ANALYS Efter en knapp seger i presidentvalet i Brasilien, tar vänsterns Lula över ett polariserat land. Utmaningen blir att hantera ett parlament dominerat av högern, mäktiga krafter som motsätter sig hans löfte om ett grönt skifte och de starka evangeliska kyrkorna som backat upp hans motståndare och eftersträvar politiskt inflytande.
Marielle Franco var en brasiliansk politiker, aktivist och sociolog som gjort en klassresa från en favela i Rio de Janeiro. Hon kämpade för kvinnors rättigheter och HBTQ-personer samt mot sexism och korruption inom polisen och mördades. Den 30 oktober 2022, när Luiz Ignacio Lula da Silva valdes om för en tredje presidentperiod hördes hennes röst i bakgrunden. Valet mellan Lula och Jair Bolsonaro var en hård uppgörelse och har visat på ett splittrat land.
Det som skilde väljarna och de två kandidaterna åt var olika synsätt på ett land. Lulas modell var ett land baserat på kollektiva beslut, nätverk och starka fackföreningar. Bolsonaro ville ha ett land för stora företag och korporationer, utan strejkrätt och med social kontroll genom en stor polisapparat.
Protester från Bolsonaros anhängare
Med 50,9 procent för Lula och 49,1 för Bolsonaro har valutgången inte accepterats av många anhängare till Bolsonaro som har bett militären att ogiltigförklara resultatet och ta över makten. I Bolsonaros läger har även rösträkningsmaskinerna ifrågasatts. Hans anhängare var besvikna och lastbilschaufförerna blockade stora vägar i Sao Paulo och andra städer.
Bolsonaro har sagt att han kommer att respektera författningen och att han är en demokrat. Problemet är hans anhängare som ser honom som en räddare från kommunismen.
Trots att Lula inte kan förknippas med kommunism, har stora medieföretag som stöder Bolsonaro bombat Internet med fake news, där Lula anklagas för att vara antireligiös och till och med ha ingått ett avtal med djävulen.
Överlämningen till den nya presidenten sker den 1 januari och många är oroliga och säger att allt kan hända fram till dess.
Med 174 miljoner registrerade väljare har Brasilien, Latinamerikas största land, samtidigt visat en vilja att fortsätta landets demokratiska kurs. Det är inte lätt – demokratin i landet är ung och brokig, präglad av flera militära statskupper och stor ojämlikhet.
Mångfald men segregation i politiken
Både svarta asiater och urinvånare ingår i landets befolkning och 53 procent ser sig inte som vita. Men dessa grupper är kraftigt underrepresenterade i Brasiliens politiska landskap.
I valet 2014 fanns det bara en kvinna som inte var vit och kandiderade till riksdagen, Marina da Silva, som hade varit miljöminister hos Lula. Hon tillhörde en konservativ evangelisk kyrka och fick backa på löften om att kämpa för homosexuellas rätt att gifta sig när hennes kyrka hotade att ta avstånd från henne.
Brasilien har plats 146 i världen vad gäller kvinnors representation i riksdagen och ligger därmed efter både Afghanistan och Irak. Och valet 2022 har inte ändrat på detta, kvinnorna utgör enbart 18 procent av de 513 folkvalda i kongressen.
Landets mångfald speglas inte i det politiska livet, segregationen är kraftig och har funnits länge. En av landets mest kända författare Jorge Amado, medlem av kommunistpartiet och älskad av läsarna i sin hemstad Bahia har skrivit om hur Bahias överklass förnekade att de haft svarta förfäder. Många var ättlingar till slavar men såg sig själva som vita.
Under covid förnekade Bolsonaro viruset
Bolsonaros regering präglades av korruption och vanstyre. Under pandemin lyssnade han inte på sina egna hälsoministrar och flera avsattes. Han förnekade att viruset existerade och var skeptisk mot social isolering och vacciner.
Att Brasiliens dödstal var hela 800 000 är till stor del hans skuld, menar kritikerna. Många av de döda fanns bland urinvånarna, som lever i små grupper längs Amazonasfloden, där det kan ta tre timmar med kanot att nå närmaste klinik.
