ANALYS Trots Rysslands flagranta överträdelse av FN-stadgan är det flera av FN:s medlemsstater i som inte röstat för ett fördömande. Vad gäller de asiatiska medlemsländerna går det att se en klar koppling till militära och ekonomiska band med Ryssland framgick det vid Sipris stora höstkonferens i november.
Det svenska fredsforskningsinstitutets årliga höstkonferens hade i år Ukraina-kriget som tema: ‘Trends of Conflict and Warfare in the 21st Century: Effects and Impact of the War in Ukraine’.
Vid ett avslutade seminarium var Förenta Nationernas roll i centrum för analysen. Chang Heng Chee, mångårig ambassadör för Singapore i FN var en av flera namnkunniga internationella bedömare i panelen. Hon konstaterade att medan opinionen och statsledningarna med få undantag reagerat entydigt i Europa och Nordamerika har en rad asiatiska och afrikanska regeringar varit undanglidande i relation till anfallet på Ukraina.
När FN:s generalförsamling röstat för att ta ställning till ett fördömande av Rysslands grundläggande brott mot FN-stadgan har många medlemsstater i Asien och Afrika avstått från att rösta. Av de asiatiska medlemsstaterna var det bara 35 (däribland Singapore) som röstade för sanktioner mot Ryssland. Två länder, Laos och Vietnam. avstod från att rösta.
Chang Heng Chee påpekade att Vietnam köper stora mängder vapen från Ryssland. Och Ryssland säljer stora mängder vapen till flera andra stater i Sydostasien. Till detta ska läggas omfattande handel och företagssamarbete mellan dessa stater och Ryssland.
Synen på kolonialism och viljan att stå utanför konflikten spelar roll
Även i Afrika har en rad medlemsländer avstått från att rösta (se fotnot) när FN hanterat den ryska invasionen i Ukraina. I Sipri:s panel återfanns även Mohamed Ibn Chambas, tidigare FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Västafrika. Han angav erfarenheterna från kolonialismen och det ”kalla kriget” som främsta skäl till att många afrikanska medlemsländer valt att avstå vid omröstningarna.
-När två elefanter strider mot varandra blir gräset lidande, sade Ibn Chabas, som citerade ett gammalt afrikanskt ordspråk.
– Många afrikanska stater vill inte bli tvingade att ta ställning i kampen mellan Ryssland och Väst, Man föredrar multipolaritet. Afrika vill vara vän med alla och fiende till ingen, sade Ibn Chambas.
Men Chambas noterade även att ett stort antal afrikanska stater röstade för resolutionerna som fördömer den ryska invasionen. Den Afrikanska unionens arbete baseras på två principer: att behålla nuvarande statsgränser och att avstå från att använda våld i samband med konflikter.
Utgången av kriget har stor betydelse för nedrustningsförhandlingarna om kärnvapen.
Jean-Marie Guehenno, tidigare direktör för International Crisis Group, konstaterade också att det inte funnits en enad reaktion mot invasionen bland världens statsledare.
– Alla har varit överens om att Ryssland brutit mot FN-stadgan, men många stater vill inte vara del av dispyten (Guehenno använde uttrycket ”the quarrel”.)
Om Ryssland misslyckas kommer det att bli ett plus för icke-spridningsavtalet. En sådan utgång av kriget visar att även om en stat har en stor arsenal av kärnvapen så har detta begränsningar.
-Men om Ryssland å andra sidan får någon fördel av konflikten visar det att man kan vinna något med en offensiv kärnvapenstrategi-. Det signalerar att man kan bedriva konventionellt krig under kärnvapen-paraplyet och det är en verkligt dålig signal till världen, sade Guehenno.
FN:s oförmåga att agera fullt ut, särskilt inom säkerhetsrådet, fick även utrymme i paneldebatten.
FN:s fredsfrämjande förmåga måste stärkas
Patricia Lewis, Research Director for International Security vid Chatham House i London, konstaterade att FN:s säkerhetsråd är låst av en struktur som i princip inte ändrats sedan 1945. Men vad FN behöver är en förnyad bekräftelse av de centrala värden världsorganisationen förvaltar, framför allt verktyg för att förhindra krig.
-En ökad roll för generalförsamlingen skulle mer återspegla de förändrade maktförhållandena i världen, sade hon.
I panelen återfanns även Sipris nye styrelseordförande, Sveriges tidigare statminister Stefan Löfven. Han leder tillsammans med Ellen Johnson Sirleaf från Liberia FN:s ”högnivåpanel för effektivare multilateralism”.
-Vi kan inte vänta oss stora förändringar av FN inom en snar framtid, sade Löfven i panelsamtalet.
-Men vi kanske kan göra saker annorlunda.
Förslag om detta kan vi förvänta oss från det särskilda FN-uppdrag som Löfven har tilldelats tillsammans med Johnson Sirleaf.
Jöran Hök, fil dr i freds och utvecklingsforskning. Mångårig verksamhet som journalist, i tio år chefredaktör för tidningen OmVärlden. Tidigare lektor i journalistik vid Göteborgs Universitet, Stockholms Universitet och Södertörns högskola.
Vill du skriva en text där du kommenterar, diskuterar eller kritiserar detta inlägg? Kontakta ämnesansvarig redaktör.
Redaktör: Gerd Johnson-Latham
Fotnot (1) FN generalförsamling voteringar om kriget i Ukraina
Första omröstningen (2 mars 2022) röstade fem stater emot: Ryssland, Belarus, Syrien, Eritrea och Nordkorea.
35 länder avstod från att rösta däribland i Asien Kina och Indien och i Afrika hela femton medlemsländer bland dem Sydafrika, Angola, Mocambique, Tanzania, Republiken Kongo och Algeriet.
Vid den senaste omröstningen i oktober hade några afrikanska stater ändrat sig, däribland Angola, Senegal och Madagaskar som nu röstade för ett fördömande av den militära aggressionen. Några stater som inte deltog i den första omröstningen avstod nu från att rösta, däribland Etiopien och Eritrea. (https://www.europaportalen.se/2022/10/nytt-massivt-fn-fordomande-av-ryssland)
Fotnot (2) Rysslands vapenexport till Asien och Afrika
Ryssland har varit en av de största vapenexportörerna till Indien, men den indiska regeringens strävan efter diversifiering av handeln har minskat Rysslands andel av importen från 69 till 46%. Andra stora importörer av vapen från Ryssland o Asien är Kina, Pakistan, Vietnam, Bangladesh och Myanmar.
Ryssland var den största vapenexportören till Afrika (44% av den totala vapenimporten) under femårsperioden 2017-2021 enligt Sipris statistik. De fem största vapenimportörerna var Angola, Nigeria, Etiopien, Mali and Botswana. Flera av dessa stater köper vapen och militär utrustning från fler stater än Ryssland (https://www.sipri.org/sites/default/files/2022-03/fs_2203_at_2021.pdf).
Uppgifter om köpare och säljare av vapen globalt publiceras av Sipri: https://www.sipri.org/databases/milex
./.
Lämna ett svar