professor Timothy Snyder, författaren Sofi Oksanen och journalisten Peter Pomerantsev.
Är det en ny Svensk Akademi vi ser?
ÅW: Akademin är nu väl fungerande med många nya medlemmar. En viktig roll för oss är att värna bildningen, språket och läsandet, och uppmärksamma hot mot dessa. Konferensen är ett led i det arbetet.
GJL: Vad är du själv mest nöjd med och vilka tre huvudbudskap skulle du vilja lyfta fram?
ÅW: Jag är särskilt nöjd med att konferensen möjliggjorde samtal med olika slags talare: forskare, journalister och skönlitterära författare. Det visade hur frågor om yttrandefrihet och sanning behöver belysas både med hjärta och intellekt. Det samspelet blev helt tydligt av de ömsesidiga referenser de olika talarna gjorde till varandras inlägg.
En av de tre viktigaste budskapen är nog det lidande som förtryck innebär, vilket särskilt kunde illustreras av de skönlitterära deltagarna som Sofi Oksanen, Yirgalem Fisseha Mebrathu och Arundhati Roy, särskilt om hur kvinnors röster trycks ner.
Ett annat budskap från konferensen är yttrandefrihetens grundläggande syfte: att granska makthavarna, vilket Snyder ägnade merparten av sitt anförande till att förklara och vilket bygger på John Stuart Mills arbeten. Snyder betonade att idéer om yttrandefrihet idag missbrukas för att legitimera rätten att uttala lögner och provocera. Men meningen med yttrandefrihet enligt Snyder är inte ”free speech” förstådd som rätten att vräka ur sig vad som helst, utan ”freedom of speech”, dvs individens rätt att tala och ifrågasätta makten.
Ett tredje huvudbudskap är vikten av kunskap om den digitala miljön, vilket isländskan Cathrine Thorleifsson belyste under konferensen om hur sanningar förvrängs och hot och hat används på de digitala plattformarna för att avhumanisera människor.
GJL: Intressant att du lyfter lidandet! Diskussioner om yttrandefrihet blir ju ofta abstrakt och teoretiskt, så talarnas referenser till varandras inlägg var nog ett tecken på hur de själva såg hur frågorna rör både tankefrihet och kroppsligt förtryck.
Vi kan ju också se hur yttrandefrihet i praktiken bland annat rör tillgång till pengar och kan begränsas av nedskärningar i stöd till civilsamhället. Vilket förstås påverkar det demokratiska utrymmet.
Vilka effekter tror du konferensen kan få?
ÅW: Jag tror den ger ringar på vattnet vilket jag kunde höra av de varierande samtalen under konferensens pauser och reaktioner efter konferensen. Det handlar exempelvis om att diskutera hur man kan desarmera och belysa grava lögner, som Donald Trumps lögn om valfusk vilken ledde till attacken mot Capitolium, liksom diverse konspirationsteorier vilka medför att tilliten till demokratin undermineras på olika vis.
GJL: Så Akademin är på väg ut från finrummen nu?
ÅW: Vår uppgift är ju att skydda språket och litteraturen. Vi har sett hur skyddet från tid till annan hotas. Gustaf III, som grundade Svenska Akademien, var visserligen den som införde världens första tryckfrihetsförordning men bara ett par decennier efter Akademins tillkomst så begränsade kungen denna frihet i takt med att han själv hade ökade maktanspråk.
GJL: Oksanen pekade i sin föreläsning på att många – för att inte säga alla – autokrater förenas i att de framhåller mäns överhöghet och inskränker på kvinnors frihet och rättigheter.
Samtidigt kan vi i dagens värld globalt se hur kvinnor, som har mest att förlora på auktoritärt manligt ledarskap, idag i ett historiskt perspektiv är mer välutbildade än någonsin tidigare. Borde inte kvinnor vars rättigheter är mer hotade än mäns av autokrater kunna bilda mer kraftfullt och organiserat motstånd mot autokraterna? Det gäller ju inte minst nu när aborträtten hotas alltmer liksom t o m rätten att använda preventivmedel.