Evangeliska kyrkor lockar fattiga
Under Bolsonaros tid som president försvagades de sociala rörelserna och han allierade sig med de mäktiga evangeliska kyrkorna, som tog honom till makten. Ett av Bolsonaros mest bisarra projekt var att bilda en religiös allians med Rysslands Vladimir Putin och USA:s Donald Trump. Michele Bolsonaro, Brasiliens första dam, skrev på sitt Instagramkonto “Gud Frihet Familj Fosterland”, ett gammalt fascistiskt motto.
Brasilien är världens största katolska land med 123 miljoner katoliker men de evangeliska kyrkorna har vuxit sig mycket starka och år 2030 beräknas Brasilien ha lika många evangeliker som katoliker. De har vuxit genom att nå en bred grupp av befolkningen med låg utbildning och låga inkomster, som känner sig utanför samhället och söker gemenskap. Kyrkor som Iglesia Asamblea de Dios och Paren de Sufrir följer den amerikanska modellen, sjunger gospel och lockar människor med mirakel och ekonomisk framgång.
Kyrkorna, som finansieras av medlemmarnas gåvor och rika företagare, har skapat ett mäktigt medieimperium med sociala medier, TV och radio och använder dem skickligt för att nå ut. I ett land med en stor andel analfabeter är radio och TV kyrkornas viktigaste medier.
Deras mål är politiskt inflytande och att påverka lagstiftningen. De vill t.ex. se till att lagförslag från Lulas tid som president, som skulle ge kvinnor rätt till abort och homosexuella rätt att gifta sig och adoptera barn inte kommer att genomföras.
Parlament dominerat av högern
Lula, som vann presidentposten mycket knappt, ärver ett polariserat land. Kongressen är nu i händerna på den extrema högern, inklusive Partido Liberal, Bolsonaros parti, som har 99 platser av 513, och med 14 senatorer även kontrollerar Senaten.
Lulas Partido dos Trabalhadores (PT, Arbetarpartiet), som har 68 platser I kongressen och nio senatorer, kommer att ha svårt att driva igenom nya lagar. Militär och polis kommer också att utgöra ett hot. Under Bolsonaros styre har militärer erhållit viktiga poster, många som ministrar, och gamla ministrar har utnämnts till guvernörer.
Markägare motarbetar grönt skifte
Mäktiga markägare, som kontrollerar stora delar av Amazonas, har lovat att motsätta sig Lulas löfte om ett grönt skifte. Lula var redan under sin tidigare presidentperiod aktiv på den internationella arenan för skydda miljö och motverka klimatförändringar, bl a i samverkan med Sverige och Sydafrika.
Nu när han återtar ämbetet vill han både internationellt och på hemmaplan stoppa skövlingen av urskogen och ge tillbaka urinvånarnas kontroll över mark och naturfyndigheter som de förlorat. Bland annat har han förespråkat juridiskt skydd för urinvånarnas rätt till mark, naturresurser och fiske, som urinvånarna traditionellt försörjt sig på. Men nu vill stora företag köpa fiskerättigheter i Amazonas.
Gruvor, träindustri och sojaplantager är också nycklar till ekonomisk utveckling i Amazonas. Men vem kommer att kontrollera dem och garantera att urinvånarna får en rättvis del av vinsterna?
Det kommer att bli en hård kamp om landets stabilitet och framtid.
Tiden där Bolsonaro och hans allierade har styrt landet har urholkat många av de förändringar som Lula genomdrev som president 2003 – 2010.
Svårt skapa nya allianser
Det kommer att bli svårt för Lula att skapa nya allianser och fylla folkrörelserna med nytt innehåll. Hans front mot Bolsonaro består inte bara av traditionella vänsteranhängare – många konservativa demokrater stödjer också honom. De hade tröttnat på Bolsonaros autokrati. Det kommer att kräva balans och kompromisser av Lula för att jämka olika behov och viljor.
Men han har ett stort förtroendekapital, hans väljare är entusiastiska och de kommer inte att låta högern att stjäla deras seger.
Ana Valdés
Ana Valdés är journalist och författare, född i Montevideo. Efter fyra år som politisk fånge kom hon 1978 till Sverige som flykting. Här arbetade hon bl a på Dagens Nyheters kulturredaktion. Efter mer än trettio år i exil återvände hon till Uruguay.
Redaktör: Carin Wall, Afrika, fredsbevarande
Lämna ett svar