ANALYS I vår hålls president- och parlamentsval i en rad nyckelstater kring östra Medelhavet, en region där de politiska spänningarna ökat markant på grund av bland annat migrationsströmmar, konflikter kring naturgasfyndigheter och en allt mer offensiv turkisk utrikespolitik. Först ut är Cypern med presidentval i början av februari följt av presidentvalet i Turkiet i maj och därefter parlamentsval i Grekland.
Här på Cypern pryds motorvägarna av stora billboards och affischer med utfästelser från valkandidater om en bättre ekonomi och bättre fördelning av samhällsresurser. Huvudfrågorna i valet kretsar kring ekonomi, migration och korruptionsskandaler som skakat landet. Häromåret framkom det att EU-landet Cypern sålt så kallade ”gyllene pass”- och därmed inträde till hela EU – till bland annat kinesiska affärsmän och ryska oligarker.
Cypern lockar många ryssar, med sol och penningtvätt
Solsäkra Cypern har länge varit en populär destination för ryssar och idag bor det tiotusentals rysktalande på ön. Ingenstans utanför de gamla sovjetstaterna bor så många rysktalande i förhållande till lokalbefolkningen som på Cypern. Kuststaden Limassol med sin pampiga marina och långa stränder har länge varit ryssarnas favorittillhåll här på ön och går under smeknamnen ”Limigrad” och ”Moskva vid Medelhavet.”
Men det är inte bara solen som lockat vissa förmögna ryssar till Cypern. Ön har under lång tid också varit känd som ett ställe där ljusskygga individer från just länder som Ryssland tvättar pengar. Cypern har försökt få bort stämpeln som tvättmaskin för svarta ryska pengar men lagom till slutspurten inför valet har ryska oligarker med kopplingar till Cypern åter seglat upp i rampljuset. I cypriotiska medier florerar just nu anklagelser om att minst en av huvudkandidaterna i valet skulle ha mottagit finansiering från ryska oligarker till sin valkampanj.
Den fortsatt delade ön
Men den valfråga som trots allt överskuggar allt i valet är splittringen mellan norra och södra Cypern.
Cypern kanske bäst kan beskrivas som en liten ö med ett stort problem. Landet har varit kluvet i en grekcypriotisk del i söder och en turkcypriotisk del i norr sedan 1974 då Turkiet invaderade den norra delen av ön som följd av en grekiskstödd militärkupp. FN har under många år organiserat fredssamtal mellan de två sidorna, dock utan framgång.
I opinionsmätningarna placerar sig Nikos Christodoulides, en karriärdiplomat och Cyperns tidigare utrikesminister, i täten. Andra kandidater som det spås gå bra för i valet är kandidaten Andreas Mavroyiannis som stöds av vänsterpartier och Averof Neophytou från det konservativa partiet DISY. Kandidaterna är som politiska rivaler oense om en hel del men alla håller med om vikten av att återuppta förhandlingar mellan den grekcypriotiska regeringen och det turkcypriotiska styret. Senast FN-ledda fredssamtal hölls med de båda parterna kollapsade samtalen under arga scener i de schweiziska alperna 2017.
Den favorittippade presidentkandidaten Christodoulides spås hålla en hårdare linje i förhandlingar med den turkcypriotiska sidan än de andra högt rankade kandidaterna.
Erdogan stöder den turkcypriotiske högernationalisten Tatar
För stunden är relationerna mellan det grekcypriotiska och turkcypriotiska styret mycket ansträngda. Den turkcypriotiske ledaren, högernationalisten Ersin Tatar, som har nära kopplingar till Turkiets president Erdogan kräver en tvåstatslösning för ön, vilket är otänkbart för grekcyprioter. Tatars styre har också nyligen avbrutit ett bi-kommunalt freds- och utbildningsprojekt som under flera års tid engagerat tusentals skolelever och hundratals lärare från både södra och norra delarna av ön med motiveringen att projektet skulle underminera en tvåstatslösning.
Den grekcypriotiska regeringen har i sin tur dragit in cypriotiska pass för en del turkcypriotiska tjänstemän vilket skapat ilska.
En bricka i spelet mellan Grekland och Turkiet
Cypern är också en viktig bricka i spelet när det kommer till situationen i östra Medelhavet där det hålls val inom kort i nyckelstaterna Turkiet och Grekland. Den senaste tiden har regionen präglats av svåra politiska spänningar mellan främst Turkiet och EU-stödda Grekland och Cypern över naturgasfyndigheter, migration och en allt mer offensiv turkisk utrikespolitik för att nämna några faktorer.
För president Erdogan i Turkiet som hoppas bli omvald i maj är Cypern en viktig fråga. Från att en gång i tiden ha stött en FN-plan för ett återförenat Cypern med en federal lösning som utgångspunkt driver den turkiske presidenten nu stenhårt linjen om en tvåstatslösning. Ett krav Erdogan gärna upprepar under besök på norra Cypern och utspel som EU i sin tur säger att det aldrig kommer att acceptera. Cyperns nuvarande president, grekcyprioten Nicos Anastasidades, har anklagat Turkiet för att försöka cementera sin kontroll över norra Cypern genom bland annat ett kontroversiellt ekonomiskt stödpaket och att beteckna flygningar från norra Cypern som turkiska inrikesflygningar.
Kampen om gasresurser spär på konflikten
Dessutom har kampen om gasresurser i östra Medelhavet spätt på de politiska spänningarna. Bland annat har grekcypriotiska myndigheter hittat en stor naturgasfyndighet utanför Cyperns kust, men Turkiet har protesterat mot grekcyprioternas gasletande och skickat in militärfartyg för att hindra oljeriggar från att borra utanför Cypern då Ankara anser att den turkcypriotiska delen av ön måste få rätt att ta del av tillgångarna. Turkiet som själv inte har några gaskällor i Medelhavet och som är indraget i en rad havsrättsliga konflikter med bland annat Grekland har också skickat in örlogs- och forskningsfartyg i omstridda havsområden för att leta efter gaskällor.
Tältläger med flyktingar
En fråga som också dominerar det kommande presidentvalet här på Cypern är migration. Cypern har haft en kraftig ökning av personer som söker asyl på ön och blivit det EU-land med högst antal asylsökande per capita. Flyktingarna och migranterna på Cypern lever ofta under utsatta omständigheter. Många bor i tält i ett stort inhägnat område några mil utanför huvudstaden Nicosia. Det ökade antalet asylsökande på Cypern spär också på spänningarna mellan den grekcypriotiska regeringen, det turkcypriotiska styret och Turkiet. Enligt den grekcypriotiska regeringen så kommer majoriteten av migranter till Cypern via Turkiet och den turkcypriotiska norra sidan för att sedan ta sig vidare till den södra delen där de ansöker om asyl. Upp till 90 procent av migranterna kommer enligt Cyperns regering in från Turkiet till norra delen av ön genom ett löst reglerat system för studentvisum.
Cypriotiska regeringsföreträdare har anklagat Turkiet för att underlätta för migranter att sig till Cypern och därmed försöka skapa en ny migrationsrutt i Medelhavsregionen. EU representanter i sin tur har uppmanat turkcypriotiska ledare att stoppa flödet av migranter till Cypern.
Under våren 2023 stundar således flera president- och parlamentsval i östra Medelhavsregionen där valfrågorna inte sällan är de som utgör stötestenarna i relationerna mellan Turkiet, Grekland och Cypern. Återstår att se utgången i valen som kommer sätta tonen för utvecklingen i området.
Alexandra Sandels, journalist och analytiker
Redaktör: Gerd Johnsson-Latham
Lämna ett svar