ÅW: En anti-feministisk agenda är uppenbarligen en gemensam nämnare för autokrater och högernationalistiska populister. Det blir synligt både på mikroplanet, i fråga om idéer om faderns som familjens överhuvud, och på makronivå när man frågar efter en stark ledare. Det är f ö märkligt hur republikanerna i USA som förr förespråkade allas frihet – även kvinnors! – nu arbetar för att inskränka kvinnors frihet.
Men kvinnor är ju ingen enhetlig grupp som tycker lika.
GJL: Pendeln har ju svängt och även här i Sverige kan vi se hur patriarkala värderingar får ökat genomslag. Och hur SD nästan enbart företräds av tämligen extrema män i yngre medelåldern.
ÅW: Fast även flera kvinnor står ju upp för SD:s värden numera.
GJL: Vad tycker du man kan göra för att få människor överlag att agera, inte vara tysta och mest se till sitt eget utan stå emot inskränkningar av demokrati, inklusive de som görs i namn av att marknaden, inte politiken, ska styra?
ÅW: Jag tror att människor alltmer ser hoten mot demokrati och inser värdet av upplysning och demokratiska värderingar. Och blir beredda att stå upp för allas lika värde och rättigheter, och lagar som säkrar detta.
Som bl a Snyder påpekade behövs motkrafter, som inte bara identifierar problemen utan också visar hur de kan lösas.
GJL: Snyder pekade ju också på hur ojämlikhet påverkar det demokratiska utrymmet och ger väldigt rika – som Murdock i USA och hans Fox News– enorm makt och inflytande över det politiska livet.
ÅW: TV-kanaler och lobbying har stor påverkan och ojämlikheten skadar. Ekonomen Paul Krugman har i en ny studie pekat på att antalet stora privata lyxjakter före världskrigen växte markant för att sedan i stort sett försvinna. Men nu kan vi se hur sådana lyxfartyg byggs igen, större än någonsin. Vilket förstås är ett tecken på hur klyftorna ökar i tider av krympande demokrati.
GJL: I en debattartikel i DN 8 april beskriver du hur populistiska politiker pekar ut experter som en agendadriven elit som bl a överdriver klimathoten. Du skriver också om hur SD-politiker vill stoppa vindkraftsutbyggnaden. Och införa strängare straff och visitationszoner, utan att evidens talar för att sådant skulle minska brottsligheten. Dessutom belyser du faran med att SD anger att de talar å något slags enhetligt folks vilja.
ÅW: Kunskapsföraktet är farligt, särskilt som flera SD-företrädare talar om ”magkänsla” och det de kallar ”sunt förnuft”. Populister hävdar ju ofta att ”sunt förnuft” skulle ha större värde än expertis och forskning.
GJL: Flera otåliga klimataktivister talar om att inskränka demokratin för att kunna genomföra tuffa klimatåtgärder. Men det finns ju mål, lagar och regelverk. Hur ser du på klimataktivisternas angrepp på demokratin?
ÅW: Ska vi vända skutan behöver vi givetvis agera. Men de otåliga klimataktivister som tycker att vi behöver åsidosätta demokratin för att skapa långsiktiga klimatlösningar glömmer att icke-demokratiska samhällen är ännu sämre på att lösa klimatproblemen.
GJL: Vad skulle du vilja ha som avslutande medskick?
Vad som behövs nu är hopp och insikt om att vad vi alla gör, var och en, spelar roll. Förändringar kommer inte av sig själv.
Vi måste värna demokratiska principer, sanning och yttrandefrihet. Och vi måste utkräva ansvar av makthavare.
Som Greta Thunberg säger: Vi ska lyssna på experterna men inte styras av dem.
Men som sagt, kanske viktigast av allt är att vi alla bidrar genom att stå upp för demokratiska värden, yttrandefrihet och sanning.
Nedtecknat av Gerd Johnsson-Latham
Lämna ett svar